<p>Denna studie fokuserar på materialåtervinning av polymera material i form av hårda termoplaster och gummi från uttjänta fordonsdäck. Med anledning av låg och begränsad materialåtervinning, hög energiutvinning och delvis deponering av hårda termoplastfraktioner respektive uttjänta däck har det funnits behov att studera förutsättningar för ökad materialåtervinning.</p><p>Syftet med denna explorativa studie har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för ökad materialåtervinning av hårda termoplastfraktioner och uttjänta däck. Detta övergripande syfte har uppnåtts genom en intervjustudie med respondenter vars företag använder återvunnen termoplast samt gummi från uttjänta däck i tillverknings- och bearbetningsprocesser. Möjligheterna för ökad materialåtervinning har även betraktats från en termodynamisk synvinkel.</p><p>Företagens anledningar till arbete med materialåtervinning grundas i ekonomiska incitament men även miljöhänsyn. Förutsättningarna för ökad materialåtervinning återfinns i sorterade och ickekontaminerade, termoplastfraktioner samtidigt som en marknad för produkter tillverkade av gummi från uttjänta däck behöver utvecklas. Fraktionerna bör hållas isär och sorteras om de är blandade för att därmed inte begränsa materialens möjligheter till återvinning i nya produkter. Denna slutsats bekräftas även av termodynamiska principer. Framtidsperspektivet kännetecknas av förhoppningar om mer tillgängligt material och mindre råvarukostnader. Ökade mängder termoplaster betraktas i framtiden härstamma från uttjänta personbilar. Tillverkning av fordonskomponenter, baserade på gummi från uttjänta däck, kan i framtiden vara ett alternativ inom bilindustrin.</p>

Denna studie fokuserar på materialåtervinning av polymera material i form av hårda termoplaster och gummi från uttjänta fordonsdäck. Med anledning av låg och begränsad materialåtervinning, hög energiutvinning och delvis deponering av hårda termoplastfraktioner respektive uttjänta däck har det funnits behov att studera förutsättningar för ökad materialåtervinning. Syftet med denna explorativa studie har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för ökad materialåtervinning av hårda termoplastfraktioner och uttjänta däck. Detta övergripande syfte har uppnåtts genom en intervjustudie med respondenter vars företag använder återvunnen termoplast samt gummi från uttjänta däck i tillverknings- och bearbetningsprocesser. Möjligheterna för ökad materialåtervinning har även betraktats från en termodynamisk synvinkel. Företagens anledningar till arbete med materialåtervinning grundas i ekonomiska incitament men även miljöhänsyn. Förutsättningarna för ökad materialåtervinning återfinns i sorterade och ickekontaminerade, termoplastfraktioner samtidigt som en marknad för produkter tillverkade av gummi från uttjänta däck behöver utvecklas. Fraktionerna bör hållas isär och sorteras om de är blandade för att därmed inte begränsa materialens möjligheter till återvinning i nya produkter. Denna slutsats bekräftas även av termodynamiska principer. Framtidsperspektivet kännetecknas av förhoppningar om mer tillgängligt material och mindre råvarukostnader. Ökade mängder termoplaster betraktas i framtiden härstamma från uttjänta personbilar. Tillverkning av fordonskomponenter, baserade på gummi från uttjänta däck, kan i framtiden vara ett alternativ inom bilindustrin.

Denna rapport beskriver arbetet med att konstruera utrustning för att strimla, tvinna och fixera en flerskiktsfilm i form av reflextejp med avsikten att tillverka garn av den strimlade tejpen där garnet slutligen stickas och vävs till tyger. Avsikten är inte att utveckla reflexgarn eftersom existerande metoder finns för detta, utan att undersöka om garntillverkning från filmmaterial, eller i en förlängning, andra tvådimensionella material lämpar sig för garnproduktion. Om metoden går att utveckla till kostnadseffektiva, industriella processer kan den exempelvis användas för återvinning av textilier i steget innan konsumentnivå. Överproduktion och tyger med fabrikationsfel inom textilindustrin skulle hypotetiskt kunna strimlas till remsor som tvinnas till relativt grova garner i mekaniska processer. En fördel är att materialblandningar och tillsatta additiv som normaltsett försvårar återvinning inte behöver beaktas. Ett annat tänkbart användningsområde är att råvaror som inte är lämpliga till fibertillverkning kan användas förtextilproduktion. Cellulosabaserat material som används till papperstillverkning där papperet sedan strimlas och tvinnas till garner är ett relativt nytt exempel på garnproduktion från tvådimensionell struktur som just nu är under utveckling. De konstruktioner som tillverkades för strimling, tvinning och fixering fungerade för att producera garner som gick att virka, sticka och väva med. En avgörandefaktor för garnkvaliteten var vilken slags polymer som reflextejpens lim var uppbyggd av. Polyuretan visade sig ge det mest användbara garnet och drygt tvåhundrameter garn av detta material tillverkades under arbetet. De processer och metoder som utvecklats är att betrakta som initiala steg, men är uppskalningsbara till kontinuerliga tillverkningsmetoder i industriell produktion. / This report describes the work of designing equipment for shredding, twisting and heat fixate a multilayer film in the form of reflective tape. The intention is to produce yarn of the shredded and twisted tape, where the yarn is finally knitted and woven into fabrics. The intention is not to develop reflex yarns because existing methods exists for this, but to investigate whether yarn production from film materials, or in an extension, other two-dimensional materials are suitable for yarn production. For example, if the method can be developed into cost-effective industrial processes, it can be used for textile recycling in the pre-consumer stage. Overproduction in the textile industry and fabrics with defects could hypothetically be shredded into strips that are twisted into relatively coarse yarns in mechanical processes. One advantage is that material mixtures and additives which normally make recycling difficult need not be taken into account. Another conceivable area of application is that raw materials which are not suitable for fiber production can be used for textile production. Cellulose-based material used for paper where the paper is shredded and twisted into yarns is a relatively new example of yarn production from a two-dimensional structure that is currently under development. The constructions made for shredding, twisting and heat fixation worked to produce yarns that could be transformed into fabrics. A decisive factor for the yarn quality was the kind of polymer on which the tapes adhesive film was made from. Polyurethane was found to provide the most useful yarn and more than two hundred meters of yarn were made from this material during the work. The processes and methods that have been developed are considered initial steps, but are scalable to continuous manufacturing methods in industrial production.