Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Academic literature on the analysis of value creation in private equity industry is still in its infancy. The approach to value attribution is still a contended subject by both academic and professional writers. The purpose of this research was to determine how South African Private Equity industry generates value in portfolio companies. This was achieved by gathering 24 transactions from institutional investors and private equity firms and disaggregating their returns into value drivers. Identified value drivers were financial leverage, revenue growth, EBITDA multiples and EBITDA margin. Contrary to the common belief that the private equity model is more dependent on cutting costs and less on growing businesses, the findings of the study revealed that revenue growth was the biggest relative driver of value while operational efficiency, the least. Results regarding the importance of financial leverage in value creation in the last 10 years could not confirm the popular argument which states that as the private equity model matures the industry is moving towards other value levers. While descriptive statistics confirmed that the level of gearing and size of companies influence the relative importance of EBITDA margin and revenue growth, results from statistical tests were in several cases inconclusive. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Private Equity (PE-bolag) är en företagsform som under årtionden bevisats framgångsrik i att köpa upp, förädla och sedan sälja företag. Kortfattat samlar PE-bolagen in kapital i en fond som efter en ungefärlig 10-årsperiod ska återbetalas med avkastning till investerarna. I arbetet att förädla företagen som ingår i företagsportföljen genomför PE- bolagen diverse värdehöjande åtgärder för att i stora drag förbättra lönsamheten, tillväxten och öka den operationella effektiviteten i respektive portföljbolag. Marknadsexpanisoner och kundarbete framgår som viktiga faktorer i arbetet att generera tillväxt och lönsamhet i portföljbolagen. Inom såväl marknadsexpansioner som arbetet med kunder har digitaliseringen vidare inneburit nya möjligheter och utmaningar vad gäller etablering på nya marknader och hur företag orienterar sig i en digitaliserad marknad. På så vis har den här studien inriktat sig gentemot PE-bolags arbete i portföljbolagens sälj och marknad eftersom de funktionerna kan antas spela en betydande roll i hur väl lönsamhet och tillväxt förverkligas under förvaltarskapet. Tidigare studier på PE-branschen i stort har lämnat ett begränsat utrymme för hur PE-bolagen arbetar konkret med sina portföljbolags sälj- och marknadsfunktion. Således har den här studien genomförts i syfte att besvara problemformuleringarna:  ● På vilket sätt är digitala affärssystem en del i den svarta lådan av värdehöjande åtgärder för att skapa operationell effektivitet i portföljbolagens sälj- och marknadsfunktioner?   ● Hur arbetar PE-bolagen med att öka sina portföljbolags operationella effektivitet inom sälj- och marknadsfunktionen?  För att besvara problemformuleringarna valde författarna att genomföra en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer gav upphov till en djupare förståelse för vilka typer av värdehöjande åtgärder PE-bolagen tillämpar för att öka den operationella effektiviteten inom portföljbolagens sälj- och marknadsfunktion. Intervjuerna genomfördes med nio olika PE-bolag där nio olika individer med exekutiv befattning över PE-bolagens investeringar och förvaltning var urvalet för studien. Utöver intervjuerna har ett omfattande teoretiskt ramverk konstituerats där ämnen som PE-bolags förvaltarstruktur, sälj- och marknadsfunktionen, digitala affärssystem och digitaliseringens betydelse sammankopplats och jämförts med insamlad empiri. Respondenternas svar tyder på att sälj- och marknadsfunktionen i ett portföljbolag är vital i arbetet att skapa tillväxt och förbättrad lönsamhet. Därmed är det också viktigt att PE- bolag kontinuerligt förbättrar portföljbolagens sälj- och marknadsfunktioner. Det framkommer att resurs- och komptenstillförsel, digitala affärssystem och integrerad sälj och marknad är mest betydande och återkommande typer av värdehöjande åtgärder som PE-bolagen tillämpar i portföljbolagens sälj- och marknadsfunktioner för att öka den operationella effektiviteten. Slutligen har studien även konstituerat en modell som berör de mest vitala delarna i hur PE-bolagen arbetar med portföljbolagens sälj- och marknadsfunktion. Den modellen skapades för att konkretisera de värdehöjande åtgärderna som tillämpas under ett förvaltarskap i syfte att öka den operationella effektiviteten i sälj- och marknadsfunktionen.

No description available.

