Socialt arbete är en central komponent i samhället som bland annat bidrar till upprätthållande av människors jämlika levnadsvillkor. Socionomer besitter en framträdande roll när det gäller upprätthållandet av välfärdssystemet. För att fånga upp det sociala arbetets bredd är socionomutbildningen en generalistutbildning som täcker olika kunskapsområden. Tidigare forskning belyser att nyexaminerade socionomer inte känner sig tillräckligt förberedda den första tiden av arbetet. Nyexaminerade socionomers upplevelser av att vara förberedda avgörs av olika faktorer, bland annat tidigare erfarenheter och personliga egenskaper. Syftet i följande studie är att vidare undersöka vilka faktorer som har varit avgörande för upplevelsen av de första yrkesåren. Ambitionen utgörs även av att undersöka nyexaminerade socionomersupplevelse av klientkontakt och den professionella yrkesrollen. Sex semistrukturerade intervjuer analyseras med hjälp av forskningsmetoden socialkonstruktivistisk Grundad teori. De teoretiska redskapen som appliceras är KASAM och Gräsrotsbyråkrati. Studien kommer bland annat fram till att arbetet har ett oväntat administrativt fokus, att utformning av klientkontakt påverkas av faktorer såsom arbetsbelastning, klientens kommunikationsförmåga etcetera. Strävan efter att utöva den professionella yrkesrollen drivs av ett intresse för socialt arbete, en självständighet och självkännedom.

Att jobba med socialt arbete idag innebär att man i sitt dagliga arbete möter personer på individ-, grupp- och samhällsnivå som befinner sig i någon form av kris. Något som beroende på situationen kan leda till uppkomsten av negativa effekter, exempelvis sekundär traumatisering. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka i vilken utsträckning nyexaminerade socionomer upplever detta fenomen i arbetslivet. Utifrån syfte och frågeställningar sammanställdes fyra teman som undersöktes med hjälp av en kvantitativ ansats där datainsamlingsmetoden bestod av en frågeenkät som besvarades av totalt 126 deltagare. Utifrån resultaten av dessa teman framkom det att majoriteten av deltagarna inte har diskuterat fenomenet under studietiden och att de någon gång har upplevt sekundär traumatisering både i och utanför arbetslivet. Resultatet av den insamlade datan tolkades sedan med hjälp av två teoretiska begrepp: förebyggande och resiliens. Studiens resultat visar vidare på vikten av att informera socionomstudenter om de eventuella riskerna med socialt arbete samt hur dessa kan förebyggas och motverkas. / Working within the social work arena today means that you in your daily work meet people at individual, group and community level who are in some form of crisis. Something that, depending on the situation, can lead to the emergence of negative effects, such as secondary traumatization. The purpose of this thesis was therefore to examine if and to what extent newly graduated sociologists have experienced or are experiencing this phenomenon in their work. Based on the purpose and questions, four themes were compiled that were investigated using a quantitative approach where the data collection method consisted of a questionnaire that was answered by a total of 126 participants. Based on the results of these themes, it appears that the majority of the participants did not discuss the phenomenon during the study period and that they have at some point experienced secondary traumatization outside of and in their work life. The result of the collected data was then interpreted using prevention and resilience as a theoretical outset. These results show the importance of informing sociology students about the possible risks of social work and how these can be prevented and countered.

The transition from studies to professional work is a critical period for newly graduated social workers. The development of new public management collides with the moral desire to do good for the clients. The following study is based on eight qualitative interviews with social workers who graduated between the years 2019-2024 and who left their employment in social services. The results show that high expectations of oneself and insufficient support constitute a vulnerability to burnout and/or sickness absence. The results also indicate, according to Hochschild's theory, that social services have many and complex feeling rules to manage, while feelings of shame and pride have been shown to play a significant role in relation to these feeling rules. The study's conclusion indicates that there is an unattainable image of how social workers in the establishment phase should handle the emotional work that the professional role requires. Reduced engagement has been found necessary to succeed in distancing oneself from work and reducing the risk of burnout, but the role of a social worker also entails high expectations of demonstrated engagement in social work to fulfill a good social work. Based on the study’s results, we also advocate that a more comprehensive study on the emotional work of social workers in the establishment phase be conducted, as it could contribute to preventing burnout in the form of intervention strategies within the professional field.