• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4527
  • 125
  • 72
  • 12
  • 9
  • 5
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 4754
  • 4754
  • 4664
  • 4663
  • 966
  • 677
  • 668
  • 626
  • 575
  • 460
  • 453
  • 412
  • 369
  • 347
  • 300
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

IKT i skolan - för undervisningens skull / ICT In school – for the sake of education

Hallberg, Jonas January 2022 (has links)
Syftet med studien var att se hur undervisningen påverkades av IKT. Det ansåg jag vore intressant att undersöka eftersom teknik nu är en bestående del av både elevers och lärares arbetsdag. Det står tydligt i den nu gällande läroplanen (LGR11) att elever ska kunna utveckla sin digitala förmåga, vilket förutsätter att lärare är bevandrade i vilken teknik som är lämplig och hur tekniken bör användas. Dessutom förutsätter flera delar av det centrala innehållet och kunskapskrav i exempelvis ämnena svenska, teknik och geografi att IKT används. Trots det anser många lärare i Sverige att IKT är en källa till stress då IKT ska användas men utan utbildning om hur det ska användas. Jag bestämde mig för att i undersökningen intervjua fem lärare om hur de använder IKT i deras undervisning. Intervjuerna var semi-strukturerade och spelades in och transkriberades för att fysiskt säkra svaren så att det lätt kunde refereras till vid tillfälle. Intervjuerna varierade mellan 25 minuter och 40 minuter i längd. Resultatet visar att lärarna använder IKT i undervisningen men på olika sätt. Några lärare använde IKT för att byta ut papper och penna med dator, andra för att skapa ett forum för samarbete och delning av kunskap. I diskussionen diskuteras hur lärarna kan förbättra sin användning av IKT utifrån en teknologisk,- pedagogisk och ämnesspecifik utgångspunkt som i sin tur kan förbättra undervisningen. / The purpose of the study was to see how teaching was affected by ICT. I thought it would be interesting to investigate because technology is now an enduring part of both students' and teachers' working days. It is clear in the current curriculum (LGR11) that students should be able to develop their digital capabilities, which requires teachers to be versed in which technology is appropriate and how the technology should be used. In addition, several parts of the central content and knowledge requirements in, for example, the subjects Swedish, technology and geography require that ICT is used. Despite this, many teachers in Sweden consider ICT to be a source of stress when ICT is to be used but without training on how to use it. I decided to interview five teachers in the survey about how they use ICT in their teaching. The interviews were semi-structured and recorded and transcribed to physically secure the answers so that it could be easily referenced at the time. The interviews ranged from 25 minutes to 40 minutes in length.  The results show that teachers use ICT in teaching but in different ways. Some teachers used ICT to replace paper and pen with computer, others to create a forum for collaboration and sharing knowledge. The discussion discusses how teachers can improve their use of ICT from a technological, pedagogical and subject-specific starting point that in turn can improve teaching.
122

Pedagogers och vårdnadshavares upplevelser av introduktionen samt anknytning i förskolan : - / Educators and parents experience of children’s preparatory training and children’s attachment needs in preschool : -

Holst, Linda, Brahimi, Marigona January 2022 (has links)
No description available.
123

En jämförelse mellan att använda tryckt ordbok och digital ordbok för att utveckla nyanländas engelska ordförråd. / A comparison between the usage of a paper dictionary and a digital dictionary to develop newcomers' English vocabulary

Algiyad, Ammar January 2021 (has links)
No description available.
124

"Samverkan - det är grundpelaren" : En kvalitativ studie utifrån samverkan mellan specialpedagoger och lärare runt det proaktiva arbetet på lågstadiet. / “Cooperation - that´s the keystone” : A qualitative study based on collaboration between special education teachers and teachers around the proactive work at the primary level.

