Det här är en kvalitativ källstudie av tre stycken rannsakningsprotokoll från trolldomsprocessen som utspelade sig i Torsåkers-, Dals och Ytterlännäs socknar i Torsåkers pastorat i Ångermanland 1674. Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den djävulsföreställning som kan skönjas i protokollen. Studier av detta slag är viktiga då mer detaljerad kunskap om processers innehåll skulle ihop kunna säga något om processerna i stort. Resultatet av studien visar att djävulsbilden i protokollen inte är enhetlig. Varken inom en socken eller i de tre socknarna i jämförelse. Flertalet namn brukas för att tilltala Djävulen. Benämningar som i första hand brukas och är av folklig karaktär är exempelvis: Dhen fuhle och fanen. Medan djävulen och satan som används, oftare har påträffats i material författat av lärda män, juridiskt samt teologiskt utbildade i den tidigare forskningen. De visuella beskrivningarna av djävulen i protokollen är sparsamma. Oftast beskrivs han som en swartt karl eller dhen swartta vilket kan avspegla hur man i tiden föreställde sig att han såg ut. Attribut och egenskaper tillskrivs också djävulen i protokollen. Exempel på dessa är ett bord och det faktum att han ansågs bistå trollkonor med hjälp då de bad om hans beskydd. Den förra har jag i den tidigare forskningen endast funnit spår av i material författat av lärda män medans föreställningen om dennes egenskap som hjälpsam helt är hemmahörande i den folkliga föreställningsvärlden.