I takt med denna ökade digitalisering visar statistik från bland annat Brottsförebyggande rådet och polisen att brotten i IT-miljön ökar, i synnerhet bedrägerier. Dessa bedrägerier är ett samhällsproblem och som behöver bekämpas.  Denna studie är en dokumentstudie i polisiärt arbete avseende digitala bedrägerier. Den ser på digitala bedrägeribrott utifrån rutinaktivitetsteorins brottstriangel i syfte att klargöra om de centrala begreppen är aktuella som kriminologisk förklaringsmodell i det proaktiva polisiära arbetet med digitala brott.   Studien kommer att se på domar i Hovrätten, specifikt digitala bedrägerier mellan 2020 och 2022, för att söka motiven till varför digitala bedrägerier sker. Det verkar som att bristen av kapabla väktare och lämpliga offer på nätet i hög grad utgör grunden för en motiverad gärningsperson att begå bedrägerier på internet.

Denna uppsats undersöker unga individers perspektiv på brottsförebyggande kampanjer mot bedrägerier, med fokus på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap- och Polismyndighetens kampanj Tänk Säkert. Undersökningen inspirerades av polisområde Malmö och syftar till att identifiera kunskapsbrister hos unga om onlinebedrägerier samt att utvärdera effektiva metoder och kanaler för att sprida kampanjens budskap. En digital enkät användes för datainsamling. Resultaten visar att de flesta respondenter har viss kunskap om varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri. Tidigare bedrägerioffer har dock lägre självförtroende när det gäller att känna igen varningssignaler och tillvägagångssätt för bedrägeri, vilket påverkar deras kunskapsnivå negativt. Den individuella faktorn boendemiljön visar sig ha minst påverkan på deras kunskapsnivå. Utifrån resultatet går det inte att uttala sig om kampanjen Tänk Säkert är en effektiv brottsförebyggande åtgärd, enbart att den nått ut till få individer. För framtida kampanjer rekommenderas det att öka räckvidden, särskilt eftersom unga är en sårbar grupp för onlinebedrägerier och uppvisar kunskapsbrister inom området. / This thesis examines young individuals’ perspectives on crime prevention campaigns against fraud, focusing on the Think Safe campaign by The Swedish Civil Contingencies Agency and The Swedish Police Authority. The study, inspired by the Malmö Police District, aims to identify knowledge gaps among young people regarding online fraud and evaluate effective methods and channels for disseminating the campaign’s message. A digital survey was used for data collection. The results show that most respondents have some knowledge of fraud warning signs and methods. However, previous fraud victims have lower confidence in recognizing warning signs and methods of fraud, which negatively affects their knowledge levels. The individual factor ‘the living environment’ appears to have the least impact on their level of knowledge. Based on the results, it is not possible to conclude whether the Think Safe campaign is an effective crime prevention measure, only that it has reached very few individuals. For future campaigns, it is recommended to increase the campaign’s reach, especially since young people are a vulnerable group for online fraud and exhibit knowledge gaps in this area.