<p>Pharmacotherapy for Parkinson’s disease (PD) is based on levodopa, the most effective dopaminergic drug. The development of motor complications constitutes the major challenge for new or refined therapies.</p><p>To evaluate the impact of levodopa pharmacokinetics on motor function, an observational study in the patients’ home environment was carried out. A high variability in plasma levodopa levels was found in all patients, irrespective of treatment regimen. The impact of levodopa pharmacokinetics was further studied in a crossover trial comparing sustained-release tablets and continuous daytime intestinal infusion. Infusion produced significantly decreased variability in plasma levels of levodopa, resulting in significantly normalised motor function. A permanent system for long-term levodopa infusion has been developed and 28 patients have been followed for 87 patient-years. Motor response was generally preserved during the long-term observation period, implying that there is no development of tolerance to infusion therapy. Levodopa tablets are normally used in multiples of 50 or 100 mg, thus a rough estimate of individual dosage. A new concept for individualising levodopa/carbidopa doses with microtablets of 5/1.25 mg is under development. An electronic drug-dispensing device for administering the microtablets was tested on patients with PD. All were able to handle the dispenser and most were interested in future use of the concept. Self-assessment of symptoms is accurate in PD, but traditional paper diaries are associated with low compliance. A wireless electronic diary was compared with a corresponding paper diary. The time-stamped and thus completely reliable patient compliance was 88% with the electronic diary.</p><p>To conclude, pharmacokinetics of levodopa is the major determinant for motor fluctuations in PD. Every effort to individualise dosage and to smooth out the fluctuations in levodopa concentrations should be made, e.g. by means of microtablets or enteral infusion. Electronic patient diaries for real-time data capture are suitable for PD studies.</p>

Bakgrund: Många patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvårdstiden både vad gäller tid och innehåll. Detta var anledningen till att vårdpersonal på intensivvårdsavdelningar började använda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet ingick tio vetenskapligt granskade artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde det som värdefullt att läsa dagboken och att titta på fotografierna eftersom det gav dem en uppfattning om vad som hade hänt och hur sjuka de hade varit. Genom dagboken fick patienterna en större sjukdomsinsikt och en mer realistisk målsättning för tillfrisknandet. Det var krävande och det väcktes starka känslor och reaktioner hos patienterna när de läste i dagboken. Dagboken fungerade som ett stöd för lång tid framöver. Patienterna uppskattade detaljerad och kontinuerligt skriven information och att dagboken var skriven med en personlig och mänsklig ton samt med ett språk som var lätt att förstå. Fotografier upplevdes av de flesta patienterna som positivt och blev ett bevis på vad de gått igenom. Det uppföljande återbesöket på IVA mottagning beskrevs av patienterna som betydelsefullt för att öka förståelsen av innehållet i dagboken och av vad som hänt under vårdtiden på IVA. Slutsats/Konklusion: Tidigare kritiskt sjuka patienter upplever, genom att ta del av dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelning, större förståelse och bearbetning av sin sjukdomsperiod, vilket skulle kunna medföra förbättrad hälsa och ökad livskvalitet.

Pharmacotherapy for Parkinson’s disease (PD) is based on levodopa, the most effective dopaminergic drug. The development of motor complications constitutes the major challenge for new or refined therapies. To evaluate the impact of levodopa pharmacokinetics on motor function, an observational study in the patients’ home environment was carried out. A high variability in plasma levodopa levels was found in all patients, irrespective of treatment regimen. The impact of levodopa pharmacokinetics was further studied in a crossover trial comparing sustained-release tablets and continuous daytime intestinal infusion. Infusion produced significantly decreased variability in plasma levels of levodopa, resulting in significantly normalised motor function. A permanent system for long-term levodopa infusion has been developed and 28 patients have been followed for 87 patient-years. Motor response was generally preserved during the long-term observation period, implying that there is no development of tolerance to infusion therapy. Levodopa tablets are normally used in multiples of 50 or 100 mg, thus a rough estimate of individual dosage. A new concept for individualising levodopa/carbidopa doses with microtablets of 5/1.25 mg is under development. An electronic drug-dispensing device for administering the microtablets was tested on patients with PD. All were able to handle the dispenser and most were interested in future use of the concept. Self-assessment of symptoms is accurate in PD, but traditional paper diaries are associated with low compliance. A wireless electronic diary was compared with a corresponding paper diary. The time-stamped and thus completely reliable patient compliance was 88% with the electronic diary. To conclude, pharmacokinetics of levodopa is the major determinant for motor fluctuations in PD. Every effort to individualise dosage and to smooth out the fluctuations in levodopa concentrations should be made, e.g. by means of microtablets or enteral infusion. Electronic patient diaries for real-time data capture are suitable for PD studies.

Bakgrund: Tidigare forskning belyser att post intensivvårdspatienter har svårt att skilja på illusioner och den reella verkligheten under intensivvårdsbehandlingen. Det framkom även att patienter har upplevt psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet efter intensivvårdsbehandlingen. Patienter har betonat att intensivvårdsdagboken var värdefull för deras återhämtning efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen (IVA) eftersom de har fått hjälp att rekonstruera verkligheten av deras upplevelse. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och anhörigas upplevelser av intensivvårdsdagboken. Metod: En litteraturstudie som omfattas av en kvalitativ deskriptiv design. 18 originalartiklar inkluderades och analysprocessen baserades på nyckelfynd, teman och subteman. Resultat: Analysen genererade tre teman: intensivvårdsdagboken som omvårdnadsåtgärd, holistiskt förhållningssätt och närvarandets betydelse, utifrån dessa skapades åtta subteman. Resultatet påvisade att intensivvårdsdagboken kan leda till att IVA sjuksköterskor kunde arbeta mer holistiskt utefter patienters och även anhörigas unika omvårdnadsbehov. Det framkom dock att IVA sjuksköterskor saknade riktlinjer och rutiner för hur och när de ska använda intensivvårdsdagboken. Anhöriga kunde även använda intensivvårdsdagboken för att bearbeta känslor och tankar över den rådande situationen. Slutsats: Intensivvårdsdagboken är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för både patienter, anhöriga men även för IVA sjuksköterskor. Användning av intensivvårdsdagboken kan leda till en mer evidensbaserad, holistisk omvårdnad för patienter och anhöriga. / Background: Previous research shows that patients had a hard time to separate the real reality from their illusions during the stay at the Intensive Care Unit (ICU) and experienced mental illness and decreased quality of life after. Furthermore patients have emphasized that the ICU diaries have been a valuable tool for their recovery. Purpose: To describe the intensive care nurses’ perceptions and relatives’ experiences of The ICU diary. Method: A literature study that has a qualitative descriptive design. 18 original articles were included and the analysis process was based on key findings, themes and sub-themes. Results: The analysis generated three themes: The ICU diary as a caring action, holistic approach and the meaning of being present. From these themes eight sub-themes were created. The result showed that ICU diaries can help ICU nurses to have a more holistic approach and therefor see to the unique caring needs of both the patient and relatives. ICU nurses emphasized that they wanted guidelines and routines of how to use The ICU diary. Relatives could also use the ICU diary as a tool to process thoughts and emotions. Conclusion: The ICU diary is a caring action that has meaning for both patients, relatives but also for ICU nurses. The use of the ICU diary can result in a more evidenced based and holistic nursing approach.