Studien syftar till att undersöka den ökade pressen på den personliga imagen på de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i åldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgångspunkt i två vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och är baserad på fyra kvalitativa informantintervjuer och två fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har därefter transkriberats för att senare sammanställas med hjälp av ett kvalitativt analysschema. Tillämpad analysmetod är hermeneutisk meningstolkning som går ut på att analysera de separata delarna som skapar förutsättning för att förstå helheten. Analysschemat är därför uppdelat på fyra huvudteman: användarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen på sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet på sociala medier. Resultatet har sedan analyserats med stöd av teorin som i sin tur är uppdelad på fyra delområden: Personlig image, identitet och självbild, gruppidentitet, koncentrationssvårigheter och stress. Resultat och analys tyder på att deltagandet på sociala medier tenderar att medföra viss stress hos användaren till följd av ökad press på att administrera den personliga imagen i den virtuella världen. Samtidigt anser sig informanterna i studien sig vara socialt rikare sen de gick med i de sociala medierna.