Bakgrund: Efter total pankreatektomi upphör den endogena insulinproduktionen. Även produktionen av andra blodsockerreglerande hormoner samt av matsmältningsenzymer upphör. Insulinbehandling blir efter ett sådant ingrepp livsnödvändigt, och både blodsockerreglering och näringsupptag kompliceras. Syfte: Syftet med studien var att utforska upplevelser av diabetesvården hos personer med diabetes efter total pankreatektomi. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats genomfördes med sju personer som genomgått total pankreatektomi. Samtliga var patienter vid Endokrin- och diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset. Kvalitativ innehållsanalys användes för att abstrahera informationen ur intervjuerna, kondensera och sedan koda den. Koderna uttrycktes sedan i kategorier och subkategorier. Resultat: Vid analysen framkom två huvudkategorier och sju subkategorier. Huvudkategorierna var Reflektioner kring tillhandahållen diabetesvård och Hinder och möjligheter i vardagslivet. Subkategorierna var den första tiden, hinder för inlärning och fortsatt stöd respektive lågt blodsocker, högt blodsocker, svängande blodsocker och utmaningar. De flesta studiedeltagare upplevde att diabetesvården var bra med tillräckligt stöd och lagom mycket uppföljning. Det som betonades var behovet av upprepad information på grund av försämrad mottaglighet för information efter operationen. Upplevelsen av diabetes varierade mellan individer, en del upplevde inga speciella problem, medan andra upplevde stora svängningar i blodsockernivåerna. Slutsats: Den postoperativa situationen behöver beaktas vid egenvårdsutbildning för denna patientgrupp. Egenvårdsutbildningen behöver också individanpassas. Samordning mellan olika parter i vårdkedjan kan utgöra en utmaning i samband med utskrivningen postoperativt. Diabetes efter total pankreatektomi har delvis speciella förutsättningar beroende på etiologin, men inbegripet detta så varierar ändå upplevelsen av diabetes mellan individer.