Musikundervisningen på svenska förskollärarutbildningar har på senare år minskat och gått från att ha en självklar praktiknära plats till att få allt mindre utrymme i takt med att förskollärarutbildningen har blivit mindre praktisk och mer teoretisk (Holmberg & Zimmerman Nilsson, 2023). Denna studie avser att undersöka och analysera förskolepedagogers reflektioner över en musikalisk föreställning för barn i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv. Studien är ett gestaltande examensarbete där gestaltningen, en musikföreställning skapad av mig och två studiekamrater, är ett metodval som ligger till grund för insamlandet av empiri. Gestaltningen framfördes på två förskolor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra pedagoger i direkt anslutning till föreställningen. Analysprocessen genomfördes i flera steg. Först skapades ett helhetsintryck av empirin, därefter synliggjordes likheter, skapades kategorier och förståelse för de olika kategoriernas innehåll. Nielsens musikdidaktiska teori (Nielsen, 1998), där musik ses som ett månfacetterat meningsuniversum, användes som analytisk grund. Resultatet visar att pedagogerna tyckte sig sakna kunskap och terminologi i musikämnet. De kunde dock se musikämnet från ett holistiskt synsätt och se symbiosen mellan det musikaliska objektet och det upplevande subjektet såväl inför, under och efter föreställningen. Slutsatsen är att förskollärare skulle kunna utveckla ytterligare kunskaper om musik, såväl vad gäller terminologi som ett breddat musikaliskt synsätt, under förskollärarutbildningen samt genom kvalitetsutvecklande workshops. Musikaliska föreställningar skulle också kunna fungera som ett kvalitetsutvecklande stöd och inspiration i processen och utveckla synen på musikundervisning i förskolan.