Hjärtsvikt är ett komplext syndrom som förekommer i alla åldrar och ökar hos den äldre befolkningen. Behandlingen och omhändertagandet av personer med hjärtsvikt har under de senaste decennierna strukturerats och förbättrats. Trots detta är hjärtsvikt associerat med ökat behov av sjukhusvård och höga sjukhuskostnader. Många personer med hjärtsvikt i Sverige är underbehandlade och når inte upp till den rekommenderade basbehandlingen. Det finns få hjärtsviktsmottagningar i primärvården, vilket är oroväckande. För att nå en effektiv behandling krävs patientens delaktighet, följsamhet och kunskap vilket möjliggörs med hjärtsviktsköterskans stödjande insatser. Samtidigt finns det lagar som förespråkar exempelvis patientens delaktighet, självbestämmande, tillgänglighet men även samverkan mellan olika aktörer, vilka är viktiga delar för ett strukturerat omhändertagande inom hjärtsviktsvården. Vidare visar forskning att personcentrerad vård främjar patientens delaktighet i sin vård och behandling samt minskar behovet av sjukhusinläggning och därmed sjukhuskostnader. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat med personer med hjärtsvikt i primärvården. Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Sju sjuksköterskor som arbetade i hjärtsviktsmottagning i primärvården rekryterades i denna studie. Sjuksköterskorna intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och med en induktiv ansats. I resultatet identifierades sjuksköterskornas erfarenheter i fyra kategorier. Den första kategorin: ”Aspekter i mötet med patienten”, den andra kategorin: ” Patientens delaktighet”, den tredje kategorin: ” Personcentrerad vård som teamarbete” och den fjärde kategorin: ”Journalföringens betydelse för personcentrerad vård”. Först och främst var det viktigt att skapa en förtroenderelation med patienten i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna utgick från patientens berättelse för att identifiera patientens behov och resurser. Det var också viktigt att ha tillräckligt med tid avsatt till varje patient. Sjuksköterskorna betraktade patienten och dess anhöriga som partner i vården och tillsammans kom de överens om en gemensam vårdplan. För att öka patientens delaktighet i sin egenvård gav sjuksköterskorna egenvårdsinformation för att öka tryggheten och förbättra livskvaliteten. Sjuksköterskorna hade även nära samarbete med multidisciplinärt team för att tillgodose patientens komplexa behov. Det fanns dock olika journalsystem i primärvården och i hemsjukvården, vilket kunde försvåra kontinuiteten i vården. Slutsatsen blev att sjuksköterskorna ansåg sig arbeta på ett personcentrerat förhållningssätt vilket också belystes i denna studie. Detta tyder på att vården är på väg mot personcentrerad vård. Sjuksköterskorna främjade patientens delaktighet och arbetade i multidisciplinära team i syftet att tillgodose patientens komplexa behov och öka patientens trygghet, förbättra livskvalitet samt förebygga onödiga sjukhusinläggningar. / Heart failure is a complex syndrome that occurs in all ages and mostly increase in elderly population. The treatment and disposal of people with heart failure has been structured and improved in recent decades. Despite this, heart failure is associated with an increased need for hospital care and high hospital costs. Many people with heart failure in Sweden are under-treated and do not reach the recommended basic treatment. It is worrying that there are few heart failure office visits in primary care. In order to achieve effective treatment, the patient's involvement, compliance and knowledge are required, making it possible to support the heartfactor's supportive efforts. At the same time there are laws that advocate, for example, patient participation, self-determination, accessibility, but also interaction between different actors, which are important elements for structured care in heart failure. Furthermore, research shows that person-centered care promotes patient involvement in their care and treatment as well as reducing the need for hospitalization and thus hospital costs. The aim of this study was to illuminate nurses' experiences working person-centered with heart failure in primary care. The method used was qualitative and the design was an interview study. Seven nurses who worked in nurse-led heart failure clinics in primary care participated in the study. Nurses were interviewed, using a semi-structured interview guide. The interviews were analyzed by manifest content analysis and with an inductive approach. The nurses’ experiences were identified in four categories. The latter are respectively the following:” Aspects of the meeting with the patient", "Patient Participation", " Person-centred care as teamwork" and finally " " Importance of documentation in person-centred care". To start with, it was important to establish a relationship of trust in nursing work. Nurses went from the patient's story to identify the