Abstract Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga förkunskaper eleven behöver för att bli en god läsare. En god läsare definieras i detta arbete enligt följande: eleven ska i slutet av årskurs tre ha nått upp till LUS punkt 15. Detta innebär att eleven läser flytande med en god förståelse kapitelböcker avsedda för unga. Jag vill även undersöka om läsinlärningsmetoden har haft någon påverkan för de elever som inte har goda språkliga förkunskaper. Den tidigare forskningen i ämnet visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för att bli en god läsare. Många forskare menar att den fonologiska medvetenheten utvecklas under ”resans gång” och inte ska betraktas som en färdighet som övas in i isolerade övningstillfällen. Genom de kvalitativa intervjuerna av två lärare samt analys av dokument avseende elevers fonologiska kunskaper som sexåringar, och deras läsutvecklingsresultat, LUS 3 ½ år senare kan jag se ett tydligt resultat. Mitt resultat visar på att fonologisk medvetenhet är en ytterst viktig förmåga eleven måste besitta. Min studie visar också att läsinlärningsresultatet inte nämnvärt påverkas i positiv riktning av vare sig läsinlärningsmetod eller lärarens medvetenhet kring fonologisk medvetenhet eller lärarens utbildning.