Denna uppsats är skriven utifrån syftet att analysera preventivmedelssubventionen som lagstadgades 2017 och dess påverkan på antalet aborter i Sverige. Detta för att utvärdera om subventionen fått den önskade effekten, samt om det därför kan finnas belägg för att utöka subventionen så att fler kvinnor kan få ta del av den. Subventionen 2017 gjorde det möjlig för alla kvinnor i Sverige att få hormonella preventivmedel gratis fram till den dagen då de fyller 21 år. Innan dess var det upp till varje enskild region att bestämma hur subventioneringen skulle se ut i regionen. Detta gjorde att det för många kvinnor var en geografisk fråga om de hade råd med preventivmedel eller inte. Från 2015 har hormonella preventivmedel inom läkemedelsförmånen varit subventionerade för kvinnor upp till 26 år, men hur denna subventionering såg ut varierade mycket mellan olika regioner. Subventioneringen har ökat konsumtion av preventivmedel, samtidigt som antalet aborter har minskat. Dock finns en generell negativ trend som minskar konsumtionen av preventivmedel mer än vad subventionen ökar konsumtionen. Konsumtionen har ökat mest bland de yngre kvinnorna vilket visar att yngre kvinnor är mer priskänsliga och har en högre efterfrågeelasticitet vilket gör att fler unga kvinnor kommer konsumera preventivmedel när priset minskar. För att förstå vad som har påverkat att antalet aborter minskar i gruppen med de något äldre kvinnorna, 20–24 år, behöver fler undersökningar inom området göras.