Studien är en källstudie vars syfte är att undersöka huruvida SARA B-SAFER fungerar som riskbedömningsinstrument och om brottsutvecklingen för våld mot kvinnor i nära relationer har ökat eller minskat under tidsperioden, åren 2000-2012. Urvalet för studien är Kalmar polismyndighet och Södertörn polismästardistrikt. Underlaget för studien är tidigare forskning från hur Polisen har arbetat med SARA B-SAFER och offentlig statistik på antalet anmälda brott från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Resultaten i studien visar på en ökning av antalet anmälda brott för våld mot kvinnor i nära relationer, samtidigt som anmälningarna ligger på en förhållandevis jämn nivå. Vidare indikerar studien på att det finns en komplexitet kring SARA B-SAFER som riskbedömnings-instrument, då det finns indikationer på att instrumentet har en prediktiv validitet. Åtgärder för att skydda brottsoffren hamnar i skymundan och SARA B-SAFER fungerar då inte preventivt, vilket kan förklara antalet ökade anmälningar för att instrumentet predicerar rätt. / This study aims to appose if the SARA B-SAFER are successful as a risk-assessment tool and if the crime development for spousal against women have risen or declined between the years 2000-2012. Kalmar Police County and Södertörn Manor are participating and statistics over crimes for spousal violence against women are studied in these areas. The material for the study is earlier research and statistics from Brottförebyggande rådet (BRÅ). The result in the study show that the crimes for spousal violence against women have increased but lay on a stable level. Further there is a complexity about SARA as a risk-assessment tool, when it seems to work on a predictive level, but not as much on a preventive stage, as wishes. The predictive factor on SARA can explain the increased numbers of crimes.