<p>Throughout the years most countries have incurred in borrowing money in order to finance many of their operations. Those loans and their accumulation have either benefited or impaired those countries’ ability to grow.</p><p>In this report we examine several factors that affect the gross domestic product (GDP) and their levels of impact with the sole purpose of inferring the relationship between debt and GDP. In addition, we will propose a cut-off point from which additional debt results in negative growth.</p>

<p>Title:</p><p>Real exchange rate fluctuations under flexible exchange rate regime. The impact of the economic shocks on Swedish Krona.</p><p>Authors:</p><p>Anastasiya Bochkareva -870208; Karina Petrova – 880613</p><p>Supervisor:</p><p>Christos Papahristodoulou<em></em></p><p>Key Words:</p><p>Swedish Krona; Real Exchange Rate; Economic Shocks; Real demand Shocks; Monetary Shocks; Supply Shocks; Flexible Exchange Rate Regime; Aggregate Demand/Aggregate Supply Model; Regression Analysis</p><p>Institution:</p><p>Mälardalen University Sweden, School of Sustainable Development of Society and Technology, Box 883, 721 23 Västerås<em></em></p><p>Course:</p><p>Bachelor Thesis in Economics, 15 ECTS-points, spring semester 2010<em></em></p><p>Problem:</p><p>The extent of the Swedish krona fluctuations under flexible exchange rate regime in response to the supply, demand, and monetary shocks</p><p>Purpose:</p><p>The aim of this research study is to see which economic shocks had the greater impact on the Swedish krona under the flexible exchange rate regime. Precisely, were the theoretically suggest real demand and monetary shocks significant in explaining the real exchange rate fluctuations? And to what extent the labor productivity shock (the supply shock) influenced the krona during the studied period?</p><p>Method:</p><p>Multiple regression analysis; OLS</p><p>Results:</p><p>Monetary shocks accounted for major fluctuations of the Swedish krona since the currency was left to float freely. The real demand shocks were found less statistically significant. Supply shocks have had negligible impact on the Swedish krona fluctuations.</p>

<p>Background: The Argentine bank sector suffered from inefficiency and high operative costs throughout the 1990s, as well as a low confidence mainly due to uncertainty about future government policies caused by inconsistent government policies. The Argentine bank regulation underwent several changes between 1990 and 2003 to improve the performance within the market and increase the overall confidence for the Argentine bank system. The Central Bank was given a new role and made independent, capital requirements were introduced and the Supervision of the bank sector was changed.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to make a comparative study of the bank regulation in 1990 and the bank regulation in 2003 in Argentina, in order to analyse how the bank regulation has affected the performance of the bank market.</p><p>Method: To reach the purpose of the report a qualitative method has been conducted, using secondary data, mainly collected in Argentina.</p><p>Results: The overall conclusion is that the bank regulation in 2003 has improved the performance within the bank sector. The efficiency of the banks has increased, although the results within the sector are still low. The service quality has increased through better communication, higher credibility and security. There is a tendency of increased market power for foreign banks and large national banks, although there are still few signs of banks having substantial market power.</p>

<p>Production requires the input of capital and labour. Hence, economic growth can be assumed to follow from increased levels of these two factors. Policies aimed at increasing production may consequently successfully be focused on facilitating the accumulation of capital and labour. However, even when an economy has managed to reach the same quantities of input factors as a more prosperous neighbour, the level of the production might still differ. The explanation of this lies in what economists refers to as expression embracing the characteristics of the input factors and the conditions in which they operate.</p><p>In this thesis a calculation of total factor productivity is carried out, using existing data on the Swedish FA-regions between 1990 and 2005 and the method the economist Robert Solow in the 1950’s. Thereafter an attempt is made to explain the differences between the regions by regression analysis, where the explaining variables are picked from the theories of endogenous growth and the new economic geography.</p><p>The result of the analysis is quite vague and not very coherent with the presented theories. The lack of data on some of the relevant variables, which has enforced a couple of simplifying assumptions, is probably the reason for this. Nonetheless, some indications are given that increases in population and tax level, and decreases in the share of the population between the ages 55 and 64, might affect the total factor productivity in a positive direction. What is also interesting is that parts of the regression results are suggesting that the levels of the total factor productivity in the Swedish FA-regions are converging.</p><p>The conclusion is that more and better data is needed before reliable results can be established from this kind of investigation.</p>

