<p>Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard. Vårt resultat visar på fem signifikanta variabler på fem procents nivån. Dessa är arbetslöshet, förtidspensionärer, andelen 45-64 år, glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. Vår slutsats är att de geografiska skillnaderna i sjukfrånvaron inte enbart förklaras av den kommunala arbetslösheten. Trots ett signifikant samband är förklaringsgraden låg. Det som förklarar de kommunala skillnaderna är till störst del de demografiska faktorerna. Vid sidan av demografin påverkar även kommunkaraktär och den sociala interaktionen sjukfrånvaron.</p>

Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard. Vårt resultat visar på fem signifikanta variabler på fem procents nivån. Dessa är arbetslöshet, förtidspensionärer, andelen 45-64 år, glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. Vår slutsats är att de geografiska skillnaderna i sjukfrånvaron inte enbart förklaras av den kommunala arbetslösheten. Trots ett signifikant samband är förklaringsgraden låg. Det som förklarar de kommunala skillnaderna är till störst del de demografiska faktorerna. Vid sidan av demografin påverkar även kommunkaraktär och den sociala interaktionen sjukfrånvaron.

<p>Syftet med denna studie är för det första att kartlägga om lägenheter med samma bruksvärde har olika hyror beroende på om de är privat eller allmännyttigt ägda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner där allmännyttans hyror är systematiskt satta och kommuner där så inte är fallet. Hypotesen är att hyresskillnaderna är mindre mellan bestånden i kommuner där allmännyttans hyror är systematiskt satta.</p><p>De kommuner som ingår i studien är Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, Södertälje, Umeå och Västerås. Av dessa är Lund, Södertälje, Umeå och Västerås systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns någon generell skillnad i hyra mellan privat och allmännyttigt bestånd görs en regression där samtliga kommuner ingår. Denna tyder på att hyrorna generellt är högre i det privata beståndet än i det allmännyttiga beståndet. För att undersöka hur eventuella hyresskillnader mellan privat och allmännyttigt bestånd ser ut för varje kommun och huruvida hyresskillnaden skiljer sig mellan kommuner där allmännyttans hyror är systematiskt hyressatta och kommuner där så inte är fallet görs en till regression. Enligt resultaten från denna är hyrorna högre i privat bestånd i Borås, Göteborg, Helsingborg, Malmö, Stockholm och Södertälje. I Lund, Umeå och Västerås är hyrorna högre i allmännyttigt bestånd. Vidare tyder resultaten på att hyresskillnaderna är lägst i Lund, följt av Umeå och Västerås. Detta skulle kunna vara ett tecken på att hypotesen om att skillnaden i hyra mellan privat och allmännyttigt bestånd skulle kunna tänkas bli lägre i kommuner med systematisk hyressättning stämmer. I Södertälje är dock hyresskillnaden relativt hög och därför är det svårt att dra några säkrare slutsatser kring hypotesen ifråga.</p>

<p> </p><p>This paper evaluates the effect of exchange rate risk on the sum of bilateral trade. To distinguish the effect between different types of countries, two groups are defined: advanced and developing economies. Economic theory on exchange rate risk and trade proposes ambiguous effects of increased volatility. However, the ex ante hypothesis is that developing economies are more sensitive to volatility. Contrarily to the hypothesis, the empirical results suggest that advanced economies would benefit up to twice as much from a removal of exchange rate risk. The lower sensitivity of developing countries to exchange rate risk is conjectured to be due to a lower real average income of firms in these areas. The empirical analysis is based on an extended gravity model, which is estimated and subsequently tested for robustness using four different techniques. All estimates imply that exchange rate volatility depresses bilateral trade flows. Further, the result that developing countries are less sensitive to exchange risk is not affected by different specifications of our model.</p><p> </p>

<p>Denna studie undersöker inkomströrligheten i kvinnliga och manliga branscher för att se ifall möjligheterna till en god inkomstutveckling skiljer sig åt i de olika branscherna. Dessutom analyseras undergrupper i de båda branscherna, framförallt kvinnor och män. Studien utnyttjar LINDA-databasen, vilken innehåller en stor mängd data från den svenska populationen.</p><p>Övergångsmatriser och Logitodds-skattningar har använts för att analysera inkomströrligheten över perioden 1994-2004. Resultaten tyder på att individer i manliga branscher har en bättre inkomstutveckling än de i kvinnliga branscher. Det fåtal kvinnor som befinner sig i manliga branscher har en markant bättre möjlighet till karriär än kvinnor i kvinnliga branscher. Män har i båda branscherna större sannolikhet att röra sig uppåt i inkomstfördelningen, men skillnaden är mindre i manliga branscher.</p>

No description available.

<p>Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande. Den ekonomiska teori som har använts som utgångspunkt för att förklara sambandet är Livscykelhypotesen. Denna teori förklarar sambandet mellan konsumtion och sparande i olika tidsperioder av en individs liv. Valet föll på Livscykelhypotesen för att räntan ingår som en faktor som påverkar sparandet. I den empiriska undersökningen testades bland annat om det fanns någon korrelation mellan den reala räntan och hushållens reala nettosparande. Resultaten av den empiriska undersökningen visar på ett positivt samband mellan ränta och sparande. Av våra resultat har vi dragit slutsatsen att räntan har en signifikant påverkan på sparandet.</p>

<p>This paper conducts an efficiency study on the Swedish district courts following the restructuring in the late 1990s using DEA.</p><p>The objective is to establish whether the efficiency has improved after a reform that significantly decreased the number of courts.</p><p>The data is county-based with wages and administrative costs as input and cases settled as output. The results show an overall increase in efficiency. Moreover, many units seem to be operating at decreasing returns to scale.</p>

<p>Denna uppsats avser att undersöka huruvida lönepremien för individer med teoretisk respektive yrkesinriktad gymnasieutbildning har förändrats under perioden 1990-2005 samt om en förändring kan bero på förändringar i utbud eller efterfrågan. För undersökningen använder jag mig av LINDA-databasen som innehåller information om ett treprocentigt slumpmässigt urval av den svenska befolkningen. För att analysera lönepremiens utveckling skattades mincermodeller för män och kvinnor som gått teoretiska respektive praktiska gymnasieutbildningar. Resultaten tyder på att lönepremien har ökat och en orsak kan vara en efterfrågeökning. Att det är just detta som har lett till en ökning kan man inte säga helt klart då det finns en mängd andra faktorer som påverkar resultatet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. Särskilt fokus läggs på att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lägst inkomster.</p><p>Resultaten visar att både realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, även djupet av fattigdom mätt som avstånd till fattigdomsgränsen har ökat. Med hjälp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lämna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan åren, de med arbete eller som fått arbete och de vars barn lämnat hushållet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstående, arbetslösa och de som fått fler barn i hushållet.</p>