The Gorgon is a creature described as terrible in ancient literature. It was depicted with glaring eyes, tusks and a hanging tongue and was a part of Greek antiquity from Archaic to Roman Period. The Gorgon motif has frequently been adorned on different materials. The reason as to why such a creature was depicted has been a subject of interest in earlier studies. The Gorgon motif has been elaborately studied in combination with buildings, armours and vases. A gap of knowledge that is still to be filled is a deeper examination of the Gorgon motifs on coins, which is the inspiration for this study in which the main aim is to approach an understanding of what function the Gorgon motif could have had on Archaic Greek coins. The study is based on a collection of 42 Archaic coins from Athens and Neapolis in Macedon. Through Panofsky's theory of iconography the material is analyzed and discussed via a series of sub-questions; ‘Did the Gorgon motifs differ depending on the location?’, ‘What combination of features appear on the coins?’, ‘To what extent was the Gorgon myth linked to the locations that used the motif and what other myths were used on coins during the same period? ’, ‘Is there a link between the use of Gorgon motifs on coins and on other material objects?’ The paper measures the possible explanations of the Gorgon motif with archaeological finds and ancient texts dealing with the Gorgon, many of which point to the fact that the Gorgon’s function generally served a purpose as an apotropaic symbol. Its function as a possible amulet is investigated using previous research that studies the symbolic significance of the Gorgon, as well as tracing its background and examination of the Gorgon myth to find possible connections with other mythical creatures. / Gorgonen är en varelse som beskrivs som fruktansvärd i den grekiska antikens litteratur. Den avbildas med stirrande ögon, betar och en hängande tunga. Gorgonen har varit en del av den grekiska antiken sedan dess början och har varit ett populärt motiv på olika material. Det har funnits stort intresse i tidigare studier kring anledningarna till att en sådan varelse valts att avbildas. Motivet har studerats omsorgsfullt när det har smyckat byggnader, rustningar och vaser. En lucka som inte har fyllts än inom ämnet är en djupare undersökning av gorgonmotiven på mynt, vilket även är ämnet för denna studie med syftet att närma sig en förståelse för de funktioner som Gorgonmotiven fyllde på mynt under arkaisk grekisk tid. Studien baseras på ett urval av 42 arkaiska mynt från Aten och Neapolis i Makedonien. Genom Panofskys trestegsmodell analyseras gorgonmotiv som framkommer på mynten och svarar på en rad viktiga underfrågor: Skiljer sig gorgonmotiv åt mellan platser Vilka kombinationer av gorgoner förekommer på mynten? I vilken utsträckning var gorgonmyten kopplad till de platser som använde motivet, vilka andra myter användes på mynten under samma period? Finns det ett samband mellan användningen av gorgonmotiv på mynt och på andra objekt? I uppsatsen bedöms möjliga förklaringar till gorgonmotivet med arkeologiska fynd och antika texter som behandlar gorgonen, varav många pekar mot att gorgonens funktion i allmänhet fyllde ett apotropeiskt syfte. Detta undersöks med hjälp av tidigare forskning av gorgonens symboliska betydelse samt kopplingen med andra mytiska varelser genom att spåra dess bakgrund och granskning av gorgonmyten.