Bakgrund: Antalet personer med hjärtsvikt beräknas till 23 miljoner i världen och ungefär 250 000 i Sverige. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggningar hos personer över 65 år. I framtiden kommer antalet äldre i samhället öka och det finns tendenser att även antalet yngre med hjärtsvikt ökar. Symtom som följer med hjärtsvikt påverkar den drabbade så det kan bli svårt att få vardagen att fungera. Genom egenvård kan personen lindra symtom, få en enklare vardag och minska sjukhusvården. Med rätt kunskap kan sjuksköterskor främja egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt.   Syfte: Syftet var att beskriva effekter av omvårdnadsåtgärder för att främja egenvårdsförmågan hos personer med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt där 11 kvantitativa artiklar har analyserats.   Resultat: Olika inriktningar identifierades för hur egenvårdsförmågan kunde främjas: Utbildning med individuell inriktning- hjälpmedel, individuell inriktning- kognitivt beteende och inriktning individuell och anhörig. Alla inriktningar, utom individuell inriktning- kognitivt beteende visade sig leda till förbättrad egenvård.     Slutsats: Genom personcentrerad utbildning kan sjuksköterskan motivera personer med hjärtsvikt och deras anhöriga utifrån de resurser och familjefunktioner som är aktuella hos just den personen. Att kontakten med sjuksköterska är kontinuerlig och att personen lätt kan följa symtom med något slags hjälpmedel ökar följsamheten av egenvård och ger personen empowerment. / Background: In the world 23 million people, of which 250 000 live in Sweden, suffer with heart failure. It is one of the most common causes of hospitalization in the population 65 years and older. In the future the number of elderly people will increase and there are signs of an increasing number of younger people suffering with heart failure as well. The symptoms of heart failure affect the person’s ability to perform the chores of daily living. By performing self-care the person diagnosed with heart failure can alleviate symptoms so the chores of daily living can be performed easier. With the right knowledge can nurses promote self-care in persons diagnosed with heart failure.   Aim: Effects of nursing actions to promote self-care in persons diagnosed with heart failure.   Method: Eleven quantitative studies have been analyzed and presented in a result.   Result: The result is presented in four different categories; Individual education with aid to follow up symptoms, individual education with cognitive behavior programs, education for the person diagnosed with heart failure and his/her relatives. The result was positive in all categories except from the category individual education with cognitive behavior programs.   Conclusion: The nurse can through personcentered care motivate people diagnosed with heart failure to perform self-care. The motivation can be based on resources and family functions that are relevant to that particular person. It strengthens the adherence to self-care and empowers the patient if the contact with the nurse is continuous and if the person diagnosed with heart failure has some kind of aid to follow up symptoms.