No description available.

In this paper, a model to estimate personal savings is constructed using an estimate of permanent income. Traditional approaches to studying aggregate personal savings depend on many independent variables that serve as the determinants of personal saving. Because some of the determinants used in such approaches can be difficult to obtain, estimating aggregate saving in this manner can be time-consuming and arduous. Using an estimate of permanent income based on Friedman's Permanent Income Hypothesis (PIH), this paper creates a model to estimate personal savings and tests the model by examining the Marginal Propensity to Save (MPS) that is derived from it. Permanent income was estimated using a two-stage least squares (2SLS) method and aggregate personal savings is estimated using ordinary least squares (OLS). The empirical evidence reveals that savings estimates and marginal propensities to save are consistent with results obtained studies using conventional approaches except during periods in which a wealth effect occurs. During such periods, additional variables need to be added to the model to account for a wealth effect. This analysis therefore serves to further validate the PIH and shows that it can be applied to studying household savings as well as consumption. / Master of Arts

With the development of technologies, as well as the introduction of new regulations, the banking sector is facing increasing competition from Fintech startups and companies. This weakens the monopoly of banks on financial services, which can now be provided by various kinds of companies. This situation democratizes many financial areas that were previously inaccessible or inaccessible to the general public and drives financial inclusion. One such area is investment. As part of the ongoing product development and improvement path of Fintech, startups want to get deeper and better into their potential users in order to create products that meet their problems and needs. This study is devoted to a deep study of the habits and Paterno behavior of the Swedish Millennial of investment. In order to explore the most important aspects in the process of investment decision-making, the authors studied behavioral finance research and highlighted the most common factors that have the greatest weight in determining how people invest money. These are the following factors: behavior towards risk, financial literacy, knowledge and sources, sustainability and investment motives. Survey and in-depth interview research methods were used to collect data around the aforementioned factors. Some of the key findings define crucial investment behavior patterns among age group of 20-30. Slightly more than half of the people invest their money, while reason for non/investors is high complexity and lack of knowledge. Also, the majority pursues economic and emotional goals from investing money, and prefers low risk and long-term gain over short-term speculative investing. Moreover, the respondents showed a high level of financial literacy. As for the sustainability factor, for the majority sustainability is not the major driver of a stock choice. Also, when making choices, people appeared to trust offline communities more than online. / Banksektorn har som följd av teknikutveckling och introduktion av nya regleringar, under de senaste åren, ställts inför en ökad konkurrens från Fintech-startups och andra företag. Detta har försvagat bankernas monopol på ekonomisk tjänster, och du kan idag bli försedd av flera olika sorters företag för att komma åt samma tjänster. Denna utveckling har demokratiserat många finansiella områden som tidigare var otagbara eller otillgängliga för allmänheten och har drivit ekonomisk integration. Ett sådant område är investering. Som en del av den nuvarande produktframtagning och riktningen som utvecklingen Fintech sektorn är på, vill startups ha en djupare och bättre förståelse inför deras potentiella användare för att skapa produkter som kommer möta deras problem och behov. Denna avhandling ägnas åt en djupgående studie av vanorna och beteendet hos svenska i åldersgrupperna 20-30 år. För att utforska de viktigaste aspekterna i processen för investeringsbeslut, har författarna studerat beslutsfattning kopplat till investeringar och lyfter fram de vanligaste faktorerna när det kommer till att avgöra hur människor investerar pengar. Dessa faktorer är följande: beteende relaterat till risk, finansiell kompetens, kunskap och källor, hållbarhet och investeringsmotiv. Forskningsmetoder som frågeformulär och djupintervjuer användes för att samla in data kring tidigare nämnda faktorer. Nyckelfynden från denna rapport behandlar investeringsbeteendemönster i åldersgrupprna 20-30 år. I denna åldersgrupp ser vi att fler än hälften investerar sina besparingar. Bland de som inte investerade så var orsakerna kopplade till bristande kunskap och hög komplexitet. Dessutom sätter majoriteten upp ekonomiska och känslomässiga mål för sina investeringar, och föredrar låg risk och långsiktig vinst framför kortsiktiga spekulativa investeringar. När det gäller faktorer kopplade till hållbarhet visade det sig att majoriteten av investerarna inte har det som huvudsakliga drivkraften för ett aktieval. Vidare, visade studien på att denna åldersgrupp tenderar att fatta investeringsbeslut baserat på offline-gemenskaper mer än online.