<p>The purpose of this study was to build a database for point-bearing piles in dense noncohesive soil, predominantly moraine. Further, the database was analysed and areas with difficult geotechnical conditions was identified.</p><p>The database includes for point-bearing piles driven to refusal in moraine. Piles with mainly shaft friction have been excluded. Only concrete piles have been included. Geographically the database covers almost all geotechnical conditions of Sweden. The total amount of piling projects is 110 and the total amount of piles is 600.</p><p>For contractors, foundation work is usually connected with a lot of uncertainty and risk, concerning the estimating of time and cost. During the design stage of foundation construction the database can be a useful tool to estimate suitable loads on the piles.</p><p>The data was analysed further with different statistical method. Possible reasons for low bearing capacity, in some projects, have also been investigated.</p> / <p>Syftet med examensarbetet är att upprätta en databas över spetsburna pålar fastslagna i friktionsjord och morän. Vidare skall databasen analyseras för att hitta styrande parametrar samt även hitta områden med problematisk geoteknik.</p><p>Databasen omfattar spetsburna pålar som stoppslås i friktionsjord. Pålar som i huvudsak är mantelburna har uteslutits. Endast betongpålar har tagits med. Geografiskt omfattar databasen i stort sett hela Sverige. Totalt innehåller databasen 110 projekt med sammanlagt över 600 pålar.</p><p>För entreprenörer i byggbranschen är grundläggningsarbetet ofta förknippat med ekonomiska risker och osäkerhet gällande omfattning och tidsåtgång. Vid dimensionering av grundläggningsarbeten kan databasen vara till stor hjälp för att bestämma lämpliga lastnivåer. Mängden slagningsarbete och risken för bortslagna pålar kan lättare uppskattas.</p><p>Först analyserades olika påltyper utan ytterligare urvalskriterier. Vikten av att filtrera informationen blev då tydlig, eftersom resultatet blev svårtolkat och inga markanta samband kunde urskiljas. Med databasen som grund har materialet vidare analyserats med hjälp av statistiska metoder. Orsaken till låga bärförmågor vid ett urval av projekt har även kartlagts.</p>

The purpose of this study was to build a database for point-bearing piles in dense noncohesive soil, predominantly moraine. Further, the database was analysed and areas with difficult geotechnical conditions was identified. The database includes for point-bearing piles driven to refusal in moraine. Piles with mainly shaft friction have been excluded. Only concrete piles have been included. Geographically the database covers almost all geotechnical conditions of Sweden. The total amount of piling projects is 110 and the total amount of piles is 600. For contractors, foundation work is usually connected with a lot of uncertainty and risk, concerning the estimating of time and cost. During the design stage of foundation construction the database can be a useful tool to estimate suitable loads on the piles. The data was analysed further with different statistical method. Possible reasons for low bearing capacity, in some projects, have also been investigated. / Syftet med examensarbetet är att upprätta en databas över spetsburna pålar fastslagna i friktionsjord och morän. Vidare skall databasen analyseras för att hitta styrande parametrar samt även hitta områden med problematisk geoteknik. Databasen omfattar spetsburna pålar som stoppslås i friktionsjord. Pålar som i huvudsak är mantelburna har uteslutits. Endast betongpålar har tagits med. Geografiskt omfattar databasen i stort sett hela Sverige. Totalt innehåller databasen 110 projekt med sammanlagt över 600 pålar. För entreprenörer i byggbranschen är grundläggningsarbetet ofta förknippat med ekonomiska risker och osäkerhet gällande omfattning och tidsåtgång. Vid dimensionering av grundläggningsarbeten kan databasen vara till stor hjälp för att bestämma lämpliga lastnivåer. Mängden slagningsarbete och risken för bortslagna pålar kan lättare uppskattas. Först analyserades olika påltyper utan ytterligare urvalskriterier. Vikten av att filtrera informationen blev då tydlig, eftersom resultatet blev svårtolkat och inga markanta samband kunde urskiljas. Med databasen som grund har materialet vidare analyserats med hjälp av statistiska metoder. Orsaken till låga bärförmågor vid ett urval av projekt har även kartlagts.