This Licentiate thesis exhibits the progress of the research in which I have been involved for the past four years. The thesis considers the influence of structural change on equal opportunities in the labour market in respect of gender. The objective is to better understand gender segregation in the labour market in the north of Sweden. A position is taken in the thesis that explores social construction in a late-modern society. Engaging neo-liberalism and gender equity, the four papers presented here draw on primary empirical data, both quantitative and qualitative, to investigate current understandings of gender segregation in the labour market in the north of Sweden. The evidence suggest that the way to participate in neo-a liberal society emerging in late-modern society is considered by some, especially by women, to be unwanted. Thereby offering a broader understanding of the influences engendering the concentration of men and, especially, women in occupations within the labour market.

Dator och TV-spel engagerar och påverkar många människor och är ett stort populärmedia idag. Bara onlinespelet World of Warcraft har över nio miljoner spelare. Det förmedlas budskap genom spelmediet som påverkar och influerar spelarna. Spelvärlden speglar händelser, attityder och värderingar i vår kultur och i vårt samhälle. Dessvärre mestadels från ett maskulint perspektiv. Om kvinnorna är en frånvarande del av detta historieskapande påverkar det vår kulturutveckling idag och på längre sikt. Dessutom kommer kvinnorna att halka efter när det gäller den tekniska kompetensen. På grund av att det är så få kvinnor som är skapare till spel blir det svårare att nå de kvinnliga konsumenterna. SuperMarit var ett treårigt EU projekt som arbetade för att få fler kvinnor att bli intresserade av spel som ett yrkesval. Många metoder användes för att genomföra aktiviteter för att skapa fler ingångar för kvinnor in i spelvärlden. I denna licentiatuppsats undersöks de erfarenheter som genererades från de workshops som genomfördes med de kvinnliga spelstudenterna samt ytterligare en workshop med både män och kvinnor. Syftet i denna uppsats är att beskriva hur man kan förstå och använda interaktiv metod och teori utifrån en projektledares erfarenhet. Licenciatuppsatsen beskriver en interaktiv projektledares erfarenheter utifrån den interaktiva forskarens ögon genom att använda metoder som minnesarbete, naive reading och free space.Målsättningen för denna licentiatuppsats är att ge ytterligare en dimension till hur man kan arbeta interaktivt i ett projektarbete för att åstadkomma förändringar på individ nivå. Förändringar som på sikt kan förändra strukturer som i det här fallet handlar om vem som äger utvecklingen av dator och Tvspelen.

Denna licentiatsuppsats beskriver ett förändringsarbete inom ramen för ett organisationsutvecklingsuppdrag på en akademisk teknisk institution. Bakgrunden till uppdraget var ett behov av förändring och utveckling av institutionens arbetsformer avseende ledarskap, samarbete och samspel. Min uppdragsgivare var institutionsledningen.I den fallstudie som beskrivs använder jag mig av Kurt Lewins metod kraftfältsanalys. Denna metod används för att utforska hindrande och stödjande krafter i ett förändringsarbete.Mitt uppdrag pågick under ca ett och ett halvt år, från augusti 2010 till december 2011. Momentet som omfattade arbete med kraftfältsanalyser pågick ca fem månader (från januari till maj 2011).Under perioden mars – maj 2011 genomfördes kraftfältsanalyser med olika yrkesgrupper; professorerer, lektorer, bitr. lektorer, forskare under meritering, samt tekniker och administrativ personal. Kraftfältsanalyserna, som var min huvudmetod för datainsamling, genomfördes över en hel dag 9 – 17 samt fem uppföljningsdagar över vardera en halv dag 9 – 12. Arbetet med kraftfältsanalyserna såväl startades som avslutades i möten med samtliga medarbetare på institutionen. Startmötet var över en halv arbetsdag och innehöll en introduktion med teoribakgrund och en beskrivning av metoden. Slutmötet var över en heldag och innebar en summering av resultatet från samtliga processer samt en dialog i storgrupp kring konsekvenserna från dessa.De metoder som använts har sina rötter i aktionsforskningsorienterade och interaktiva metoder, och i pragmatismen (Durkin 1964, Boalt Boëthius och Jern 1996, Olsson 1998, Lewin 1997, Cunningham 2001, Herr and Anderson 2005, de Board 1978, McNiff and Whitehead 2009, Olav Eikeland 2006, Aagaard Nielsen and Svensson 2006, Aagaard Nielsen and Steen Nielsen 2006, Marrow 1969, Kolb 1984, Aspelin 1990, Rorty 2003, Kitzler 2007, Greenwood and Levin 2007). I min empiri prövade jag en tillämpning av kraftfältsanalys med stöd av Agazarian (1997).Som konsult (praktiker) har jag dessutom använt mig av gestaltterapeutiska metoder som utvecklats till stöd för organisationskonsultation (Barber 2009, Brown 1996, Cunningham 2001, Gaffney 2010, Nevis 1987). Det finns ett tydligt samband mellan forskningstraditioner inom å ena sidan aktionsforskningsorienterade och interaktiva metoder och pragmatism och å andra sidan organisationskonsultation med rötter i gestaltterapi. Jag visar på detta samband.Den amerikanska tillämpning som används av kraftfältsanalysen bedöms varit för instrumentell. Genom denna tillämpning förloras den dynamiska aspekten och metoden blir alltför målstyrd.Uppsatsen visar på att sammanblandning mellan konsultroll och forskarroll är problematisk. Ett kontrakt kring ett konsultuppdrag utgör begränsningar som försvårar anläggningen av ett forskningsperspektiv.Uppsatsen bidrar till att etablera ett tydligt samband mellan pragmatisk aktionsforskning och tillämpad gestaltteori.

