I skuggan av den ökande svenska elektroniska detaljhandeln står en fysisk butikshandel inom mode på sin bristningsgräns. När allt fler konsumenter väljer att konsumera mode genom den digitala världen så kan det få förödande konsekvenser för den fysiska modebutikshandeln. Som ett samlingsbegrepp kring den trend där butiksägare inte längre klarar av att finansiera sina butiker har ordet ‘butiksdöd’ använts. Pandemin Covid-19 har snabbspolat detta fenomen, men studiens respondenter menar att det inte finns en butiksdöd utan att det är den fysiska modebutikshandeln som håller på att moderniseras. Uppsatsen studerar butiksdöden ur ett svenskt modebutiksperspektiv och utforskar hur svenska fysiska modebutiker kartlägger olika värden för att skapa konkurrenskraft. Studien grundas i teorier som tydligt relaterar till konceptutveckling av fysiska modebutiker. Den första teorin är Customer value proposition för att sedan integrera nästkommande teori om utilitaristiska och hedoniska handelsmotivationer. Tredje teorin utgår från kundupplevelse baserat på purpose, priorities och pursuits. Tidigare forskning riktar fokus på hur den fysiska handeln överlag kan applicera CVP, utilitarism och hedonism för att skapa mervärde för modebutiken. Forskningen brister däremot i hur valda teorier i kombination med kundupplevelsen ser ut i svensk butikskontext från ett managementperspektiv, vilket denna studie belyst. Analysresultatet är baserat på ett urval av svenska klädvarumärken som bedriver fysiska butik. En kvalitativ studie har utförts med företagsägare, ledningspersonal samt butiksägare vars svar analyserats för att få svar på uppsatsens syfte. Den insamlade datan från intervjuerna presenteras med utgångspunkt hur respondenterna ser på modeindustrin i dagsläget, men även hur den kommer att utvecklas framöver. Analysresultatet presenterar stegvis en modell utefter nämnda teorier kring hur en modebutik kan omdefiniera eller förstärka konceptets värdegrund, i syfte att skapa hållbar konkurrenskraft. Två grupper baserat på butikskoncept utformades utifrån analysresultatet, varav den ena behållit konkurrenskraft och andra upplevt sämre konkurrenskraft. Grupperna har blivit tilldelade namn som representerar butikens position, De moderna och De traditionella. Resultatet redogör därefter vad som kan tänkas ligga till grund för upptäckten. I uppsatsens diskussion presenteras resultatet från analysen samt aktiviteter som modebutiker inom fysisk modebutikshandel kan tillämpa för att förstärka sin konkurrenskraft gentemot e-handeln. Slutatsen påvisar att många respondenter påverkats av butiksdöden. De moderna som ej upplever butiksdöden arbetar frekvent med aktiviteter och upplevelser medan De traditionella arbetar utefter att minska kundens uppoffring genom effektivisering av inköp. Butiker som blivit påverkade bör därmed prioritera om butikens erbjudande och granska vad som lämpas bäst efter konceptets värdegrund. Studien hoppas att bidra med kunskap till fysiska modebutiksaktörer för att konkurrenskraft gentemot elektroniska detaljhandeln. / E-commerce is continuing the path of exponential growth, however it also entails consequences in the retail market. When customers prioritize e-commerce rather than fashion retail shopping, an increasing number of brick-and-mortar stores are closing. The global pandemic Covid-19 has effectively speeded up the pace regarding the phenomenon, though some believe it’s a hoax. This study aims to bring the truth of this phenomenon to light from a swedish fashion retail perspective. The study of fashion retail stores includes efforts taken to maintain competitive advantage. This is accomplished through established theories which have an indirect impact on retail fashion stores ability to maintain competitive advantage. These theories are Customer value proposition, hedonic and utilitarian shopping motivations and customer experience based on 3Ps, which includes purpose, priorities and pursuits. Previous research shows how these theories can be applied in retail stores, however none of them use an approach of a management perspective, which this study aims to do. The method that is used in this study is based on a qualitative research method, using semi-structured interviews. The semi-structured interviews were held individually with thoroughly chosen candidates with competences in the field, such as business owners and managers of a fashion retail store. Throughout the chapter regarding the results, a model is introduced step by step which purpose is to bring additional knowledge to retailers, in hopes that it will increase their competitive advantage. Additionally, two camps were introduced. One who had maintained its competitive advantage and the other who has been affected by the phenomenon and lost its competitive advantage. In the discussion, the results are presented and activities as well as physical experiences retailers can implement are suggested. In conclusion, it is clear that there are two sides. One side has been affected by the phenomenon and lost its competitive advantage, and the other side who has maintained its competitive advantage thanks to activities, retail experiences and a loyal community. Those retailers who were affected the most should therefore redefine their business as to whether they should go online or redesign their retail store concept, in order to achieve sustained competitive advantage. The study aims to contribute with knowledge retailers can use in order to strengthen or redefine their competitive advantage against e-commerce.