Verlinden, Susan, Thörn, Annica January 2023 (has links)
Sammanfattning/Abstract Thörn, Annica och Verlinden, Susan (2022). ”Samverkan - det är grundpelaren.” Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas bidra med en ökad kunskap om några specialpedagogers och lärares uppfattningar om hur de samverkar runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Dessutom förväntas studien bidra med specialpedagogers och lärares reflektioner runt olika faktorer som påverkar samverkan mellan deras professioner i några verksamheter.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om några specialpedagogers och lärares uppfattningar om deras samverkan runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Vad beskrivs som delar i samverkan i det proaktiva arbetet på individ- och gruppnivå? Vilka förutsättningar på organisationsnivå förstås som betydande för samverkan? Hur framträder de specialpedagogiska perspektiven hos specialpedagogerna och       lärarna i samverkan?        Teori I denna studie används Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori samt tankar utifrån hur Öquist (2018) tolkar den. Anledning till valet av systemteoretiskt ramverk är att den ser mänskligt agerande som något som inträffar och skapas i samspel med andra människor och som inte kan tydliggöras av den enskilde individens egenskaper. Människor är delar av ett system som verkar tillsammans. Den andra teoretiska utgångspunkten som vi tar spjärn mot är de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska perspektivet (Nilholm, 2020; Helin Henriksson m. fl., 2021) och det relationella perspektivet (Ahlberg, 2013; Aspelin, 2018). Anledningen till valet av dessa specialpedagogiska perspektiv är att vi människor skapas i interaktion med omvärlden där vi använder oss av olika synsätt för att tolka våra handlingar.   Metod För denna studie användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra specialpedagoger och fyra lärare intervjuades. Deras svar utgör empirin. Empirin har bearbetats noggrant och analyserats utifrån tematisk analys av resultatet. Vi enades om tre teman som blev rubriker för resultat- och analysdelen. Dessa tre teman är: att fånga upp elever tidigt, synsätt på insatser och organisationens betydelse för det proaktiva arbetet.   Resultat Denna studies resultat visar att lärare och specialpedagoger tycks uppleva att det finns flera olika faktorer som påverkar professionernas samverkan runt det proaktiva arbetet för att elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Både lärarna och specialpedagogerna poängterar vikten av en fungerande samverkan i det proaktiva arbetet. De ser samverkan som central och som ett av de viktigaste verktygen för elevernas utveckling. Utifrån resultatet framkommer olika delar i samverkan som är betydelsefulla runt det proaktiva arbetet. En del som framkommer är betydelsen av en specialpedagog som kan ge stöd och stöttning i form av handledning till lärarna i det proaktiva arbetet. Dessutom framkommer behovet av en specialpedagog och dennes kunskaper för att kunna diskutera möjliga anpassningar för elever på individ- och gruppnivå. Lärarna påpekar även värdet av en tät kommunikation i form av feedback på specifika specialpedagogiska insatser och tips och råd på läromedel. Dessutom anses tid vara en central del för en kvalitativ samverkan med utgångspunkt i det proaktiva arbetet. Resultatet visar dessutom att specialpedagogerna tycks uppleva att lärarna har ett kategoriskt synsätt på det specialpedagogiska uppdraget, vad gäller specialpedagogisk undervisning, runt det proaktiva arbetet. Specialpedagogerna tycks även uppleva att lärarna ser den undervisande delen av det specialpedagogiska uppdraget som primär och dokumentation och utredningar som sekundära i det proaktiva arbetet. Resultatet visar även på att de schemalagda forumen är en av de mest centrala delarna för samverkan runt det proaktiva arbetet på gruppnivå. Både lärarna och specialpedagogerna lyfter även fram vikten av en involverad ledning som ger möjligheter och förutsättningar för en välfungerande samverkan mellan professionerna. Även ledningens synsätt på det specialpedagogiska uppdraget framkommer som en betydelsefull förutsättning för att kunna bedriva en välfungerande samverkan i det proaktiva arbetet.     Specialpedagogiska implikationer Denna kvalitativa studies resultat visar att det finns ett behov av samverkan mellan lärare och specialpedagoger runt det proaktiva arbetet för att alla elever ska uppnå målen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Samverkan mellan lärare och specialpedagoger bör grundas på det relationella perspektivet för att lära av och med varandra för att kunna arbeta tillsammans mot olika gemensamma mål samt för få en samsyn på pedagogik, specialpedagogik och skolans verksamhet. Samtliga respondenter lyfter fram vikten av en ledning som bedriver en verksamhet med struktur och rutiner där specialpedagogens roll tydliggörs. Respondenterna anser dessutom att specialpedagogens kunskaper bör tas till vara på ett kvalitativt sätt utifrån en proaktiv verksamhetskultur för en högre måluppfyllelse. Specialpedagogen kan därmed bidra med sina specialpedagogiska kunskaper genom diskussioner med lärarna runt anpassningar på gruppnivå och genom handledning runt tidiga insatser.
125

Förskolebarn som digitala samhällsmedborgare / Preschool children as digital citizens of society

Elsayed, Lina, Knezevic, Jasmina January 2023 (has links)
Abstrakt Idag föds barn i en digital värld som kräver att man kan hantera digitala verktyg. Därför valde vi att undersöka förskolerektorers och förskollärares förhållningssätt till digitaliseringen. Regeringen har ett övergripande mål och strategi för den nationella digitaliseringen inom alla skolformer. Målet beskrivs som att alla skolor ska kunna använda sig av digitaliseringens möjligheter för att uppnå kompetensutveckling och likvärdighet samt uppnå en hög digital kompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolerektorer och förskollärare förhåller sig till digitaliseringen. För att komma fram till resultatet har det utgåtts ifrån frågeställningar som är: Hur resonerar förskolerektorer respektive förskollärare kring digitaliseringen av förskolan? Vilka likheter och skillnader finns i dessa resonemang? Vad säger detta om möjligheter respektive utmaningar i digitaliseringen av förskolan? Undersökningen grundar sig på kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre erfarna förskollärare och förskolerektorer. En komparativ studie gjordes som en analysmetod där en jämförelse mellan förskolerektorernas och förskollärarnas förhållningssätt identifierades. Vi använde oss av domesticeringsteorin för att kunna analysera respondenternas förhållningssätt till digitaliseringen. Och för att se i vilken fas de befinner sig i domesticeringsprocessen. Resultatet visar att förskollärare och förskolerektorer är medvetna om och förstår vikten av att använda digitala verktyg tillsammans med barnen. Trots det visar studien på att digitalisering inte prioriteras på grund av olika anledningar. Resultatet visar att förskollärarna lägger digitala verktyg åt sidan och inte har dem framme i lärmiljön vilket begränsar integreringen av digitala verktyg på förskolan. Förskollärarna känner sig osäkra över att använda sig av alla verktyg som är införskaffade och det saknas fortbildning i ämnet. Workshops som erbjuds av förskolerektorer räcker inte och därmed behövs flera utbildningar för att behärska de digitala verktygen som finns på förskolan. Förskolerektorerna anser dock att det ges både tid och möjligheter för fortbildningar och workshops.
126

