De senaste tio åren har svenskarnas skuldsättning till följd av konsumtionskrediter tredubblats (Sveriges Konsumenter 2021). Samtidigt lägger kreditbolagen allt mer pengar på marknadsföring. Sedan 2010 har finanssektorns investeringar i marknadsföring ökat med cirka 423 procent enligt Kantar Sifo Reklammätningar (Resumé Insikt 2021). Konsumentverket (2021b:4) menar att marknadsföringen av krediter är ett problem och lyfter den som en potentiellt bidragande faktor till den ökade skuldsättningen. Företag som marknadsför krediter söker sig aktivt till konsumenter med ekonomiska problem (SOU 2018:1:205), dessutom är det vanligt att konsumenter som tidigare visat intresse för krediter nås av marknadsföring av samlingslån. Samlingslån är en lösning som erbjuds av ett flertal kreditinstitut som innebär att konsumenten kan samla ihop sina krediter till ett lån. Kreditinstituten lockar ofta med en lägre månadsränta, men en lägre månadsränta kan också innebära en längre återbetalningstid, vilket i slutändan leder till att den totala summan blir högre (Konsumentverket 2021b:23; Konsumenternas 2021). En redan skuldsatt konsument kan alltså lockas till ytterligare skuldsättning genom marknadsföring. Sociala medier är ett särskilt fördelaktigt verktyg för personifierad direktmarknadsföring eftersom de flesta sociala medieplattformar samlar in stora mängder information om sina användare (Fuchs 2017:195). Idag använder svenskarna sociala medier i mycket hög utsträckning; 84 procent av alla internetanvändare över åtta år använder sociala medier dagligen. Facebook, Instagram och Youtube är de plattformar som används allra mest (Internetstiftelsen 2021:182). Dessa plattformar får merparten av sina intäkter från annonsförsäljning (SOU 2018:1:58; SOU 2016:41:379). Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning exponeras för marknadsföring i sociala medier varje dag. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara hur yngre konsumenter påverkas av den marknadsföring av krediter och samlingslån som de exponeras för i sociala medier. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med konsumenter mellan 20 och 37 år. Studien visade att yngre konsumenters inställningar till krediter och samlingslån kan påverkas av marknadsföring i sociala medier, men inte i så pass hög grad att de faktiskt väljer att nyttja de produkter eller tjänster som marknadsförs. / <p>Slutseminariet hölls på distans via Zoom.</p>