The main objective of this licentiate thesis is to describe and analyse how personnel and managers within social welfare departments and county council experience that cooperation works. Focusing on the cooperation which has occurred within four projects connected to work within psychiatric care as well as the care of substance users, between the year 2004 and 2009. These four projects comprise the thesis' case studies and have the names (I) Socialtjänsten i samverkan, (II) Miltonprojektet, (III) Case management, and (IV) Prisma. The interviews and questionnaires conducted during these projects provide the empirical data. The thesis describes how changes within the public sector engender the necessity for cooperation between organisations that have different areas of responsibilities. From the background from these changes and new institutional organisational theory how the good idea that exists about cooperation are received and implemented in the practical work of organisations is discussed and analysed. The results of the case studies indicate that ideas about cooperation are implemented in different ways and from different prerequisites. Of importance are which form of cooperation and which way of organising cooperation is selected by those that implement cooperation in the organisation. Even the cooperation that occurs and develops between those that cooper­ate has an affect. This relationship is facilitated when there trust exists between those that cooperate. The ideas about cooperation are usually implemented from the top, for example through project financing by the state, via the managers of organisations and down through the organisation. Of interest of this thesis is that there are examples where personnel initiate cooperation. When cooperation is initiated by personnel it creates room for personnel to form cooperation and alternative ways to support cooperation work for manager. Organisations that according to new institutional theory find themselves in the same organ­isational field tend to become more like one another. Through cooperation in project form, joint meetings, education, integration of the activities and such this homogenisation occurs. In those case studies where an integration of the common work has occurred, at the same time as those which cooperate become more like each other boarders to other organisations emerge. In the result it emerges that there is an attempt to be more like each other among those who cooperate at the same time as they want to be unique and have a specific organi­sation identity. Rounding off, The Art of Cooperation is about understanding that the ideas concerning coop­eration are transferred from, for example the state to practice. The exception consists of Prisma, where the ideas about cooperation are implemented by the personnel and not by the managers. The ideas will be translated and edited by those that work in organisations and that there are ways for personnel and managers to act and relate to cooperation in practice which can promote the good ideas about cooperation, depending on a supporting structure for cooperation but even on the way that actors relate with cooperation where trust facilitates it. / Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är att beskriva och analysera hur personal och chefer från socialtjänst och landsting upplever att samverkan fungerar. I fokus är den samver­kan som har skett i fyra projekt med anknytning till arbete inom psykiatrin eller missbrukar- och beroendevården mellan år 2004 och år 2009. Dessa projekt utgör uppsatsens fallstudier och benämns (I) Socialtjänsten i samverkan, (II) Miltonprojektet, (III) Case management, samt (IV) Prisma. Det empiriska materialet har hämtats från projekten genom intervjuer och genom en enkät. Uppsatsen beskriver hur förändringar inom den offentliga sektorn har medfört en nödvändighet av samverkan mellan organisationer som har olika ansvarsområden. Mot bakgrund av dessa förändringar och nyinstitutionell organisationsteori diskuteras och analyseras hur den goda idén som finns om samverkan tas emot och införlivas i organisatio­nernas praktiska arbete. I resultatet av fallstudierna framkommer att idén om samverkan införs på skilda sätt och från skilda förutsättningar. Av betydelse är vilken form av samverkan och vilket sätt att organisera samverkan som väljs av dem som inför samverkan i organisationens praktik. Även den samverkan som sker och utvecklas mellan dem som samverkar har betydelse. Denna relation underlättas när det finns ett uppbyggt förtroende mellan dem som samverkar. Idén om samverkan införlivas vanligtvis uppifrån, genom till exempel statliga projektmedel, via organisationernas chefer och vidare ned i organisationen. Intressant i uppsatsen är att det finns exempel där samverkan initieras av personalen. När samverkan initieras