Barns fria lek i en målstyrd verksamhet / Children’s free play in a goal-directed activity

Emilsson, Moa, El Bakri, Racha January 2023 (has links)
No description available.
127

En kvalitativ studie om förskollärarnas upplevelse kring högläsning / A qualitative study of preschool teachers ` experience of reading aloud

Dinsever, Gülay January 2022 (has links)
No description available.
128

Barns handlingsutrymme i utomhusleken : Förskollärares uppfattningar av barns lek, sin professionsroll och lekmaterialet i utomhusmiljön / Children´s actions space in the outdoor play : Preschool teachers´perceptions of children´s play, their professional role and the play material in the outdoor environment

Tallenmo, Terese, Samuelsson, Olena January 2022 (has links)
No description available.
129

Modersmålets påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan : En studie av modersmålets påverkan på inlärning av svenska språket och på språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan / The impact of the mother tongue on multilingual children's language development in preschoo : A study of the influence of the mother tongue for learning the Swedish language and for the language development among multilingual children in preschool

Bergström, sara January 2022 (has links)
Syftet i denna studie är att undersöka modersmålets påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling i deras förstaspråk men även svenskan i förskolan, ur förskollärares perspektiv. Även spana efter vilka metoder och arbetssätt förskollärare använder för att stimulera, främja och stödja flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Tre huvudsakliga frågor var utgångpunkten för studien: Hur påverkar flerspråkiga barns modersmål deras inlärning av deras andra språk svenska. Vilka metoder använder förskolläraren för att stödja flerspråkiga barns inlärning av svenska språket? Hur arbetar förskollärare för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling?  För att få fram trovärdiga resultat intervjuas sju legitimerade förskollärare från sju olika förskolor där antalet flerspråkiga barn varierar beroende på området förskolan är belägen i. Som teoretisk utgångpunkt för studien har Jim Cummins interdependensteori, hypotesen om utvecklingsmässigt ömsesidigt beroende tillämpats. Även en modell som förklarar idén om gemensam underliggande förmåga presenterats. Flera relaterade begrepp har gåtts igenom såsom: flerspråkighet, modersmål, transspråkande och språklig medvetenhet. I studiens bakgrund har en tillbakablick kring modersmålsämne framväxt och utveckling presenterats, samt modersmålets effekter och fördelar har redovisats. I tidigare forskning har bland annat Cummins forskning kring modersmålets utveckling och dess roll i utbildningen både internationellt och även i Sverige lyfts fram. Resultatet som studien framför är att förskollärarens attityd till modersmålet och flerspråkiga barn, samt lusten att sträva efter språkfrämjande och stimulerande arbetssätt och metoder för att stödja flerspråkiga barn är avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det är avslutningsvis förskollärares engagemang som styr flerspråkiga barns utvecklingsmöjligheter i modersmålet och även i det svenska språket. / The purpose of this study is to investigate the influence of the mother tongue on multilingual children's language development in relation to their acquisition of Swedish as a second language in preschool and from the perspective of preschool teachers. The study also looks at which working methods the preschool teachers make use of to stimulate, promote, and support multilingual children in their language development.How does the mother tongue of multilingual children affect their learning of ​​Swedish as a second language? Which methods do the preschool teachers make use of to support multilingual children's learning of the Swedish language? How do preschool teachers work to support multilingual children's language development? Seven licensed preschool teachers from seven different preschools were interviewed, where the proportion of multilingual children varied.The study is theoretically based on Jim Cummins' theory of developmental interdependence which presupposes a common underlying ability between the first and second languages. Several related concepts have been reviewed such as: multilingualism, mother tongue, translingual, and linguistic awareness. In the background of the study, a look back at the mother tongue subject growth and development has been presented, and the effects and benefits of the mother tongue have been reported. In previous research, Cummins' research on the development of the mother tongue and its role in education, both internationally and in Sweden, is highlighted.The result of the study is that the preschool teacher's attitude to the mother tongue and multilingual children, as well as the desire to strive for language-promoting and stimulating working methods and methods to support multilingual children are crucial for multilingual children's language development. Finally, it is preschool teachers' commitment that governs multilingual children's development opportunities in the mother tongue and in the Swedish language.
130

Att skapa en bro mellan hem och förskola : Kommunikation vid inskolning av barn med utländsk bakgrund ur vårdnadshavares perspektiv / Creating a bridge between home and preschool : Communication during introduction of immigrant children from the guardian’s perspective

Afroz, Barna January 2022 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0675 seconds