Empatitrötthet knackar på  Abstrakt Bakgrund: Begreppet empatitrötthet beskrivs som ett successivt och tilltagande slitage på vårdarens förmåga att engagera, känna med och bry sig om sina patienter. Ett biologiskt, psykologiskt och socialt tillstånd av utmattning och dysfunktion som kommer av långvarig exponering för andras lidande. Empatitrötthet kan skapa negativa känslor som skam, sorg, skuld, irritation, otålighet, otillräcklighet och ökad rädsla. Andra faktorer i privatlivet som sitt eget mående, hälsa eller missnöje kan också öka risken för empatitrötthet. Motiv: Empatitrötthet är ett problem i vården. Förhoppningen för studien är att det kan belysa kunskapsluckor i hur personalen upplever empatitrötthet och vad som kan förbättras för att minska risken. Syftet med studien var att utforska personals upplevelser av empatitrötthet, belyst från deras erfarenheter av att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.  Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga deltagare i studien arbetar som vårdpersonal på en sluten psykiatrisk vårdavdelning. Tio individuella intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor samt fem undersköterskor. Resultat: Resultatet visade att Empatitrötthet skapar processer i arbetsgruppen, Patientmötet påverkas, Empatitrötthet går under radarn och Frustration leder till likgiltighet. Konklusion: Empatitrötthet finns inom den psykiatriska vården, det är något som de flesta upplever och som hämmar personalen i sitt dagliga liv. Det leder till frustration och irritation mot både kollegor och patienter. Med hjälp av varandra och insatser och strategier från arbetsledning kan det minskas eller hållas i schack. Genom att uppmärksamma hur viktig gruppdynamiken är i kampen mot empatitrötthet kan omvårdnaden och bemötandet förbättras. Denna studie kan bidra till en djupare förståelse för empatitrötthet och vad som anses viktigt av vårdpersonal när man hamnar i det. Eventuellt kan det även leda till att man pratar mer öppet och uppmärksammar det i arbetsgruppen. / Compassion fatigue comes knocking  Abstract Background: The term compassion fatigue as a successive and increasing wear on the staff’s ability to engage, feel and care with its patient. Biological, psychological and social condition of exhaustion and dysfunction that comes from a prolonged exposion of others suffering. Compassion fatigue can create negative feelings of guilt, shame, sorrow, irritation, impatience, inadequacy and increased fear. Other factors are problems in the private life and that health or dissatisfaction can increase compassion fatigue. Motive: Compassion fatigue is a problem in health care. Our hope is that the study can enlighten the knowledge gap on how the staff experience compassion fatigue. Aim: The aim of the study was to explore staff's experiences of compassion fatigue, highlighted from their experiences of working in a psychiatric inpatient ward. Methods: The study was conducted with interviews and the data vas analyzed with qualitative content analysis. All participants work as staff in an inpatient psychiatric ward. Ten individual semi-structured interviews were conducted with five registered nurses and five undergraduated nurses. Result: The result shows that Compassion fatigue creates processes in the work group, The patient meeting is affected, Compassion fatigue goes under the radar and Frustration leads to indifference. Conclusion: Compassion fatigue exists in the psychiatric care, and is hampering the staff’s social life. It leads to frustration and irritation towards booth patient and colleagues. With the help of each other and strategies from the work management, it can be reduced. By paying attention to how important group dynamics are in the fight against compassion fatigue, care and treatment can be improved. This study can contribute to a deeper understanding of compassion fatigue. It can also lead to talking more openly and paying attention to it in the work group.