<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.</p><p>För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:</p><p> Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?</p><p> Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?</p><p>För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?</p><p>Metod:</p><p>För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes.</p><p>Resultat:</p><p>KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva.</p><p>Slutsats:</p><p>KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.</p>

Syfte och frågeställningar: Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor. För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:  Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?  Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut? För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor? Metod: För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes. Resultat: KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva. Slutsats: KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att öka förståelsen för hur musikstudenterser på framtidens musikbransch i ljuset av pandemin. Resultaten är intressanta inte baraför andra musiker men också för branschen i stort, eftersom de ger en inblick i hur ungamänniskor tänker, känner och agerar inom musikbranschen. De forskningsfrågor somligger till grund för de intervjuer som har genomförts är: hur har studenternas bild påframtiden förändrats under pandemin, hur ser studenterna på branschen idag samt hurser studenter att branschen kan förändras för att bättre klara stora samhällsförändringar.Studien har utförts genom semi-strukturerade intervjuer med fem musikstudenter frånmusikinriktade folk- och högskoleutbildningar. Analys har sedermera gjorts genom attfärgkoda informanternas svar utifrån transkriberade intervjuer, där färgkodningsschematsedan använts för att anknyta informanternas svar till Pierre Bourdieus teorier omhabitus, doxa, ekonomiskt- och symboliskt kapital, samt Orkibis studie som fokuserarpå sambandet mellan kreativitet och anpassningsförmåga. Resultaten visar attframtidssynen efter pandemin inte påverkats i stor utsträckning gällande majoriteten avstudenterna. Inte heller deras syn på musikbranschen tycks ha påverkats nämnvärt avpandemin. Det framgår också i resultaten att studenterna vill se att maktförhållanden ibranschen förändras och att de monopol de anser att skiv- och bokningsbolag har idagsläget är förlegade och ohållbara för en jämlik och mångfacetterad musikbransch.Intervjuerna förtäljer också att just kulturellt- och socialt kapital är en stor bidragandefaktor till studenternas syn på sin egen professionella framtid. Diskussionsavsnittetavhandlar resultat och vidare forskning. Denna undersöknings styrka är att resultateninnehåller användbar information som också leder till att slutsatser kan börja drasangående studenternas syn på sitt framtida yrkesliv. Resultaten kan också starktsammankopplas med Pierre Bourdieus teorier. Den kritik som kan framföras är bristenpå en mer heterogen grupp informanter med olika kön, etnicitet och socioekonomiskbakgrund samt att mängden informanter i framtiden bör utökas för att också utökageneraliserbarheten i resultaten. Vidare forskning på ämnet bör således innefatta flerinformanter med olika kön och bakgrunder.

Under en längre tid har fenomenet ”loudness war” varit föremål för omfattande diskussioner. Trots detta finns en begränsad mängd information angående musikproduktionsstudenters syn på stark musik, inom olika genrer ur ett kvalitativt perspektiv. Denna uppsats undersöker loudness och loudness war utifrån ett industriellt techno-perspektiv samt musikproduktionsstudenters uppfattning om stark musik vid användning av hörlurar. Metoderna som tillämpades var lyssningstester och enkäter. Där fick studenter uttryckte sina åsikter om ämnet och angav den föredragna ljudstyrkan enligt deras bedömning. Resultaten från undersökningen visade att den mest komprimerade versionen var föredragen. Dock så visade studenterna även en preferens för mindre komprimerade versioner. Studien har bidragit med ny insikt gällande loudness inom industriell techno samt skillnader i ljudupplevelsen mellan mer och mindre komprimerade musikstycken.