Syftet med denna uppsats är att genom en intertextuell analys identifiera vilka kopplingar som finns mellan Robinson Crusoe och Mr Foe och hur man skulle kunna använda verken i en undervisningskontext utifrån Edward W. Saïds teori om orientalism och intertextuellt perspektiv. Analysen utgår från Edward W. Saïds teori om dikotomier och hur fördomar kan accepteras som sanningar, samt Martha C. Nussbaums teori om beskrivande chauvinism och romantik. I analysen framkommer det att kopplingarna i Mr Foe främst anspelade på Crusoes romantiska bild av ön där han är härskare och Fredag är hans tjänare. Genom att diskutera Fredags olika roller i verken menar jag att man kan föra en diskussion i klassrummet där eleverna får öva sig i att se maktförhållandet i västerländsk syn på utomeuropeisk kultur.

Syftet med denna uppsats är att genom en intertextuell analys identifiera vilka kopplingar som finns mellan Robinson Crusoe och Mr Foe och hur man skulle kunna använda verken i en undervisningskontext utifrån Edward W. Saïds teori om orientalism och intertextuellt perspektiv. Analysen utgår från Edward W. Saïds teori om dikotomier och hur fördomar kan accepteras som sanningar, samt Martha C. Nussbaums teori om beskrivande chauvinism och romantik. I analysen framkommer det att kopplingarna i Mr Foe främst anspelade på Crusoes romantiska bild av ön där han är härskare och Fredag är hans tjänare. Genom att diskutera Fredags olika roller i verken menar jag att man kan föra en diskussion i klassrummet där eleverna får öva sig i att se maktförhållandet i västerländsk syn på utomeuropeisk kultur.