<p>Ris är en mycket viktig vara för Vietnam och dess befolkning. För Vietnams ekonomi har ris en tvådelad roll. Dels är riskonsumtionen bland Vietnams befolkning mycket stor och uppgår till runt 150 kilogram per person och år. Dels är det en av Vietnams viktigaste exportvaror och Vietnam är världens näst största exportör av ris. Hur rismarknaden fungerar är därför mycket viktigt för landet. När priset på ris steg kraftigt under första halvåret av år 2008 resulterade det till en början i att producenterna fick ett högre pris på riset. När priset fortsatte att stiga införde Vietnams regering ett exportstopp för att skydda de inhemska konsumenterna. Detta resulterade i att det inhemska priset minskade och de inhemska producenterna förlorade intäkter.</p><p>Ett växande problem i Vietnam är ojämlikhet mellan stad och landsbygd. Ojämlikheten är nära sammankopplad med rismarknaden eftersom risproducenterna lever på landsbygden. Med anledning av hur Vietnam har påverkats av ett högre pris på ris och den ökande ojämlikheten i samhället syftar uppsatsen till att analysera rismarknaden och hur regleringar påverkar marknaden och dess aktörer ur ett effektivitets- och jämlikhetsperspektiv. För att undersöka detta har en fältstudie i Vietnam genomförts. Kvalitativa intervjuer har utförts på plats i Vietnam för att få information om den rådande situationen. Materialet har sedan analyserats med välfärdekonomiskteori för att uppfylla syftet.</p><p>Resultatet av analysen visar att det inte råder fullständig konkurrens på rismarknaden och att det till stor del beror på de regleringar som påverkar marknaden. Det råder även informationsasymmetri mellan köpare och säljare samt transaktionskostnader i form av många mellanhänder och höga transportkostnader. Regleringarna som påverkar marknaden och dess aktörer är främst reglering av export, markrättigheter och migration. Reglering av export påverkar på kort sikt risproducenterna och landet i stort negativt och riskonsumenterna positivt. På lång sikt påverkas även nettokonsumenterna på landsbygden negativt då det skapar svårigheter för landsbygden att utvecklas. Regleringen av mark påverkar även den landsbygdsbefolkningen negativt och leder till svårigheter att investera i ny teknologi. Det råder utbudsöverskott av arbetskraft på landsbygden och på grund av regleringar är det svårt för arbetskraft från landsbygden att immigrera till städerna, vilket påverkar lönenivåerna på landsbygden negativt. Samtliga av dessa regleringar skapar välfärdsförluster för samhället. Välfärdsvinster och högre effektivitet skulle kunna nås av att förändra regleringarna.</p><p>Ojämlikheten mellan stad och landsbygd är stor och består bland annat av skillnader i inkomst, fattigdomsnivå, regleringar och utbildning. Skillnader i fördelar mellan stad och landsbygd är stora och har varit ihållande över en tid. Det kan antas finnas ett alternativt jämviktsläge där skillnader i fördelar inte är lika stora. Därmed kan det antas existera en ojämlikhetsfälla mellan stad och landsbygd i Vietnam. Eftersom det finns välfärdsförluster och att det därmed råder ineffektivitet på marknaden kan en minskning av ojämlikhet och möjligen ett hävande av ojämlikhetsfällan även leda till effektivitetsvinster.</p>

<p>Friskolor har länge varit ett omdiskuterat ämne. Det finns idag ca 6000 skolor i Sverige och friskolor beräknas vara ca 10 procent av dessa. Genom friskolereformen år 1992 infördes ett nytt system där Skolverket bemyndigades att godkänna friskolor och kommuner blev då även skyldiga att ge fristående alternativ ersättning för skolverksamhet. Kommuner har tidigare haft monopol på marknaden och i 110 av Sveriges 290 kommuner så finns det fortfarande inga friskolor etablerade. I många kommuner så utmanas dock den monopolställning som kommunen tidigare haft av fristående grundskolor, vilket ökar föräldrars och barns valfrihet att själva välja vilken skola som barnet ska placeras i.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vad som kännetecknar marknadsstrukturen för grundskolor, med Linköpings kommun som typfall. Marknadsstrukturen granskas genom flera olika faktorer som kan påverka denna såsom vilka grundläggande förutsättningar och etableringshinder som det finns på marknaden, såväl vad som kännetecknar marknadsformen och hur etableringen av friskolor skulle kunna underlättas. Fokus är på friskolornas betydelse för valfrihet och effektivitet. SCP-modellen har valts som analysmodell för att granska marknadsstrukturen för grundskolor.</p><p>Marknaden för grundskolor granskas nationellt, men ett typfall har även valts för att fördjupa resonemangen och få insikt i hur friskolor upplever situationen på marknaden. Linköpings kommun har då använts som typfall och intervjuer har genomförts med olika fristående grundskolor i kommunen.</p><p>En ökad valfrihet innebär en bättre effektivitet på marknaden. När det finns konkurrerande alternativ på marknaden så ökar incitamenten för företagen (eller i detta fall skolorna) att effektivisera verksamheten. Den samhällsekonomiska effektiviteten ökar även eftersom föräldrar har möjlighet att välja den skolform som bäst motsvarar deras preferenser.</p>

