Studien syftar till att undersöka hur socioekonomisk segregation behandlas och kommuniceras inom olika instanser. Studien undersöker om kommuner och nationella organ arbetar utifrån samma mål och strategier rörande socioekonomisk segregation. Studien har en lokal avgränsning till det nyexploaterade området Gävle strand i Gävle. Segregationen mellan olika socioekonomiska samhällsgrupper har ökat under de senaste årtiondena. Höga bostadspriser och uppsatta hyreskrav gör det svårt för samhällsklasser med lägre inkomst att etablera sig på bostadsmarknaden. Detta leder till att socioekonomiskt starka grupper har större möjlighet att följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Studien har genomfört en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativt jämförande analys, där en jämförelse har gjorts mellan den kommunala stadsplaneringen och nationellt uppsatta mål och strategier som berör ämnet socioekonomisk segregation. Ämnet tystnad i text har också behandlats. Studiens resultat visar att det finns tydliga likheter och skillnader i hur ämnet socioekonomisk segregation behandlas i de olika dokumenten. För att säkra mångfalden i bostadsområden anses i majoriteten av dokumenten att blandade upplåtelseformer är viktigt. Samtidigt beskrivs det i dokumenten om problematiken med att nyproduktion är för dyrt och leder till homogenitet. En stor skillnad i denna studies resultat är hur i de nationella dokumenten lyfts fram vikten av att ställa mer krav i den kommunala planeringen. Samtidigt som det i de kommunala dokumenten redogörs att kommunen inte vill begränsa byggherrarnas byggkoncept. Det finns även skillnader internt hur kommunala och lokala plandokument behandlar socioekonomisk segregation. Studien har skapat en ökad förståelse för hur arbetet kring socioekonomisk segregation behandlas och genomförs genom att påvisa vilka skillnader och likheter som finns mellan olika styr- och plandokument. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå dessa likheter och skillnader i syfte att kunna säkerställa att arbetet på kommunal och nationell nivå i större utsträckning behandlar socioekonomisk segregation likvärdigt i framtiden. / This study aims to investigate how socio-economic segregation is treated and communicated within different instances. The study examines whether municipalities and national agencies work on the same goals and strategies regarding socio-economic segregation. The study has a local delimitation to the newly developed area of Gävle Strand in Gävle. Segregation between different socioeconomic social groups has increased in recent decades. High housing prices and rental requirements make it difficult for social classes with lower incomes to establish themselves in the housing market. This leads to socio-economically strong groups having a greater opportunity to follow developments in the housing market. The studies have conducted a qualitative content analysis as well as a qualitative comparative analysis, where a comparison has been made between the municipal urban planning and national targets and strategies related to socio-economic segregation. Silence has also been addressed in the text. The results of the study show that there are similarities and differences in how the subject socio-economic segregation is addressed in the documents. In order to ensure the diversity of residential areas, most of the documents considered mixed forms of tenure to be important. At the same time, the documents describe the problems of new production being too expensive and leading to homogeneity. A big difference in this study's results is how the national documents emphasize the importance of placing more demands on municipal planning, while the municipal documents explain that they do not want to limit the building concepts of the building developers. There are also differences internally between municipal and local plan documents that deal with socio-economic segregation. The study has created an increased understanding of how the work on socio-economic segregation is treated and implemented, by demonstrating what differences and similarities exist between different control and planning documents. The study's results can be used to better understand these similarities and differences in order to ensure that work at the different levels to a greater extent deals with socio-economic segregation in the same way in the future.

The view on stormwater has changed in recent years, considering the ongoing climate change. By implementation of blue-green infrastructure, it is possible to locally delay and purify stormwater, promoting the natural cycle. At the same time the pipeline network can be relieved and reduce the risks of flooding. With these facilities, sustainable urban development can be achieved, which is increasingly demanded in the construction industry today. The purpose of this study has been to identify sustainable suggestions for implementation in newly developed environments for stormwater management. This was done by leveraging knowledge to meet current and future needs for stormwater delay and purification. To identify suitable sustainable suggestions, several factors influencing the choice of facility were inspected, with an emphasis on costs and capacity. The research questions for this study were answered through interviews with professionals in the construction industry. This was done to gain a deeper understanding of design, costs, and capacity. The interview questions were based on the literature review conducted prior to the interviews. The literature review laid the ground for the theoretical part on which the interview questions were based. To identify factors influencing costs and capacity in the choice of facility, questions addressing these issues were included in the interview, where respondents were asked to rate the cost of different facilities on a scale from 1-10. The results of the study signify that sustainable stormwater management suggestions should involve blue-green infrastructure. Examples include ditches, permeable pavements, and stormwater ponds. These mimic the LOD (Local management of stormwater) principle, which involves managing stormwater locally where it occurs. The design must be done according to standards, which is demonstrated by the ability to manage both current and future needs for different types of flows. Various factors influence the choice of facility, including site conditions, drainage area size, existing facilities or infrastructure, requirements, guidelines, regulations, and flexibility, all of which make each project unique and require consideration of these factors. Finally, the factors of cost and capacity will affect each other, but the primary goal of addressing social, economic, and ecological aspects will always take precedence. / Synen på dagvatten har förändrats de senaste åren, med betraktande på de kontinuerliga klimatförändringarna. Genom att integrera blågrön infrastruktur är det möjligt att fördröja och rena dagvattnet lokalt, vilket främjar det naturliga kretsloppet. Samtidigt som ledningsnätet kan avlastas och minska riskerna för översvämningar. Med dessa anläggningar är det möjligt att uppnå en hållbar stadsutveckling, vilket är ett allt större krav idag i bygg- och anläggningsbranschen. Syftet för denna studie har varit att identifiera hållbara åtgärdsförslag för att kunna implementera vid nyexploaterade miljöer för hantering av dagvatten. Detta genomfördes genom att lyfta kunskaper för att möta dagens och framtidens behov av fördröjning samt rening av dagvatten. För att identifiera lämpliga hållbara åtgärdsförslag undersöks flera olika faktorer som påverkar val av anläggning. Detta med betoning på kostnader och kapacitet. Frågeställningarna för denna studie besvaras genom intervjuer med yrkesverksamma roller inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta genomfördes för att skapa en djupare förståelse för utformningen, kostnader och kapacitet. Frågorna till intervjun var baserade på den litteraturstudie som hade genomförts innan intervjuerna. Litteraturstudien lade grunden till den teoridel som intervjufrågorna var baserade på. För att identifiera faktorer som påverkar kostnader och kapacitet vid val av anläggning fanns det med frågeställningar kring detta i intervjun, vilket respondenterna fick besvara vad olika anläggningar kostar på en skala mellan 1-10. Studiens resultat pekar på att åtgärdsförslag som ska vara hållbara för hantering av dagvatten, bör vara blågrön infrastruktur. Exempelvis kan detta vara diken, permeabla anläggningar och dagvattendammar. Allt som efterliknar LOD-principen som innebär att hantera dagvattnet lokalt där det uppstår. Utformningen ska ske enligt standarder, vilket påvisas av att dagens och framtidens behov vid olika typer av flöden ska kunna hanteras. Olika faktorer påverkar val av anläggning där områdets förutsättningar, avrinningsområdets storlek, befintliga anläggningar eller infrastruktur, krav, riktlinjer, regler och flexibilitet utgör att alla projekt är unika där dessa parametrar behöver tas i beaktning. Slutligen, faktorerna kostnader och kapacitet kommer att påverka varandra, men det får kosta vad det kosta vill för att det primära målet för sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter kommer alltid först.