patient's needs and resources. Moreover, it was important to have enough time allocated for each patient. They considered the patient and his relative as a partner in the care and agreed on a joint care plan. In order to increase patient involvement in self-care, nurses provided self-care information to enhance safety and improve quality of life. Nurses worked closely with multidisciplinary teams to meet the patient's complex needs. However, there were different journal system in primary care and home healthcare, which could complicate continuity care process. The conclusion was that nurses consider utilizing a person-centered working care method; which was also illuminated in this study. This indicates that healthcare is heading towards person-centered care. Nurses promoted patient involvement and worked in multidisciplinary teams in order to meet the patient's complex needs, increase patient safety, improve quality of life and prevent unnecessary hospitalization.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är i Sverige en folksjukdom där cirka 200 000 personer beräknas lida av symtom och lika många till lever utan några symtom. Under de nästkommande 25 åren beräknas inläggningar att öka med 50% då prevalensen av hjärtsvikt ökar på grund av befolkningstillväxten, åldrande och den ökade förekomsten av samsjuklighet. Sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar inom primärvården verkar vara effektiva för att tillhandahålla högkvalitativ personcentrerad vård och därmed minska behovet av sjukhusvård. Personcentrering är en process att ta tillvara patientens resurser med hänsyn till individens förutsättningar och hinder. Ett partnerskap som bygger på ömsesidig respekt, är jämbördig och inbjuder till delaktighet och att vårdtagaren får den information som behövs för att kunna fatta rätt beslut. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personer med hjärtsvikt i primärvården.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats där nio sjuksköterskor deltog som arbetade på hjärtsviktsmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys användes och det teoretiskt ramverk utgick från ett personcentrerat förhållningssätt. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier holistisk människosyn, individuellt bemötande, partnerskap och delegering av läkemedel. Slutsats: I resultatet framkom att alla sjuksköterskor ansåg sig lyssna till personens berättelseoch att de utgick delvis från en helhetssyn, men det fanns brister i att tillgodo se de existentiella behoven. De tyckte sig erbjuda individanpassad vård och behandling efter personens förutsättningar och behov och de upplevde att det var en viktig del i arbetet att motivera till delaktighet i egenvård samt kunskap och förståelse om sjukdomen. Sjuksköterskorna önskade bli bättre på att inkludera anhöriga. Få sjuksköterskor hade delegering av läkemedel och några få tyckte att det hade betydelse för omhändertagandet. / ABSTRACTBackground: In Sweden, heart failure is a common disease, where approximately 200,000 people are estimated to suffer from symptoms and the same number live without any symptoms. Over the next 25 years, admissions are projected to increase by 50% as the prevalence of heart failure increases due to population growth, aging and the increased prevalence of comorbidities. Nurse-led heart failure clinics in primary care appear to be effective in providing high-quality person-centred care and thereby reducing the need for hospitalisation. Person-centredness is a process of making use of the patient's resources, taking into account the individual's conditions and obstacles. A partnership that is based on mutual respect, is equal and invites participation and that the care recipient receives the information needed to be able to make the right decision.Aim: To shed light on nurses' experiences of how they work based on a person-centred approach with people with heart failure in primary care.Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach in which nine nurses who worked in heart failure wards participated. A qualitative content analysis was used and the theoretical framework was based on a person-centred approach.Results: The content analysis resulted in four main categories: holistic view of people, individual treatment, partnership, delegation of medicines.Conclusion: The results showed that all nurses considered themselves to listen to the person's story and that they partly started from a holistic view, but there were shortcomings in satisfying the existential needs. They seemed to offer individually tailored care and treatment according to the person's conditions and needs, and they felt that it was an important part of the work to motivate participation in self-care as well as knowledge and understanding of the disease. The nurses wanted to be better at including relatives. Few nurses had delegation of medicines and a few thought it was important for care.