<p>Förekomsten av brott är ett stort problem i vårt samhälle och har stor inverkan på de enkla beslut som tas i vår vardag, exempelvis på valet av område att bosätta sig i. Historiskt sett har ansvaret för att förebygga brottslighet legat hos polisen och de enskilda hushållen men de kan inte allena lösa problemen med brottslighet, och följaktligen blir en bredare strategi för brottsförebyggande arbete nödvändig. Ett sätt att utforma säkerheten är genom arkitektur och kallas för Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Perspektivet avser att minska både möjligheter och rädslan för brott genom att utnyttja de möjligheter som finns att öka överblickbarheten, att ta vara på framtoningen av ett område och att stärka den territoriella känslan hos invånare i ett bostadsområde.</p><p>Grunden för den teoretiska ramen kommer från artikeln Towards an Economic approach to Crime and Prevention (2002), och använder sig av de fyra begreppen som utvecklades av Clark och Homel (ökad ansträngning, en ökad risk, minska belöningar och minimera antalet potentiella ursäkter). Det finns mängder av litteratur som behandlar ett ekonomiskt angreppssätt på brottslighet, men det finns emellertid få ekonomiska bidrag vad gäller att förebygga brott, och ännu färre inom området för att utforma brottsförebyggande arkitektur. Syftet med uppsatsen är att integrera dessa perspektiv för brottsprevention för att se vilka möjligheter det finns för att kunna använda sig av arkitektur som ett instrument för prevention av brott.</p><p>Uppsatsen analys visar att det är den upplevda risken för att bli tillfångatagen, det vill säga. den risk som finns, som har den största inverkan på tjuvars val av mål. Den första faktor som påverkar den upplevda risken är överblickbarheten från omgivande grannar. En annan princip som förstärker den ökade risken i ett bostadsområde är territorialiteten. Genom att främja en ökad territorialitet bland de boende finns det en potential för att öka viljan hos invånarna att försvara sitt område. Att göra det svårare att bryta sig in i fastigheter genom att förstärka dessa med lås och stängsel verkar inte vara en lika effektiv åtgärd för att förebygga brott, och kan även ha en negativ effekt eftersom stora hinder kan leda till mindre överblickbarhet från omgivningen. Emellertid pekar analysen på att det är möjligt att förebygga inbrott genom att öka ansträngningarna för att nå ett potentiellt intressant mål, genom att skära av resvägar eller ändra om busslinjer. Följaktligen borde det inrättas åtgärder som avser att använda sig av arkitektur för att kunna öka ansträngningskostnaderna och den uppfattade risken samt att minska de potentiella belöningarna och ursäkter som finns tillgängliga.</p>

<p>The Washington consensus reform package for developing countries initiated in the early 90’s, came to be a leading paradigm in the international community. One of the principle ideas, that trade liberalisation would alleviate people from poverty, has been pursued by many policy makers dealing with developing countries. This thesis estimates the effects on poverty induced by trade via three channels – economic growth, prices and employment & wages. As trade liberalisation implies distributional effects on the economy and general validity on how this effects poor has not been possible to establish - we have conducted a  qualitative case study in order to accumulate to the available research and reach understanding of the phenomena. Ukraine has been selected as case due to its recent trade liberalisations and proximity to attractive trade partners.</p><p>With poverty as a focal point, the trade liberalisation and the international trade in Ukraine is examined together with a wide range of macro variables in order to trace down the effects trade has had on poverty. The result show that a factual trade liberalisation has occurred, both in terms of policy change and trade output, and that large productivity gains has been achieved. Although difficult to determine, increased competition and new technology plays a significant part in the increased productivity which most probably has been due partly to the increased trade. These productivity gains have expressed themselves as increased dynamics in the labour market - boosting real wages, and with it reducing a great share of poverty in Ukraine.</p>

