<p>När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal. De artiklar som stämde in på våra sökkriterier granskades och huvudresultatet plockades ur. Därefter analyserades huvudresultatet, och subkategorier och kategorier växte fram. Resultat. Faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD, var nära relation till de som drabbats, bristande socialt stöd, tidigare traumatiska händelser samt upprepade eller dagliga traumatiska händelser. Den huvudsakliga faktorn för ett lyckat preventivt omhändertagande för PTSD, var tiden till omhändertagandet. I litteratur fanns inga bevis för att ett omhändertagande enligt Critical Incident Stress Debriefing har haft någon positiv effekt, om den utförs mer en ett dygn efter incidenten. Konklusion. Omhändertagandet är en akut åtgärd för att om möjligt minska psykiskt lidande i framtiden. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har adekvat utbildning inom detta område för att på så sätt kunna identifiera och hjälpa de personer som löper extra stor risk att utveckla PTSD. Dock saknas det idag god empirisk forskning angående psykiskt omhändertagande. Vidare forskning behövs för att utreda hur ett bra preventivt omhändertagande skall utföras. Sjuksköterskor kan med stöd av dagens forskning hitta riskpersoner och slussa dessa vidare då kognitiv beteendeterapi har en visat god effekt.</p>

När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal. De artiklar som stämde in på våra sökkriterier granskades och huvudresultatet plockades ur. Därefter analyserades huvudresultatet, och subkategorier och kategorier växte fram. Resultat. Faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD, var nära relation till de som drabbats, bristande socialt stöd, tidigare traumatiska händelser samt upprepade eller dagliga traumatiska händelser. Den huvudsakliga faktorn för ett lyckat preventivt omhändertagande för PTSD, var tiden till omhändertagandet. I litteratur fanns inga bevis för att ett omhändertagande enligt Critical Incident Stress Debriefing har haft någon positiv effekt, om den utförs mer en ett dygn efter incidenten. Konklusion. Omhändertagandet är en akut åtgärd för att om möjligt minska psykiskt lidande i framtiden. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har adekvat utbildning inom detta område för att på så sätt kunna identifiera och hjälpa de personer som löper extra stor risk att utveckla PTSD. Dock saknas det idag god empirisk forskning angående psykiskt omhändertagande. Vidare forskning behövs för att utreda hur ett bra preventivt omhändertagande skall utföras. Sjuksköterskor kan med stöd av dagens forskning hitta riskpersoner och slussa dessa vidare då kognitiv beteendeterapi har en visat god effekt.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA. Syfte: Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus. Sökningen resulterade i val av 20 artiklar som granskades och utvärderades innan sammanställning av resultatet skedde. Resultat: Utifrån de artiklar som har inkluderats i resultatet framgår att patienter som har vårdats på IVA utvecklar olika grader av psykiska besvär som kan yttra sig i form av ångest, depression, mardrömmar samt sömnrubbningar. De psykiska besvären kan fortlöpa under flera år i varierande grad efter vården på IVA. Resultatet visar att det finns flera riskfaktorer som leder till utvecklingen av PTSD efter vården på IVA. Bestående fysiska besvär efter IVA-vård, kön, läkemedel som används under vården på IVA, ventilatorbehandling, patientens psykologiska bakgrund, ålder, minnen från IVA samt tiden på IVA hör till de riskfaktorer som kan leda till PTSD. Slutsats: Det är viktigt att öka medvetenheten hos sjuksköterskor som möter patienter som har vårdats på IVA för de psykiska konsekvenserna samt riskerna att utveckla PTSD som vården på IVA kan leda till. Det är viktigt med uppföljning av patienter som har vårdats på IVA. Nyckelord: Posttraumatisk stress symptom, intensivvård, psykiska besvär, patient. / Abstract   Background: Patients come to the intensive care unit (ICU) with different life threating situations that can lead to failure of vital organs. The care aims at observing, treating and giving care to those patients. Treatments and interventions that are given on ICU can affect patients both under their time on the ward and even after their discharge back to other wards and eventually home. The patients can be affected both physically and mentally after their stay on ICU. Posttraumatic stress disorder (PTSD) can be a consequence of treatment on ICU. Aims: The purpose of this study was to elucidate those mental problems a patient can get after being treated on an ICU and also to elucidate the risk factors that can lead to the development of PTSD after being treated on an ICU. Method: The method was a literature study where searches were made in PubMed, PSYCINFO, Cinahl and Scopus. The search resulted in a sample of 20 articles that were examined and evaluated before compiled into a result. Results: From the articles that were included in the result it was shown that patients that were treated on ICU developed mental suffering to different degrees which showed itself in the form of anxiety, depression, nightmares and insomnia. The mental problems can trouble the patients over many years at different levels after their time on ICU. The result showed that there are many risk factors that can lead to the development of PTSD after being treated on ICU.  Physical problems post ICU, gender, meditation on ICU, respirator treatment, the patient´s psychological background and memory of time on ICU are those risk factors that can lead to the development of PTSD. Conclusions: It is important to increase awareness among nurses that meet patients that have been treated in ICU to the mental consequences and also to the risk of developing PTSD that time on the ICU can lead to. It is also important to follow up patients that have been treated in ICU after their discharge home.       I