av personalen medför det ett handlingsutrymme för personalen att utforma samverkan och det medför andra sätt att stödja samverkansarbetet för cheferna. Organisationer som enligt nyinstitutionell teori befinner sig inom samma organisatoriska fält tenderar att bli mer lika varandra. Genom samverkan i form av projekt, gemensamma träffar, utbildningar, integrering av verksamheten och så vidare sker denna homogenisering. I de fallstudier där en integrering av det gemensamma arbetet har skett, blir de som samverkar mer lika varandra samtidigt som gränser skapas mot andra organisationer. I resultatet redogörs för en strävan att bli mer lika varandra mellan dem som samverkar samtidigt som de vill vara unika och ha en egen specifik organisationsidentitet. Redogör för det där resultatet visar framkommerSammanfattningsvis handlar konsten med samverkan således om att förstå att idéer om sam­verkan överförs till exempel från staten till praktiken. Undantaget är Prisma där idén om samverkan inte införs av cheferna i organisationen utan av personalen. Idéerna översätts och redigeras av dem som arbetar i organisationerna och det finns sätt för personal och chefer att handla och förhålla sig till samverkan i praktiken som kan främja den goda idén om samverkan, vil­ket beror på om det finns en stödjande struktur för samverkan men även på det förhållnings­sätt som aktörerna har till samverkan där förtroende underlättar samverkan.

The quality in a supply chain can be improved by enhancing the customer value of the end product or by reducing the total cost of the product. This thesis focuses on values and costs associated with logistical activities in the supply chain. Two approaches to improve supply chain quality are discussed. The first approach, known as performance-based logistics (PBL), is a business model that aims to improve the quality in industries with technically advanced products, in particular in the military and aviation industry. The second approach is a mathematical solution procedure for solving economic lot scheduling problems (ELSP).The purpose of this research is to describe and develop approaches to improve the quality in supply chains. More specifically, the aims of this research are (1) to summarize previously reported benefits and drawbacks of PBL and to explore critical aspects of implementation, and (2) to develop a solution procedure that finds a feasible minimum cost production schedule for a single machine producing several different products.The results are presented in two appended papers. Paper A provides a literature study on PBL. The literature study shows that PBL can: enhance the supplier’s freedom to decide how to produce and improve the performance of a product; generate better opportunities for the supplier to earn profit; improve the supplier’s long-term competitive position; enable the customer to focus on core activities; reduce the customer’s financial risks; reduce support costs; and increase product performance. However, PBL can also: increase the supplier’s financial risks; require organizational changes that induce the supplier’s business risks; and increase the customer’s dependency on the supplier. Some of the critical aspects of implementation are: designing contracts and payment models; deciding on how to measure performance; defining performance indicators; specifying system levels; and setting target values.Paper B presents a heuristic solution procedure intended to minimize setup cost and inventory holding cost in a machine that produces several products in lots. The solution procedure generates a production schedule that can be repeated in a cyclic pattern without shortages, and it uses an extended approximation for the inventory holding cost, since previous literature has shown that the traditional approximation underestimates the cost. / Kvaliteten i en försörjningskedja kan förbättras genom att öka slutproduktens kundvärde eller genom att minska de totala kostnaderna för produkten. Denna avhandling fokuserar på värden och kostnader kopplade till logistiska aktiviteter i försörjningskedjan. Två angreppssätt för att förbättra kvaliteten i försörjningskedjan behandlas. Det första angreppssättet, känt som prestationsbaserad logistik (PBL), är en affärsmodell med målet att förbättra kvaliteten i industrier med tekniskt avancerade produkter, framförallt inom militär- och flygindustrin. Det andra angreppssättet är en matematisk lösningsmodell för att beräkna och planera ekonomiska orderkvantiteter.Syftet med denna forskning är att utveckla och beskriva angreppssätt för att förbättra kvaliteten i försörjningskedjor. Mer specifika mål är att (1) summera tidigare rapporterade fördelar och nackdelar med PBL samt att utforska kritiska aspekter för implementering, samt (2) utveckla en lösningsmodell som finner en produktionsplan som ger lägsta