Spelling suggestions: "subject:"omvårdnad"" "subject:"iomvårdnad""
251 |
Vårdpersonalens uppfattning om patientsäkerhetsklimatet på operationsenheterna vid ett sjukhusJuhl, Claudia, Marmdal, Tobias January 2017 (has links)
Vårdpersonalens uppfattning om patientsäkerhetsklimatet på operationsenheterna vid ett sjukhus. Studiervisar att patientsäkerhetsklimatet påverkar patientsäkerheten. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar att patientsäkerhetsarbetet prioriteras och att man bör fortsätta mäta patientsäkerhetsklimat. Systematiska undersökningar av risker och faktorer som påverkar patientsäkerheten behövs för att ha underlag till resultatutveckling över tid och mellan grupper. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonalen uppfattar patientsäkerhetsklimatet. En icke-experimentell tvärsnittsstudie med enkät som metod för datainsamling genomfördes under våren 2017 vid fem operationsenheter vid ett svenskt sjukhus med verksamhet på två orter. Studien omfattade undersköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor. En förkortad svensk version av enkätformuläret Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) har använts som strukturerar svaren i sex olika faktorer:Teamsamarbete, Säkerhetsklimat, Arbetstillfredsställelse, Medvetande om stress, Arbetsförhållanden och Uppfattning om ledning. Bland de 118 som besvarade enkätformuläret uppvisades signifikanta skillnader iuppfattning om patientsäkerhetsklimatet endast mellan ort och Arbetsförhållanden samt mellan kön och Arbetstillfredsställelse. Det samlade medelvärdetför alla frågor, som benämns Alla Faktorer,är M63,4 på en 100-gradig VAS-skala. Högst medelvärde avser Teamsamarbete(M 72,1) och lägst avser Uppfattning om ledning(M 46,6). Den låga svarsfrekvensen (29,4%) gör att resultat inte kan generaliseras. Respondenternas svar tyder dock på förekomsten av en utvecklingspotential av patientsäkerhetsklimatet på sjukhuset.
|
252 |
Återhämtning efter en stroke : En litteraturstudie om patienters upplevelserJohansson, Caroline, Karlsson, Maria January 2019 (has links)
No description available.
|
253 |
Barns och ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes typ 1Östman, Linda, Zjajo, Anela January 2019 (has links)
Bakgrund: Diabetes Mellitus typ-1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn i Sverige som kräver mycket kunskap och en intensiv behandling. Detta ställer stora krav på barnen så det är nödvändigt att sjukvårdspersonal har ett långsiktigt perspektiv i arbetet med barnen. Syfte: Beskriva barns och ungdomars upplevelser att leva med typ 1-diabetes. Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt gjord på tio kvalitativa artiklar där forskare har intervjuat barn med diabetes typ 1. För att besvara syftet analyserades resultaten och delades in i olika kategorier. Resultat: Fem kategorier framkom av resultatanalysen. Dessa kategorier var: besvärande symtom, rädsla för utanförskap, normalisering genom anpassning, sjukvårdspersonalen uppfyllde inte alltid deras behov och oro kring blodsockernivåer. Slutsats: Sjukdomen begränsar det dagliga livet vilket gör att de inte alltid kan göra samma saker som friska barn. Det gör att barnen känner sig annorlunda och ensamma samtidigt strävar de efter att leva ett vanligt vardagsliv som alla andra barn. Barnen behöver få en ökad delaktighet och bli mer involverade i samtalen med vårdpersonalen som bör styras utifrån barnets frågor, mognad och förmåga till delaktighet. Nyckelord: Känslor, livskvalitet, barn, diabetes mellitus, upplevelse. / Background: Type-1 Diabetes Mellitus is one of the most common diseases in Swedish children. The disease requires a lot of knowledge and intensive treatment which affects both the healthcare professionals and the children. Purpose: Describe the children’s experience of living with diabetes type 1. Method: The study is a systematic literature review based on ten different qualitative articles where researchers have interviewed children with type-1 diabetes. To answer the purpose the results were analyzed and divided into different categories. Results: Five themes emerged from the results analysis. These themes were troublesome symptoms, fear of exclusion, normalization through adaptation, health personnel did not always meet their needs and concerns about blood glucose levels. Conclusion: The disease limits the daily life, which means that they can’t always do the same things as healthy children. This makes the children feel different and alone, they strive to live a normal daily life like all other children. The children need increased involvement and become more involved in the conversation with healthcare professionals who should be guided by the child's questions, maturity and ability to participate. Keywords: Emotions, quality of life, children, diabetes mellitus, experience.
|
254 |
Konstgjord näringstillförsel : Sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad vid konstgjord näring- en litteraturöversiktJohansson, Ebba, Torstensson Reifner, Angelica January 2019 (has links)
No description available.
|
255 |
Vårdande på akutmottagning : En systematisk litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av att vårda på akutmottagningLundblad, Matilda, Aspgren Kreivi, Sara January 2019 (has links)
No description available.
|
256 |
Distriktssköterskors erfarenheter av att hantera barns rädsla i samband med vaccinationAhmadi Khanehsaz, Kathayan January 2019 (has links)
No description available.
|
257 |
Mäns upplevelser av konsekvenserna av radikal prostatektomi i form av urininkontinens och/ eller erektil dysfunktion.Pettersson, Johanna, Gustafsson, Carina January 2019 (has links)
No description available.