Private equity fund managers (PEM, or the general partner/GP) exhibit certain performance persistence, or lack thereof, over time. Most scholarly research to date examines inter-fund performance persistence, or the performance at a fund level across multiple specific funds over time. This dissertation examines intra-fund performance, i.e., performance within a specific fund, and posits that investments made later in a specific private equity fund’s lifespan will perform worse than earlier investments, reflecting agency cost in terms of residual loss to principals as a result of the direct and indirect compensation structures. Using ROIC (Return on Invested Capital) and the sequence in which investments are made in a fund as empirical evidence of these negative effects of the compensation and contractual arrangements common throughout the industry. This performance analysis will be done within each specific fund in consideration of the effects of both direct compensation from the current fund and indirect compensation expectations of the PEM from future funds. This dissertation relies on agency theory to explain the incentives and costs that lead to a negative relationship between the sequence of an investment in a fund’s life and the ROIC of the specific investment. Concepts of risk sharing and information asymmetry, specifically from an agency theory perspective, and the misalignment of interested between investors and PEM support this hypothesis. The most notably areas impacted by this research relate to governance (both investors and public policy), compensation, and incentive structure of private equity funds. / Business Administration/Finance

Zugl.: München, Universiẗat, Diss., 2008.

<p>Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ”Private Equity – En portföljbolagsstudie” som första delen av två inom en 20-poängsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en påbyggnad där en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.</p><p>Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag där investeraren håller ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Denna uppsats skrivs på uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i sysselsättning och omsättning, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen bygger på kvantitativt insamlande av data där analysen grundats på enkäter och bokslutsdata.</p><p>Två hypoteser har ställts upp och besvarats. Dessa antar att den årliga genomsnittliga mediantillväxten i sysselsättning respektive omsättning är högre i portföljbolagen, i alla faser, under ett riskkapitalbolags innehavsperiod jämfört med referensgrupperna efter det att en private equity-investering genomförts.</p><p>Resultatet för portföljbolagsstudien visar att tillväxten i både sysselsättning och omsättning är högre i bolag med någon form av riskkapital än för referensgrupperna. Därmed verifieras hypoteserna.</p>

<p>Private equity-investeringar innebär kapitalsatsningar i onoterade företag med ett aktivt och tidsbegränsat ägarengagemang. Detta kan indelas beroende på tidpunkten och kapitalbehovet för investeringen och benämns: affärsänglar, venture capital och buyout. Det finns en allmän uppfattning att dessa bolag agerar som affärspirater, vilka suger ut tillgångarna i företag för att sedan sälja av det utan att tänka på konsekvenserna. Det finns en ovetskap om vad som egentligen tillför värde och på vilket sätt detta sker. På uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen skrivs därför denna uppsats. Syftet är att studera riskkapitalinvesteringar med avseende på hur portföljbolagen utvecklas beträffande tillväxt i omsättning och antal anställda, efter det att ett private equity-bolag blivit delägare. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ ansats där enkäter och bokslutsdata analyserats. Då denna del är den första av två inom en 20-poängsuppsats där teori och metod behandlas, kommer empiri, analys och slutsats behandlas i nästa del.</p>

<p>Riskkapitalbolagens verksamhet är mycket omdebatterad då förespråkare hävdar att riskkapitalbolagen bidrar till långsiktigt stabila företag och kritiker menar att de bryter ner värde hos sina portföljbolag. Denna debatt har föranlett många studier i ämnet men ytterst få har undersökt portföljbolagens syn på riskkapitalbolagens inblandning. Författarna har därför valt att bygga vidare på en tidigare studie som, genom att jämföra värdeutvecklingen för 13 portföljbolag under två år med utvecklingen hos en grupp jämförbara bolag, undersökt om riskkapitalbolagen skapar uthålligt värde hos sina portföljbolag. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida strategiska skillnader mellan portföljbolagen och jämförelsebolagen har påverkat värdeutvecklingen i den tidigare studien samt hur riskkapitalbolagens inblandning har bidragit till dessa skillnader. Detta gjordes genom en enkätundersökning där samtliga bolag i den tidigare studien tillfrågades att medverka, av dessa valde 13 företag, sju portföljbolag och sex jämförelsebolag, att delta. Resultatet visar att det finns vissa skillnader i förvaltningen mellan de båda grupperna och att portföljbolagen har påverkats positivt av riskkapitalbolagens aktiva ägande. Portföljbolagen är mer fokuserade på finansiella mål och lönsamhet medan jämförelsebolagen fokuserar på operationella mål och prioriterar tillväxt högre än lönsamhet. Detta kan vara en förklaring till resultatet i den tidigare studien som visade att portföljbolagen haft en starkare lönsamhetsutveckling än motsvarande jämförelsebolag, under mätperioden. Resultaten stödjer dock inte den långsiktighet som riskkapitalbolagen sägs bidra med.</p>

<p>I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity–industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen. Utvecklingen för dessa nyckeltal har senare jämförts med utvecklingen för motsvarande nyckeltal hos en referensgrupp av liknande onoterade bolag som inte tidigare varit ägda av riskkapitalbolag. Resultatet visar att portföljbolagen i många avseenden har utvecklats bättre än jämförelsebolagen under den studerade tidsperioden. Detta skulle kunna förklaras av aktivt ägande med uttalat lönsamhetsfokus men kan även ha andra förklaringar, varför fortsatta studier i ämnet rekommenderas.</p>