möjliga kostnad för en enskild maskin som producerar flera olika produkter.Resultaten presenteras i två bilagda artiklar. Artikel A presenterar en litteraturstudie om PBL. Litteraturstudien visar att PBL kan: öka leverantörens frihet att besluta över produktion och förbättringar av en produkts prestanda; generera bättre möjligheter för leverantören att göra vinster; förbättra leverantörens långsiktiga konkurrensmässiga position; göra det möjligt för kunden att fokusera på kärnaktiviteter; minska kundens finansiella risker; minska stödkostnader; och öka produktprestanda. Men PBL kan även innebära att: leverantörens finansiella risker ökar; leverantörens affärsmässiga risker ökar till följd av organisatoriska förändringar; och att kunden blir mer beroende av leverantören. Några av de kritiska aspekterna för implementering är: utformning av kontrakt och betalningsmodeller; mätning av prestanda; definiera prestandamått; specificera systemnivåer; och sätta målvärden.Artikel B presenterar en heuristisk lösningsmodell som syftar till att minimera ställkostnad och lagerhållningskostnad i en maskin som tillverkar flera produkter satsvis. Lösningsmodellen genererar en produktionsplan som kan repeteras i ett cykliskt mönster utan att brister uppstår, och den använder en vidareutvecklad approximation för lagerhållningskostnaden, eftersom tidigare litteratur har visat att den traditionella approximationen underskattar kostnaden.

Denna licentiatuppsats undersöker hur kön, arbete och jämställdhet görs i svenska skogligt relaterade arbetsorganisationer. Svensk skogsbrukssektor tillskrivs ofta stor betydelse för regional, såväl som nationell, utveckling och i övergången till en mer biobaserad ekonomi. Samtidigt är sektorn numerärt mansdominerad, drygt 90 procent av de i skogsbruket sysselsatta är män, och symboliskt maskulint kodad. Detta framförs ofta av representanter för sektorn själv, inom såväl akademi, näringsliv och myndigheter, som ett hinder för utveckling och skogsbrukssektor uttrycker en önskan om ökad jämställdhet. Ökad jämställdhet, främst i termer av minskad numerär könsobalans i skogsbrukssektorn är dock en fråga som varit aktuell under en längre tid. När skogsbrukssektorn tidigare har adresserat frågan om jämställdhet har fokus framförallt legat på kvinnors situation i sektorn varför det är motiverat att undersöka vad som händer, inte primärt för kvinnor i sektorn (eller de som är utanför men potentiellt skulle kunna vara i sektorn), utan i styrning och policyarbete, bland de män som finns i sektorn och som där utgör norm och i arbetet med att driva dessa frågor i arbetsorganisationerna. Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är därför undersöka hur jämställdhet konstrueras i skogsbrukets arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministisk teori, och ett perspektiv där kön, såväl som jämställdhet, är något som görs i tal och i vardagliga praktiker, undersöks hur dessa konstruktioner sker på både en övergripande policynivå, på organisationsnivå och på individnivå bland den majoritet av män som arbetar i sektorn.Licentiatuppsatsen utgörs av tre artiklar som var och en undersöker hur jämställdhet görs på olika nivåer i skogsbrukssektorn. I den första artikeln analyseras hur jämställdhet görs på strategisk nivå i skogsbrukets arbetsorganisationer genom att studera jämställdhetspolicys från tio olika skogliga organisationer. Den andra artikeln, som genom intervjuer med dem som i företagen implementerar ovan nämnda policys, såsom personalansvariga eller ledningsrepresentanter, utforskar med hjälp av en diskursanalytisk ansats hur konstruerandet av jämställdhet som ett ”business case” får konsekvenser för det handlingsutrymme som skapas i organisationerna. Den tredje artikeln undersöker hur jämställdhetsarbetet (dvs de skrivna policyerna i artikel ett och sätten de implementeras på i artikel två) mottas av män i sektorn genom att analysera hur fritextsvaren i en nationell enkät konstituerar förståelser av jämställdhet, kön och arbete. Gemensamt för respektive artikel är att de sökt analysera mening och mönster i språket, alltså hur det talas eller skrivs om jämställdhet, med utgångspunkten att språket inte bara beskriver utan också gör. