Undersökningens syfte var att belysa vilken typ av information som utställningen ”Mittens rike” på Östasiatiska museet gav och därav visa ett exempel på hur det kinesiska kulturarvet kan tolkas av att befinna sig i en svensk kontext. Genom att belysa de delarna kunde diskussionen angående asiatisk och europeisk kulturvård och kulturarv belysas där deras olika ståndpunkter kring autenticitet och rituella praktiker kunde framhävas. Som undersökningsmetod användes en utställningsobservation som kompletterades med andra personliga kommunikationer och litteratur. Resultatet visade att utställningen delade information om kinesiska föremål från deras bronstid fram till början av 1900-talet som antingen kopplades till en viss dynasti, till olika föremålsutvecklingar med hantverksmetoder eller till olika samhällsfenomen som föremålen representerade. Utställningstexter och föremålsbeskrivningar bidrog med kontextbyggandet av föremålen, men det fanns även några montrar utan utställningstext där besökaren kunde skapa en egen uppfattning av föremålen. Den europeiska och svenska inblandningen visades främst i utställningens exportporslin som fanns över en stor del av utställningens senare halva. Handeln mellan Kina och Europa/Sverige blev därav det centrerade perspektivet i både föremålen och i utställningstexterna vilket skapade en stor kontrast till tidigare del som enbart fokuserat på de kinesiska utvecklingarna. Det resulterade i att det kinesiska kulturarvet hamnade i skuggan av främst den svenska inblandningen, och blev då en biroll i montrarna som framhävde de svenska framgångarna. / The purpose of the study was to enlighten the type of information the exhibition “The middle kingdom” at the Museum of Far Eastern Antiquities gave and therefore show how the Chinese cultural heritage can be interpretated by existing in a Swedish context. By showing those parts, the discussion of Asian and European integrated conservation and cultural heritage be uplifted and show the different point of views according to authenticity and ritual usage of objects. An exhibition observation was used as the main method with complementary information from personal correspondence and literature. The result showed the exhibition shared information about Chinese objects from their bronze age to the beginning of the 20th century, all connected to a certain dynasty, to different evolutions of objects with certain craft methods, or other societal evolutions which was represented by certain objects. The exhibition text and the object descriptions contributed to the contextualization of the objects, but also showed showcases without any text, which allowed the visitor to create their own perception about the objects. The European and Swedish involvement was displayed especially in the exhibitions exported porcelain that appeared in a big part of the latter half. The trade between China and Europe/Sweden therefore became the central perspective in both the objects and texts in the exhibition which created a big contrast between the earlier part who only focused on the Chinese evolutions. It resulted in the Chinese cultural heritage placed in the shadows of mainly the Swedish involvement and became a subordinate part in the showcases and highlighted the Swedish success stories.