Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att förbättra livskvalité för patienter och närstående och erbjuda dem stöd. Stöd till närstående kan ske på olika sätt, där god kommunikation är av betydelse för att minska oklarheter. Inom den palliativa vården förekommer det en rad samtal och ett av dem är närståendesamtalet som är ett kliniskt verktyg för att kommunicera med närstående. Forskning beskriver närståendesamtalet som användbart för vårdpersonal för att förmedla information och planera vården. Det finns ett behov av mer forskning som inriktar sig på närståendes perspektiv och undersöker vilken stödjande funktion samtalet kan ha. Syfte: Att beskriva närståendes förväntningar och upplevelser av ett närståendesamtal under pågående vårdtid. Metod: Studien har en explorativ design, där närståendesamtalet utforskas för att få ny kunskap. Femton individuella intervjuer genomfördes med närstående efter att de har deltagit i ett närståendesamtal inom specialiserad palliativ sluten vård. Intervjuerna transkriberades Verbatim och analyserades genom Sally Thone tolkande beskrivning. Resultat: Närståendes förväntningar och upplevelser presenteras utifrån fyra mönster som är närståendes behov av att få en förståelse av situationen, faktorer som kan inverka på upplevelsen av närståendesamtalet, närståendes situation och behov av stöd och till sist närståendes råd och förslag till förbättring av närståendesamtalet. Närståendes förväntningar inför närståendesamtalet grundar sig i en ovisshet och en främmande situation. Deras upplevelser av samtalet är avhängigt av en rad aspekter och resulterar i ett behov av att individanpassa närståendesamtalet. Diskussion: Resultatet diskuteras till viss del utifrån den teoretiska referensramen delaktighet i ljuset, delaktighet i mörkret. Närståendes medverkan i forskningen lyfts fram och diskuteras likaså ”insider forskningen” när studien genomförs inom den egna verksamheten. / Background: The palliative care aims to improve the quality of life for patients as well as their families, and to offer them support. Family members can be supported in several ways, where good communication is important to reduce uncertainties. In the course of palliative care, there will be held multiple conversations and one of these is the family conversation which is a clinical tool to communicate with the family members. Research describes this conversation as useful for healthcare professionals to relay information and planning care. There is a need for more research focused on the perspective as seen from the family members and which can further investigate which supporting function the conversation can have.Purpose: To describe family members´ expectations and experiences of a family conversation during the ongoing palliative care. Method: The study has an explorative design, where the family conversation is explored to reveal new knowledge. Fifteen individual interviews were conducted with family members after they had participated in a family conversation within specialist palliative inpatient care. The interviews were transcribed verbatim and analysed using Sally Thone's interpretive description. Results: The family members´ expectations and experiences are presented on the basis of four patterns: family members´ need to get an understanding of the situation, factors that may affect the experience of the family conversation, family members´ situation and need of support and finally family members´ councils and suggestions for the improvement of the family conversation. Family members´ expectations prior the conversation are based in an uncertainty and an unfamiliar situation. Their experiences of the family conversation were highly individual and depend on several aspects, which results in a need to individualise and adapt the conversation on the unique situation. Discussion: The result is to a certain degree discussed with the basis in the theoretical reference framework participation in the light, participation in the darkness. Family members´ involvement in research is emphasised and discussed as well as "insider research" when the study is conducted within the frame of the own setting.