Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Thesis (Ph.D.)--University of Alabama at Birmingham, 2008. / Title from first page of PDF file (viewed on June 24, 2009). Includes bibliographical references.

Diss. Malmö : Malmö högskola, 2007.

Thesis (M.S.)--Medical College of Ohio, 2005. / "In partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Science in Nursing." Major advisor: Joanne Ehrmin. Includes abstract. Document formatted into pages: ii, 63 p. Title from title page of PDF document. Bibliography: pages 59-61.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2004. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 63-78).

Thesis (Ph.D.) -- University of Texas Southwestern Medical Center at Dallas, 2005. / Campus access only. Vita. Bibliography: 170-192.

Thesis (M.S.) -- University of Texas Southwestern Medical Center at Dallas, 2005. / Partial embargo. Vita. Bibliography: 84-91.

Thesis (Ph.D.)--University of Florida, 2004. / Typescript. Title from title page of source document. Document formatted into pages; contains 121 pages. Includes Vita. Includes bibliographical references.

<p>Att befinna sig i ett terminalt skede i livet kan innebära en känsla av oro och ångest inför sjukdomen och döden. Möjligheten att då få tillbringa sin sista tid i hemmiljö med nära och kära kring sig genererar för många en trygghet. Syftet med denna uppsats är att belysa vuxna människors erfarenheter av att i livets slutskede vårdas av anhöriga i hemmiljö. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie där aktuell forskning inom området sammanställts. Databaser som använts för sökningen var PsycINFO, Medline, Cinahl, Elin@kalmar och SweMed+. Artiklar som syftade till problemformuleringen kvalitetsgranskades och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sociala relationer och stöd från familjen genererar livskvalitet och trygghet hos människan som vårdas i livets slutskede. Delaktighet i sin vård och känsla av att inte förlora kontrollen över sina symtom gjorde att människan kände hopp och att de klarade av situationen. Slutsatserna var att möjligheten att få bo kvar hemma ansågs mycket betydelsefullt. Sociala relationer bidrog till att människor hemma kände en lägre grad av symtom. Den sjuke uppskattade stödet från familjen men ville inte bli en börda för anhöriga. Information om stöd och en realistisk planering samt insikt i situationens allvar bidrog till att hon kände delaktighet och bättre kunde hantera situationen.</p>

Bakgrund: Den moderna palliativa vården har inneburit en möjlighet för anhöriga att bli mer delaktiga i vården av närstående, vilket har ökat patienters livskvalitet. Trots att anhöriga upplever en stor meningsfullhet i att ta hand om sina närstående innebär det ofta även en försämring i deras livskvalitet med stort emotionellt lidande. Det är av stor vikt att anhöriga får stöd inför den förändrade livssituationen, och det finns ett stort behov av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att stötta anhöriga i nöd.    Syfte: Att uppdatera kunskapsläget för hur anhörigas livskvalitet påverkas utav att vårda närstående med cancer i ett palliativt skede, och presentera aktuella evidensbaserade stödåtgärder ur ett salutogent perspektiv.    Metod:  En litteraturstudie med deduktiv ansats. WHOQOL domäner och Antonovskys KASAM användes som teoretisk referensram i resultatanalysen.    Resultat: Tolv studier genomgick granskning och analys. Resultatet visade att anhöriga oftare lider av psykisk ohälsa, jämfört med övriga befolkningen. Det var vanligt med ångest, depression, anticipatorisk sorg samt psykisk utmattning till följd av anhörigbörda och belastning. Interventioner i form av psykoedukativa, coping- samt existentiellt inriktade program har visat sig kunna reducera anhörigas mentala stress och öka deras beredskap och kompetens att vårda närstående.     Slutsats: Evidens visar att anhörigas livskvalitet påverkas negativt av att vårda döende närstående. Interventionsstudier har gjorts  i form av psykoedukativa, coping- samt existentiellt inriktade program med syfte att stödja anhöriga. Dock finns det fortfarande alldeles för få interventionsstudier och fler modeller efterfrågas, med tanke på anhörigas individuella behov av stöd. / Background: With modern palliative care, its possible for relatives to be more involved in the care for their loved ones, wich has increased patient quality of life. Even though relatives often experience o great meaningfulness with their task as caregivers, it also makes an impact on their quality of life, resulting in caregiver distress. It is of utmost importance that caregivers get all the support they need when they face this new challenge - to give care to their loved one. There is a call for more evidence based support programs for caregivers in need.    Objective: Knowledge update in the quality of life of caregivers of palliative cancer patients and to present evidencebased supportprograms from a salutogenic perspective.    Method: Literature review with a deductive approach. The WHOQOL domains and Antonovskys sense of coherence was used as a theoretical framework in the results analysis.    Results: Twelwe studies were reviewed and analysed.  Results show that caregivers more often experienced poor mental health compared to normative data in the population. Caregivers often had anxiety and depressive disorders, anticipatory grief and was psychologically distressed due to caregiverburden and cargegiver strain. Current science  suggest psycho-educational-, coping skills- and existential behavioural programs to reduce mental stress and increase the caregiving prepardeness and competence.    Conclusions: Evidence show that caregivers experience a decrease in their quality of life.  Even though psycho-educational-, coping skills- and existential behavioural interventions to support caregivers has shown positive effects, the range of models reamins narrow in relation to caregiver individual needs.