<p>Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar. Ändå kan vi konstatera att nya företag överlever och blir framgångsrika i detta hårda klimat. Några goda exempel är Choice, J. Lindeberg och Tradera. Ett konkurrenskraftigt varumärke kan då antas ha varit en bidragande orsak till framgången för dessa framgångsrika företag.</p><p>Trots all forskning om varumärken och hur nya produkter ska utvecklas för att bli framgångsrika är området utifrån ett perspektiv av ett nytt företag ett bort-glömt ämne. En som har studerat området är Emily Boyle i sin studie om dammsugarmärket Dyson. Vi kan med andra ord konstatera att vi vet väldigt lite om hur de nya och framgångsrika företagen har format sitt varumärke.</p><p>I den här studien har vi tittat på fem nya och framgångsrika företag för att identifiera de gemensamma faktorer som ligger till grund för deras varumärken. För att på så sätt skapa en förståelse för vad andra nya företag bör iaktta för att skapa sig ett konkurrenskraftigt varumärke.</p><p>Den teoretiska infallsvinkeln vi har valt är ett kundfokuserat produkt- och varu-märkesutvecklings perspektiv. Med det menar vi att vi har valt att titta på hur varumärket har utvecklats i företagen i relation till produktens utveckling, men också hur stort kundens inflytande har varit i själva produktutvecklingen.</p><p>I studien har fyra företag intervjuats (Apberget, Odd Molly, Rest and Fly och Toontrack). Vidare har även en dokumentstudie om Dyson genomförts. De in-tervjuade företag är alla exempel på företag som har slagit igenom och tagit sig en del av konsumentmarknaden, men är också företag med stor potential och har möjligheter att bli ett av de framtida stora svenska företagen. Dyson är en smått osannolik historia om en uppfinnare och entreprenör som på fem år utvecklade en dammsugare som blev marknadsledare inom dammsugarbranschen i Storbritannien – på bekostnad av storheter som Electrolux och Hoover.</p><p>Studien har identifierat ett flertal samband mellan dessa företag. Ett av dessa är att företagen har arbetat efter att uppnå en kvalitetsstämpel med sina varumär-ken. Vidare har alla företag en varumärkesidentitet som har skapats av företa-gens produkter, men att de sedan har övergått till att låta varumärkesidentiteten styra agerandet i företaget. Företagen har också haft kompetens inom varumärkesområdet från starten av företaget. Studiens verkliga bidrag är dock iakttagelsen att de nya företagen har använt sig av de icke-kontrollerbara kommunikationsmedlen: mun-till-mun-metoden och PR för att bygga sitt varumärke och på så sätt kringgått den ”barriär” som kostnaden att köpa reklamtid i media har. Som fortsatta studier föreslår vi därför en mer generell studie av nya och framgångsrika företag och hur de har genomfört sin marknadskommunikation.</p>

Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar. Ändå kan vi konstatera att nya företag överlever och blir framgångsrika i detta hårda klimat. Några goda exempel är Choice, J. Lindeberg och Tradera. Ett konkurrenskraftigt varumärke kan då antas ha varit en bidragande orsak till framgången för dessa framgångsrika företag. Trots all forskning om varumärken och hur nya produkter ska utvecklas för att bli framgångsrika är området utifrån ett perspektiv av ett nytt företag ett bort-glömt ämne. En som har studerat området är Emily Boyle i sin studie om dammsugarmärket Dyson. Vi kan med andra ord konstatera att vi vet väldigt lite om hur de nya och framgångsrika företagen har format sitt varumärke. I den här studien har vi tittat på fem nya och framgångsrika företag för att identifiera de gemensamma faktorer som ligger till grund för deras varumärken. För att på så sätt skapa en förståelse för vad andra nya företag bör iaktta för att skapa sig ett konkurrenskraftigt varumärke. Den teoretiska infallsvinkeln vi har valt är ett kundfokuserat produkt- och varu-märkesutvecklings perspektiv. Med det menar vi att vi har valt att titta på hur varumärket har utvecklats i företagen i relation till produktens utveckling, men också hur stort kundens inflytande har varit i själva produktutvecklingen. I studien har fyra företag intervjuats (Apberget, Odd Molly, Rest and Fly och Toontrack). Vidare har även en dokumentstudie om Dyson genomförts. De in-tervjuade företag är alla exempel på företag som har slagit igenom och tagit sig en del av konsumentmarknaden, men är också företag med stor potential och har möjligheter att bli ett av de framtida stora svenska företagen. Dyson är en smått osannolik historia om en uppfinnare och entreprenör som på fem år utvecklade en dammsugare som blev marknadsledare inom dammsugarbranschen i Storbritannien – på bekostnad av storheter som Electrolux och Hoover. Studien har identifierat ett flertal samband mellan dessa företag. Ett av dessa är att företagen har arbetat efter att uppnå en kvalitetsstämpel med sina varumär-ken. Vidare har alla företag en varumärkesidentitet som har skapats av företa-gens produkter, men att de sedan har övergått till att låta varumärkesidentiteten styra agerandet i företaget. Företagen har också haft kompetens inom varumärkesområdet från starten av företaget. Studiens verkliga bidrag är dock iakttagelsen att de nya företagen har använt sig av de icke-kontrollerbara kommunikationsmedlen: mun-till-mun-metoden och PR för att bygga sitt varumärke och på så sätt kringgått den ”barriär” som kostnaden att köpa reklamtid i media har. Som fortsatta studier föreslår vi därför en mer generell studie av nya och framgångsrika företag och hur de har genomfört sin marknadskommunikation.

In this thesis, an econometric analysis has been conducted in order to research the rate of new business creation that venture capital investments potentially generate. Data was gathered from 32 OECD countries between the years 2006-2017, to establish to what degree TEA (total entrepreneurial activity) and TEA opportunity based, was fuelled by venture capital investments. In comparison to the majority of the literature, the findings of this thesis give a more nuanced picture to the enthusiastic attitude towards venture capital. As the results indicate a less significant impact of venture capital investments than expected, this thesis serves as an important counterweight to the overall positive stance towards the finance form. However, other findings of the study are in line with previous literature. For example, high GDP is associated to high entrepreneurial activity and high taxes discourage entrepreneurial activity. It is also worth mentioning the subtle, but existing, disparity in the results between TEA and TEA opportunity based. This indicates that further and more thorough research should be conducted within these two different measurements. / I den här uppsatsen har en ekonometrisk analys genomförts i syfte att undersöka venture capitals påverkan på graden av uppkomsten av nya företag. Data samlades in från 32 OECD länder mellan åren 2006-2017, för att ta reda på hur TEA (total entrepreneurial activity) och TEA opportunity based påverkas av venture capital investeringar. I jämförelse med majoriteten av existerande litteratur, så ger resultaten av den här uppsatsen en mer nyanserad bild den rådande entusiastiska attityden gentemot venture capital. Då resultaten indikerar en mindre signifikant påverkan av venture capital investeringar än förväntat, bidrar den här uppsatsen till en viktig motpol till en gällande positiva inställningen till finansieringsformen. Dock stämmer andra resultat från uppsatsen överens med tidigare litteratur. Exempelvis är högt BNP signifikant med hög entreprenöriell aktivitet och höga skatter visar sig ha en avskräckande effekt. En annan intressant iakttagelse utifrån resultaten, är den subtila, men existerande skillnaden mellan TEA och TEA opportunity based. De indikerar att vidare och mer djupgående forskning bör göras på de två olika variablerna.