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, på hur jämställdhet dels görs till en fråga om och för kvinnor och dels till en avpolitiserad fråga där fokus främst ligger på den organisatoriska (affärs)nyttan som jämställdhet antas föra med sig. Argumentationen kring jämställdhetsarbetets fördelar implicerar också att kvinnor bidrar med något annat till skogsbrukets arbetsorganisationer än vad män traditionellt gjort, vilket förstärker en föreställning om män och kvinnor som i grunden olika.Vidare visas hur konstruktioner av jämställdhet färdas i organisationer. Det som på organisatorisk nivå förstås som argument för jämställdhet blir kan bli argument emot jämställdhet på individnivå. Ett exempel på detta är sammanlänkningen mellan kompetensförsörjning och jämställdhet som på policynivå och organisatorisk nivå förstås som positiv, medan det på individnivå i vissa fall vänds till något negativt där kompetensen i sektorn antas hotas av ökad jämställdhet. En konsekvens av att konstruktioner av jämställdhet färdas är att det inte räcker med enbart en välskriven policy, en engagerad ledningsstyrning eller värdegrundsdiskussioner bland medarbetarna. Det krävs dessutom ett helhetsgrepp där också könade föreställningar om kärnverksamheten och om arbete utmanas och synliggörs, vilket inte sker i någon större utsträckning i sektorn idag och som möjligen bidrar till att den fortfarande förknippas med män och vissa sorters maskulinitet. Vidare krävs att intressekonflikter lyfts upp till ytan och synliggörs, vilket visades genom exemplet kring kompetensförsörjningen.

Artificial intelligence (AI) has made significant strides in various fields, challenging conventional notions of computer capabilities. However, while data science research primarily concentrates on refining AI models, there are numerous challenges associated with integrating AI into industrial applications. Knowledge-Based Engineering, with its potential to streamline the production cycle by reusing engineering knowledge and intent, emerges as a promising avenue for AI in the industry. When engineering knowledge is effectively processed and categorized, neural networks naturally emerge as potent tools for automation. This thesis presents three case studies that demonstrate the practicality of supervised learning, particularly in the domain of neural networks, to address manufacturing automation challenges. These case studies span various stages of the manufacturing system, encompassing engineering design, production planning, and quality control phases. The first application employs supervised learning to automate the generation of engineering drawings, while the third employs optical character recognition to expedite the quality control process for complex engineering drawings. The second application centers on the estimation of fixturing clamps for welding operations in automobile parts. In summary, this thesis strives to make a meaningful contribution to the field of design engineering and manufacturing by examining the potential of AI in enhancing processes and addressing automation hurdles. By presenting case studies that showcase the utility of machine learning models in production settings, this thesis aims to stimulate further research in this evolving field.

This project consists of the redesign of a drying cabinet: the model ETS 1500. This product belongs to the NIMO company, and it has some problems regarding design, usability and assembling. The process consists of a prestudy based on an analysis of the current product to find where the problems are. In this stage user studies were also carried out through observations, interviews and questionaries. With that information gathered, personas were created to describe the typical user. To finish this section of the process, DFMA principles and ergonomic aspects regarding the product were studied. After that, the list of requirements was compiled. The process follows with the idea generation, the study of mechanisms and the definition of concepts. Then, the concept selection was made to select the winning one. Finally, a CAD prototype of the final design was made. The final result was successfully achieved from a sustainable point of view and fulfilling the requirements established by the company and the ones that came later from the prestudy stage. The final design presents a flat door, a handle placed in a better position to provide a better reach and a more modern design that matches the rest of the products from the company. Also, the usability problem was solved, establishing a better mechanism to provide a smoother movement in which the user does not have to make any effort. However, there is always room for improvement, such as a proper building of the final prototype in real life to make a real test of the mechanism. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p><p>Program: Utbytesstudenter från Spanien och Mexico</p>