<p>I samband med konkurser och uppköp på biografmarknaden har frågan hur en aktörs ökade marknadskoncentration påverkar marknaden ställts. Ett visst missnöje hos konsumenterna har lett oss till uppsatsens syfte; att utreda problematiken närmare och analysera biografmarknaden och hur resultaten på biografmarknaden påverkas av den struktur och det beteende som finns på marknaden.</p><p>Uppsatsens tillvägagångssätt är att genom att studera bl.a. litteratur, artiklar och originalkällor i form av Konkurrensverkets stämningsansökan angående SF Bio AB:s uppköp av Sandrew Metronome AB ha en utgångspunkt att behandla vårt problem och applicera relevanta teorier med SCP-modellen som utgångspunkt.</p><p>Resultaten visar att konkurrensen på biografmarknaden i första hand sker med förmågan att bli tilldelad populära filmer som står för en majoritet av publik och intäkter. Förutsättningarna för biografbranschen har över tiden förändrats med uppkomst av substitut och förändrade filmhyreavtal. Filmhyreavtalens utformning, som drivits igenom av distributörer och utgör en procentuell andel av biljettpriserna, har för biografmarknaden fått till konsekvens en sjunkande marginalkostnad vid ökande kvantiteter för biografaktörerna. Detta har gett förutsättningar för den stora marknadsandel och dominerande ställning som SF Bio har idag.</p><p>Vidare har uppsatsen visat på den begränsade mån i vilken den dominante aktören använder sin marknadsmakt, trots sin stora marknadsandel, givet den höga kostnadsstrukturen på marknaden och en concessionsförsäljning som ökar vid hög beläggning. En mer solidarisk beskattning på biografbranschen har föreslagits för att förbättra spelreglerna på biografmarknaden.</p> / Erik Sjöqvist: Företagsekonomi

<p>Ungdomsarbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa och det finns inga tecken på att nivån är på väg att vända nedåt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sänkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis är det endast ett fåtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anställning och den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sänkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvärderas vidare och genomgå förändringar. Danmark har en av EU:s lägsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den så kallade flexicuritymodellen, har uppmärksammats internationellt. Modellen underlättar för en dynamisk arbetsmarknad och präglas av bland annat ett svagt lagligt anställningsskydd. I uppsatsen ställs frågan: vad innebär flexibilitet på arbetsmarknaden och skulle en mer rörlig arbetsmarknad påverka nivån på ungdomsarbetslösheten i Sverige? Syftet med uppsatsen är att försöka hitta infallsvinklar på hur den svenska ungdomsarbetslösheten kan minskas samt att utvärdera några av de åtgärder som genomförts. I uppsatsen dras paralleller mellan svensk och dansk arbetsmarknad och ländernas respektive utbildningssystem. Den svenska arbetsmarknaden analyseras med avseende på bland annat flexibilitet och rörlighet. Dessutom diskuteras hur statistik gällande ungdomsarbetslöshet redovisas bland annat det faktum att arbetssökande heltidsstudenter ingår i gruppen arbetslösa. Till underlag för uppsatsen ligger främst rapporter från offentliga organisationer och myndigheter i de båda länderna. Det har varit ett uttalat mål att i så stor utsträckning som möjligt undvika ideologiskt vinklad information. Av resultatet framkommer att en mer flexibel arbetsmarknad är att föredra som ett led mot målet att sänka den svenska ungdomsarbetslösheten. Ett starkt anställningsskydd skapar större avstånd på arbetsmarknaden mellan insiders och outsiders. Anställningsbarheten hos de arbetssökande ungdomarna är förhållandevis låg och förväntas öka i och med den nya gymnasiereformens införande. Löneökningstakten är hög i Sverige och lönestrukturen sammanpressad. Detta innebär svårigheter att anpassa lönen efter produktivitet och erfarenhet vilket kan missgynna ungdomars inträde på arbetsmarknaden. De infallsvinklar som framkommer i uppsatsen inspirerar förhoppningsvis till vidare diskussion kring ungdomsarbetslösheten i Sverige, en mer flexibel arbetsmarknad och kortare avstånd mellan insiders och outsiders.</p>