|
258 |
Viktiga faktorer och egenskaper hos fotbeklädnader som påverkar fallrisken hos äldreKransén, Ann-Sofie, Lundmark, Lena January 2019 (has links)
Fall hos patienter på vårdinrättningar har över tid varit ett betydande globalt problem. Fallen har orsakat stort lidande, långa vårdtider och ökade kostnader. Sjuksköterskor har arbetat dagligen med omvårdnadsåtgärder föratt minska riskerna förvårdskadoroch risken för fall är ett prioriterat område. Att dela ut halksockor har varit en metod för det fallpreventiva arbeteti såväl Sverige som flertalet andra länder. Syfte:Syftet med denna litteratursöversikt var att sammanställa befintlig kunskap om olika faktorer och egenskaper hos fotbeklädnader som påverkar fallrisken.Med fotbeklädnader avses strumpor av olika slag, halksockor, tofflor, sandaler och skor.Metod:Integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore & Knafl (2005) har använtsför att sammanställa kunskap. Totalt har 12artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserats. Resultat:Faktorer och egenskaper inom tre olika slutkategorier: säkerhet, praktisk hantering och upplevelserhar framkommit av analysen. Fallrisken påverkas avfaktorer och egenskaper hos fotbeklädnaderna men även avpersonliga faktorer hos bäraren. Slutsats:Litteraturstudienvisade inget entydigt resultat för att en fotbeklädnad fungerar bättre än någon annan vad gäller fallprevention. Faktorerna samt egenskaperna var många och helt individuella. Patienter bör således i första hand använda sina egna fotbeklädnader som de är vana att gå med.
|
259 |
Mot återhämtning : Omvårdnadspersonals upplevelser av avgörande händelser inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvårdSandsten, Anna, Bylund, Caroline January 2019 (has links)
Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar drabbas av psykisk ohälsa och hos en del av dessa uppstår ett vårdbehov som innebär heldygnsvård inom barn-och ungdomspsykiatrin(BUP). Personals arbetssätt påverkar upplevelsen hos den som vårdas samt förutsättningarna för att främja återhämtningsprocessen. Som personal bör vi använda oss av ett återhämtningsinriktat arbetssätt och använda omvårdnad som en process för att tydliggöra omvårdnadsarbetet där den enskilde patienten är utgångspunkten och är en aktivdeltagare i utformandet av vården. Syfte:Att beskriva avgörande händelser i omvårdnadspersonals möte med barn och unga inom BUP heldygnsvård som bidragit till utvecklingen av ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Metod:En kritisk incidentteknik metod har använts. Totalt åtta personer har intervjuats, skötare, sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor som arbetar eller har arbetat inom BUP heldygnsvård. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Händelsersom beskrevs avgörande i vård och mående för patienten var av varierande karaktär. Gemensamt för att dessa händelser skulle leda till återhämtning hos patienten och utvecklade det återhämtningsinriktade arbetssättet hos personalen var till exempel goda vårdrelationer, tillit, bemötande och personals förmåga att reflektera samt omvärdera sitt agerande. Att tillsammans med patienten och där denne var utgångspunkt, hittade personalen anpassade lösningar i omvårdnaden. Det framkom att personal behöver våga använda andra sätt i vårdandet såsom att ge patienten utrymme och tid framför att till exempel utföra tvångsåtgärder för att lösa en svår situation.Slutsats:Genom omvårdnadspersonal som arbetar återhämtningsinriktat och deras beskrivningar gällande händelser som stärkt arbetssättet kan slutsatsen dras att avgörande händelser där en vändpunkt skett för patienten gällande dennes psykiska mående är individberoende. Det framkom vidare hur relationen till patienten var betydande och skapade förutsättningar för att utveckla och stärka omvårdnadspersonals återhämtningsinriktade arbetssätt. Samtidigt som relationen och tryggheten den medförde kunde användas som grund i de interventioner som användes i beskrivna händelser för att hjälpa patienten.
|
260 |
Kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi - en litteraturstudie / Women’s experiences of living with fibromyalgia-A literature reviewPalo Fors, Emma, Hellsten, Maureen January 2019 (has links)
Abstrakt Fibromyalgi (FM) är ett kroniskt smärtsyndrom som kännetecknas av långvarig ömhet, utbredd smärta, trötthet och kognitiva svårigheter. Majoriteten av de som drabbas är kvinnor. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. En litteraturstudie baserad på tio artiklar har genomförts. Vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed och dessa kvalitetsgranskades. Artiklarna analyserades och tolkades enligt Graneheim och Lundmans (2004)tolkning av innehållsanalys. Resultatet blev fyra kategorier: att ses som en simulant och mötas av misstro, behov av stöd och förståelse, att känna maktlöshet och frustration i det dagliga livet samt att känna välbefinnande genom självständighet.På grund av sjukdomens osynlighet upplevde kvinnorna med FM att de blev misstrodda och missförstådda. Kvinnorna med FM upplevde också smärta och trötthet som begränsade dem i deras vardag. Mer kvalitativ forskning om FM är nödvändig för att öka kunskapen om sjukdomen och förbättra livskvalitén. Vårdpersonal, närstående och vänner behöver få ökad förståelse för personer med FM. Genom att bekräfta personens upplevelse av sjukdomen och bemöta personen på ett professionellt sätt kan sjuksköterskan ge den vård som behövs. Det är viktigt att visa förståelse, ge stöd och ta personens sjukdomsupplevelser på allvar för att lindra lidande samt för att personen ska känna sig bekräftad och respekterad. Nyckelord: Fibromyalgi, kvinnor, upplevelse, omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie.
|
Page generated in 0.0556 seconds