Logistics has become one of the most important aspects in industry. In modern production, factories are dealing with throughputs which were unthinkable barely half a century ago. Having the required parts delivered to workers on time to continue assembling a product is a key factor for a company to maintain a production rate which can keep up with the market demand. In big factories, there are plenty of facilities where such AGVs help the workers with this challenging task. Commercial AGV solutions are very costly, ranging from 200.000 SEK upwards of 1M SEK. The final aim of the overall project is studying the challenges associated to providing an Automated Guided Vehicle (AGV) to Small and Medium-sized Enterprises (SME) for a reasonable price using Open Source Hardware (OSH).This is the continuation of a project where theoretical foundation and initial design was developed (Gámez and Martínez, 2021). Adapting it to the provided materials and budget was necessary, which was the reason to start designing it from scratch but maintaining the initial concept. The final outcome of this part of the project was the construction of the physical AGV unit, arrangement of electronics and basic programming for functional testing purposes have been included. / <p>Utbytesstudenter från Universidad de Málaga, Spanien och Universidad de Granada, Spanien.</p><p> </p><p>Till arbetet hör en artefakt dvs. en fysisk AVG robot som finns på ASSAR. </p>

Det ställs allt högre krav på industrier att anpassas efter rådande förhållanden med produktvariationsefterfrågan som fluktuerar och det finns behov av verktyg som förbättrar beslutfattningsprocessen. Diskret händelsesimulering (DES) är ett verktyg som kan underlättabeslutstöd men är enligt industriell praxis förknippat med höga kostnader, särskilt för mindre verksamheter då det kräver en speciell kompetens och erfarenhet som kräver mycket tid att erhålla. Undersökt litteratur beskriver DES som ett lämpligt verktyg för beslutshantering, bl.a. kan simulering användas för att experimentera utan att påverka ett system. Att experimentera med ett virtuellt system och analysera resultaten kan ge positiva effekter för den hållbara utvecklingen genom att skaffa mer kunskap inför beslut om vad som kan förväntas av tänktförändring. Studiens syfte var att undersöka vad som kan göra simuleringsmodelleringsprocessen effektivare, mindre kostsamt samt utveckla modeller med högre användbarhet. Projektet har utförts i samarbete med företaget Elektroautomatik som är i en uppstartsfas med att utveckla en simuleringsverksamhet. Företaget identifierade ett behov av en mer strömlinjeformad och standardiserad process bl.a. för att fler ska kunna arbeta med simulering och erbjuda samma kvalitet, vilket medför krav på tydliga instruktioner, standarder och hjälpverktyg som kan stötta arbetet och samverkan mellan simuleringsanalytiker i simuleringsprojekt. Målet med projektet är att definiera en standard för framtagning av simuleringsmodeller och effektivisera processen genom att identifiera förbättringsområden och lämna förbättringsförslag till företaget. Forskningsmetodiken som valts för arbetet är Design Research Methodology, vilket tillhandahåller forskare med ett ramverk för att strukturera forskningsarbete och göra forskningen mer effektfull. Projektet innehåller, förutom utveckling av en standardiserad process och hjälpverktyg, tre sorters studier: 1) Litteraturstudie 2) Empirisk Studie 3) Kompetenshöjning inom vald simuleringsmjukvara. En empirisk studie utfördes på företaget som bekräftade att det saknas standardiserade aktiviteter. Enligt undersökt litteratur finns det många diagram och beskrivningar som beskriver hur simuleringsprojekt kan och bör utföras. I undersökt litteratur finns det dock meningsskiljaktigheter och en avsaknad av standarder. Utifrån litteraturstudien identifierades möjligheter som kan standardiseras och effektivisera simuleringsprojekt. Dessa testades i en utvald simuleringsmjukvara för att se om det var genomförbart. Därefter utvecklades komponenter och modeller vidare som bidragit till att forma en process med standardiserade aktiviteter. Ett förslag om en process har utvecklats där den konceptuella modellen getts en mer central roll och integrerats mer medmodellöversättningen. Utifrån flera förslag på struktur och upplägg har en standard tagits fram för hur den konceptuella modellen ska utvecklas och vad den ska innehålla samt hur återanvändning kan göras i form av ett komponentbibliotek för att spara kunskap och komponenter gemensamt inom simuleringsgrupper. Under projektet har parametriserat och datadrivet tillvägagångssätt undersökts och genom det funnit synergier mellan aktiviteter. Resultatet presenterar en mer strömlinjeformad process där ingående aktiviteter är mer sammankopplade och med den föreslagna metoden för utveckling av en konceptuell modell skapas en gemensam modell som kan användas av fler användare och underlätta parallellt arbete med simuleringsmodeller. Förslaget visar även på att den konceptuella modellen kan bidra med minskad ledtid för utveckling av simuleringsmodeller. Parametriserade och datadrivna simuleringsmodeller erbjuder en högre konfigurerbarhet än traditionella och har egenskaper som underlättar återanvändning och uppdatering. Detta kan uppmuntra kontinuerligt användande av simulering snarare än vid enstaka större eller svårare beslut.