Utifrån litteratur kan man läsa om vad hållbar utveckling innebär och att det är ett komplext ämne. Det finns däremot inte mycket information som visar på hur man inom förskolans verksamhet arbetar med hållbar utveckling. I studien har vi valt presentera olika begrepp samt utgå från både det sociokulturella och pragmatiska perspektivet, för att undersöka våra frågeställningar baserat på barnens intressen och erfarenheter. Det pragmatiska perspektivet är  relevant för vår studie, då det visar hur undervisning sker utifrån ett praktiskt lärande där barnen hela tiden är delaktiga. Utifrån det sociokulturella perspektivet vill vi även undersöka hur barnens ålder har betydelse för lärande av hållbar utveckling utifrån den proximala utvecklingszonen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna från tre olika förskolor i södra Sverige, förmedlar sina kunskaper till barnen och varför detta är betydelsefullt redan i förskolans verksamhet. Syftet är även att synliggöra hur pedagoger i förskolan tolkar hållbar utveckling utifrån styrdokumenten. Resultatet av studien visar att pedagogerna arbetar med hållbar utveckling genom att bryta ner lärandet i exempelvis olika vardagssituationer, detta för att anpassa undervisningen även till de yngsta barnen. Resultatet visar även att pedagogerna  vill arbeta med detta ämne för att få barnen intresserade av vad hållbar utveckling handlar om, bland annat genom att låta barnen få vara med och se matens väg från jord till bord, men också att låta dem får vara med ute i naturen. När barnen får vara delaktiga i undervisningen leder detta till att barnen får ett intresse för att värna för en hållbar framtid. / Based on the literature you can read about what sustainable development means and that it is a complex topic. However, there is not much information that shows how the preschool is working on sustainable development. In the study, we have chosen to present different concepts and adopt both the socio-cultural and pragmatic perspective, to examine our issues based on children's interests and experiences. The pragmatic approach is relevant to our study, as it shows how teaching is based on a practical learning where kids are involved all the time. Based on the socio-cultural perspective, we also want examine how the age of the children is important for learning about sustainable development from the proximal development zone. The study aims at examine how teachers from three different preschools in southern Sweden, convey their knowledge to their children and why this is important already in preschool. It also aims at highlighting how teachers in preschool interpret sustainable development based on the policy documents. The results of the study show that the preschool teachers work with sustainable development by breaking down learning inot, for example, everyday situations, in order to adapt the teaching even for the youngest children. The results also show that teachers want to work with this topic to get kids interested in what sustainable development is all about, including by allowing the children to be involved and ensure food's journey from farm to table, but also involve them to spend time out in nature. When kids get involved in the teaching, this helps the children to get an interest in safeguarding a sustainable future.