Bakgrund Övervikt och obesitas är en global epidemi med negativa konsekvenser för folkhälsan. Behandlingen kan ske genom förändrade levnadsvanor, farmakologisk- eller kirurgisk behandling. Dock är vården ojämnt fördelad där skillnader finns i utbud och kvalitet. Vad personer anser är stödjande vid behandling av övervikt eller obesitas kan vara avgörande för behandlingsutfallet och hållbarheten över tid. Därför är det viktigt att undersöka personernas perspektiv. Syfte Syftet med studien var att beskriva personers perspektiv av stöd vid behandling av övervikt och obesitas inom vården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökningarna är gjorda, utifrån relevanta sökord för syftet, i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån bedömningsunderlaget av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys utfördes för sammanställandet av resultatet. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Behovet av individanpassning, Vårdpersonalens betydande roll och Betydelsen av sociala interaktioner. Resultatet visade på att behovet av stöd är högst subjektivt och bör anpassas utifrån varje persons behov och resurser. Vidare ska hela personen bejakas. Vårdpersonal bör inneha kunskap, visa medkänsla, lyssna och vara icke-dömmande för att ses som stödjande. Därtill ansåg många av deltagarna att behovet av stöd kvarstår under lång tid. Slutsats För att stöd ska kunna upplevas som värdefullt av personer vilka behandlas för sin övervikt eller obesitas behöver individanpassning ske. När behandlingen utformas tillsammans med och utgår från personen kan ett holistiskt synsätt intas. Detta kan medföra att sjukdoms- och vårdlidandet blir mindre samtidigt som personers välbefinnande främjas. Därtill kan obesitasrelaterade komplikationer minska som ett resultat av god personcentrerad omvårdnad med en effektivare och stödjande behandling. / Background Overweight and obesity is a global epidemic with negative consequences for public health. Treatment offered can include lifestyle changes, pharmacological or surgical treatment. However, care services are unevenly distributed with differences in supply and quality. What people with overweight or obesity consider supportive in regard to treatment can impact on treatment outcomes and sustainability over time. Therefore, it is important to investigate the person's perspective. Aim The aim of the study was to describe the person's perspective of support in the treatment of overweight and obesity in healthcare. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles. The articles were retrieved, based on various keywords for the purpose, in the databases PubMed and CINAHL. All articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University assessment documents. An integrated data analysis was performed to compile the results. Results Three main categories were identified: The need for individual adaptation, The important role of healthcare staff and The importance of social interactions. The results showed that the need for support is highly subjective and should be adapted based on each person's needs and resources. Healthcare professionals should possess knowledge, show compassion, listen and be non-judgmental to be seen as supportive. The need for support is belived to remain for a long time. Conclusions In order for support to be perceived as valuable by people who are being treated for their overweight or obesity, the treatment needs to be individualized. When the treatment is designed together with and based on the person, a holistic approach can be adopted. This can lead to less suffering and at the same time promote the people's well-being. In addition, obesity-related complications can be reduced as a result of good person-centered care with more effective and supportive treatment

Bakgrund: Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som har en negativ effekt på både fysisk och psykisk livskvalitet jämfört med normalbefolkningen. Tidigare och nuvarande studier om obesitas och dess behandlingar har främst utvärderat viktminskning och förbättringar av obesitasrelaterade sjukdomar och ofta saknat patientperspektivet på hälsan. Därtill har forskning visat att personal inom hälso- och sjukvården är bristfälligt rustade för att stödja personer med obesitas vilket ökar patientgruppens lidande och försämrar dess livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att kirurgisk obesitasbehandling är effektivare avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet jämfört med medicinsk obesitasbehandling hos vuxna personer med obesitas. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på SBU:s metod och utmynnade i totalt tre RCT-studier. Resultat: Litteraturöversiktens sammanvägda resultat visar på mycket låg vetenskapligt stöd. Därmed kan resultatet inte med säkerhet uttala sig om huruvida kirurgisk obesitasbehandling är mer effektiv jämfört med medicinsk obesitasbehandling avseende fysisk och psykisk hälsorelaterad livskvalitet. Resultatet indikerar att obesitaskirurgi kan förbättra fysisk livskvalitet i högre grad jämfört med medicinsk obesitasbehandling. Den psykiska livskvaliteten förbättras däremot inte i högre utsträckning efter obesitaskirurgi jämfört med kontrollbehandlingen. Konklusion: Där behövs fler RCT-studier som är större, baserade på samma livskvalitetsinstrument och vars mått är redovisade på ett enhetligt sätt. / Background: Obesity is a chronical and complex disease which has a negative impact on physical and mental health-related quality of life compared to the normal population. Previous and current studies on obesity and its treatments have mainly evaluated weight loss and improvements in obesity-related diseases and often lacked the patient perspective on health. In addition, research has shown that healthcare personnel are inadequately equipped to support people with obesity, which increases the patient  group´s suffering and impairs its quality of life. Aim: The aim was to investigate whether there is scientific support that surgical obesity treatment is more effective in terms of physical and mental health-related quality of life compared to medical obesity treatment in obese adults. Method: The study was conducted as a systematic review based on  SBU´s method and resulted in a total of three RCT studies. Results: The combined results of the literature review show very little scientific support. Thus, the result cannot state with certainty whether bariatric surgery is more effective compared to medical obesity treatment regarding physical and mental health-related quality of life. The result indicates that bariatric surgery can improve physical quality of life to a greater degree compared to medical obesity treatment. In contrast, the mental quality of life does not improve to a greater extent after bariatric surgery compared to the control treatment. Conclusion: There is a need for more RCT studies that are lager, based on the same quality of life instrument and whose measurements are reported in a uniform manner.