Spelling suggestions: "subject:"mixad metod."" "subject:"fixad metod.""
21 |
Första linjen-chefers upplevelser av att arbeta emot sexuella trakasserier ifrån patienter på sjukhus : En kvalitativ studiePedersen, Malin January 2019 (has links)
Sexuella trakasserier inom vårdbranschen är vanligt förekommande, och kan ha allvarliga konsekvenser för både individen och arbetsplatsen. Enligt tidigare studier är patienter en vanlig förövare för sexuella trakasserier, men trots det har arbetsgivaren ingen åtgärdsskyldighet utifrån Diskrimineringslagen. Däremot kan sexuella trakasserier ifrån patienter röra sig om en allvarlig arbetsmiljöfråga, vilket arbetsgivaren har yttersta ansvaret för. Det saknas generellt kunskap om sexuella trakasserier ifrån patienter, och i synnerhet kunskap i hur chefer på sjukhus upplever sitt arbete med att förebygga samt hanterar sexuella trakasserier ifrån sjukhus, vilket motiverar genomförandet av föreliggande studie. Syftet med denna studie var att undersöka första linjen-chefers upplevelser av att arbeta emot sexuella trakasserier ifrån patienter mot vårdpersonal på sjukhus. Studien är en mixed-method studie med kvalitativ ansats, som består av två delstudier: policystudien och intervjustudien. Policystudien bestod av en kartläggning över policydokument om sexuella trakasserier ifrån patienter inom en specifik region. Endast en relevant policy fanns och denna analyserades med hjälp av en policyanalys av Carol Bacchi: WPR. Data till intervjustudien samlades in via intervjuer med tio första linjen-chefer på sjukhuset som hade den relevanta policyn. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att den analyserade policyn i liten utsträckning handlar om sexuella trakasserier, och framställer patienter som inte har förtroende för en arbetsgrupp kännetecknad av mångfald som ett problem. Första linjen-chefer i föreliggande studie upplever en viss mättnad i hur mycket som fenomenet går att förebygga, och de tror att de flesta incidenter hanteras av vårdpersonalen själva. / The aim of this study was to examine first line managers experiences of working against sexual harassment from patients against clinicians in hospitals. The study was qualitative using mixed methods gathering data. The study was conducted in two substudies. The first by mapping out policys on sexual harassment from patients within a specific region, then analysed by using the policy analysis method What’s the problem represented to be? The second substudy was carried out by conducting interviews with ten first line managers in a hospital, and analysed by a qualitative content analysis. The results show that the analysed policy does not include sexual harassment to a great extent, and presents patients distrust to a workgroup characterized by diversity as a problem. First line managers experience some saturation in how much they can prevent sexual harassment from patients, and feel that most incidents are handled by the clinicians themselves. First line managers experience the policy as some what “black and white” but at the same time a good basic support tool, and therefore the managers experiences of preventing and handling sexual harassment from patients could give a more nuanced picture of the phenomenon.
|
22 |
Sms-livräddares erfarenheter och insatser i samband med accepterat hjärtstoppslarm : En mixad metod studie / Mobiltelefonutskick av lekmäns upplevelser och insatser i samband med ett accepterat hjärtstoppslarm : En studie med blandade metoderSjöstrand, Emma, Lindell, Nathalie January 2023 (has links)
Bakgrund: Årligen drabbas cirka 5000 personer i Sverige av ett hjärtstopp utanför sjukhus. Tidig start av hjärt- och lungräddning är en förutsättning för ökad överlevnad vid ett hjärtstopp, samtidigt visar forskning på att ambulansens framkörningstid har ökat. I väntan på ambulans har sms-livräddare implementerats för att påbörja livräddande åtgärder. I dagsläget finns få studier gjorda på sms-livräddares erfarenheter och insatser vid accepterat hjärtstoppslarm, för att synliggöra hinder och eventuella fysiska och psykiska påfrestningar som de kan möta. Vid ett hjärtstopp arbetar ambulanssjuksköterskan och sms-livräddare tillsammans i team, detta gör det viktigt för ambulanssjuksköterskan att ha en ökad förståelse för sms-livräddares erfarenheter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sms-livräddares erfarenheter och insatser i samband med ett accepterat hjärtstoppslarm. Metod: En blandad metod enkätstudie med en explorativ sekventiell design användes. Materialet utgick från 1231 enkäter som samlats in av Heartrunner Sweden. Materialet analyserades i tre faser. Resultat: Resultatet visade på att sms-livräddare möttes av flera hinder som medförde att deras insatser försvårades eller uteblev. Resultatet resulterade i fyra kategorier: Erfarenheter av utlarmning, Hjärtstartare, Samverkan i team och emotionella reaktioner. Sms-livräddare upplevde många känslor i samband med larmet som visade på ett eventuellt behov av debriefing. Slutsats: Trots negativa erfarenheter var 99,9% av sms-livräddarna motiverade att fortsätta sina insatser i framtiden. Resultatet tyder på att sms-livräddare hade en viktig roll i samverkan med ambulans och räddningstjänst. Sms-livräddare kunde behöva mer bekräftelse för deras insatser och stöttning för eventuella känslor som kunde uppkomma vid larm om misstänkt hjärtstopp utanför sjukhus. / Background: Every year, approximately 5000 people in Sweden suffer an out-of-hospital cardiac arrest. Early start of cardiopulmonary resuscitation is a prerequisite for increased survival in a cardiac arrest, while research shows that ambulance arrival time has increased. While waiting for an ambulance, mobile-phone dispatch of laypersons has been implemented to initiate life-saving measures. At present, few studies have been conducted on the experiences and interventions of mobile-phone dispatch of laypersons in the event of an accepted cardiac arrest alarm, in order to highlight obstacles and any physical and psychological stresses that they may face. In a cardiac arrest, the ambulance nurse and mobile-phone dispatch of laypersons work together in teams, this makes it important for the ambulance nurse to have an increased understanding of mobile-phone dispatch of laypersons ' experiences. Aim: The aim of the study was to describe mobile-phone dispatch of laypersons experiences and interventions in connection with an accepted cardiac arrest alarm. Method: A mixed method survey study with an explorative sequential design was used. The material was based on 1231 questionnaires collected by Heartrunner Sweden. The material was analysed in three phases. Results: The results showed that mobile-phone dispatch of laypersons were faced with several obstacles that made their interventions difficult or absent. The study resulted in four categories: Experience in emergency response, defibrillators, teamwork and emotional reactions. Mobile-phone dispatch of laypersons experienced many emotions in connection with the alarm, indicating a possible need for debriefing. Conclusion: Despite negative experiences, 99.9% of mobile-phone dispatch of laypersons were motivated to continue their interventions in the future. The result suggests that mobile-phone dispatch of laypersons had an important role in collaboration with ambulance and rescue services. Mobile-phone dispatch of laypersons could benefit from more acknowledgement of their interventions and support for any emotions that may arise when a suspected cardiac arrest is reported outside a hospital.
|
Page generated in 0.075 seconds