The attention of this paper would be to assess critically the consequences of any conscious effort to separate morality from politics giving that morality constitutes an essential and integral part of any political culture. With this understanding it becomes controversial and worrisome for any one to suggest that morality can be divorced from politics and still make a success out of the entire business of governance. The concept of Machiavellianism presents a very big challenge to this possibility in politics. I would attempt to show the dangers inherent in such a calculated effort using the Nigerian political experience as a case study

In this paper I explore the question ‘can a good manager be a good person?’ the answer is yes, no, or to a greater or lesser degree. Ultimately it depends on the ends at which the business, in which the manager works, aims towards. For these ends underpin what is ‘rational’ for how a manager should behalf. If a business’ end goal is purely profit maximisation then there is no room for a manager to take moral considerations into account, and therefore be a good person. If a business sees itself as a ‘practice’, consciously aiming to promote the social good the answer is yes, a good manager can be a good person. There are those businesses, and their managers, that fall somewhere in between these two ideal-types.

This is an investigatory work on the Aristotelian foundations of Martha Nussbaum's capabilities approach and the disability issue. After an initial exposition of the capabilities approach and the application of the approach on the disability issue, the author makes a survey of the previous works of Nussbaum on Aristotle. That survey of the works of Nussbaum on Aristotle was utilized to evaluate the Aristotelian foundations of the capabilities approach (which Nussbaum claims is an Aristotelian approach). The conclusion was that Aristotle, as developed by Nussbaum, does not provide a sufficient foundation for the approach nor for the issue on disability.

This study is an attempt to develop the discussion about self-injury with the aid of philosophical discussions about understanding. I will present a reading of the discussion between Michel Foucault and Jacques Derrida about reason and madness, and also an interpretation of the Derrida and Hans-Georg Gadamer encounter. These readings focus on the concept of understanding, on the possibility to understand the other and on the possibility to reach out from reason toward the irrational. The project to formulate an ethical approach to self-injury by Nancy Nyquist Potter is then used to bring the question about understanding to life. I conclude that the project of Potter, formulated as “uptake”, is weakened by the fact that she fails to recognize the underlying philosophical problems in stating the possibility to understand the meaning of something that until today has been considered meaningless.

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse. The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, “folkhemsnationalism” and contemporary nationalism. These discourses are related to Antonio Gramscis theory on hegemony and power in the capitalist society witch covers the order of discourse level of the analysis. Nationalism is then viewed as an ideology to maintain status quo and that the discursive changes are the result of an hegemonic negotiation between dominant and subaltern.  The study shows how an conservative nationalism dominates in the curriculum from 1878 and 1919. There is some signs of the “folkhemsnationalism” in 1919 but it is not until 1955 that it becomes dominant. The contemporary nationalism is a less clear category than the earlier kinds. It is existing in 1969, then there is a movement backwards in the 1980 before the contemporary nationalism becomes dominant in 1994.

En undersökning genomförs av de större företagen inom svensk kärnkraftindustri efter ca. 1990, främst med avseende på ändringar i företagens ägande och marknadspositioner. Undersökningen omfattar såväl kärnkraftverken och deras ägare, kraftbolagen, och kärnkraftverkens huvudleverantörer av kärntekniska produkter. Stora förändringar påvisas till följd av ny lagstiftning och nya marknadsvillkor (internationalisering)

No description available.

Syftet med denna studie är att synliggöra några lärares uppfattningar kring etik och moral samt hur läraren förmedlar etik och moral till sina elever. Därtill beskrivs några faktorer som dessa lärare uppfattar har betydelse för förmedlingen av etik och moral i skolan. Litteraturdelen består av källor från tidigare forskning, teoriböcker i ämnet samt statliga utgåvor kring skolans samhällsuppdrag. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ studie med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Intervjuer från nio stycken lärare på grundskolans olika stadier har blivit underlag för studiens resultat. Studiens resultat visar att lärarens samhällsuppgift som värdegrundsförmedlare är både svår och komplex. Valet av stoff, samt på vilket sätt läraren förmedlar etik och moral, bygger till stor del på hennes egna beslut och erfarenheter. Detta tar sig uttryck i en variation mellan lärarnas uppfattningar kring dessa frågor. Uppdraget har också visat sig vara svårartikulerat, eftersom tolkningen kommer att se olika ut hos olika individer. Värdegrundsuppdraget visar sig därför behöva ett fungerande samtal på skolanoch en gemensam vision av dess mål.

Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången.

Arbetet beskriver hur tre lärare och en skolledare för ut och förankrar den värdegrund som be-skrivs i nuvarande läroplan (Lpo 94). Metoden som använts är personliga intervjuer och ett se-lektivt urval av intervjuade har gjorts. En litteraturgenomgång stöder de metoder och synsätt som lärarna framhåller. Resultatet visar att alla intervjuade har ett aktivt förhållningssätt till de värden som läroplanen lyfter fram. Det genomsyrar hela deras undervisning och arbetet pågår mer eller mindre ständigt.