The aim of this thesis is to describe some central conceptual ideas expressed in the language of six computer interested boys. The starting-point is the philosophy of language of Ludwig Wittgenstein, where language is seen as something deeply integrated in our practices, traditions and culture. The use of our language shows its meaning. The material consists of 18 months of observations in the computer room of a secondary school and a series of three deep-interviews with each one of the boys over a period of three years. The computer has a central function in their identity work. Within our culture, this object - with its structure and its ways of operating - has become a metaphor for human thinking. It offers freedom and control. The discussions involved in this work and its form of representation problemize some of the fundamental assumptions of linguistics and the humanities. The three portraits (chapters 3-5) are to be understood as meaningful examples, while the persons portrayed are to be seen as symbols, inviting the reader to reflect over our culture and our practices. The fostering into the computer world and the ways of looking at the world are shown through the "personal voice", each followed by an interpretation linked to the theories and results of other researchers. In the boys' ways of using language there are differences and similarities. Learning, growing, creating, signifying 'freedom', can be seen as central notions in the identity work of one of them. With another of the boys there is a strong resemblance in his talking of computers and of his personal God; he "fixes" the world through dividing-lines, strong recommendations, further emphasized through the frequent use of the verb ska (shall, should). In the third portrait it is evident that the boy's abundance of words and narrative-making is a strategy of preventing nearness and to be able both to control the interview situation and to intensify the here and now. "Going deep" into computers make certain assumptions about the world more essential than others. Central concepts explicit in their common language game are logic, power and control (chapter 7). There is a common tendency to hierarchize and dichotomize the world; upper/under world, outer/inner world, logic/feeling, we/they, right/wrong. Stability can be seen as a summarizing notion. The deeper significance of their feeling of safety and control in the computer world is a fostering both into male dominance and into a dominant way of thinking about knowledge as something primarily logical, controllable and possible to account for. This masculinist language game is confirmed in different ways: individually, in the group and at a more subtle and symbolic level. / <p>Diss. Umeå : Univ., 1992</p> / digitalisering@umu

Sammanfattning Fel i programvara (buggar) kostar ofantliga summor varje år. I detta arbete presenteras en metod där programexekveringsmiljön utan vare sig programmerarens eller användarens inblandning utförligt kan rapportera och dölja effekterna av en avsevärd andel buggar. Genom att kompilatorn eller tolken tillåter att en och samma procedur implementeras hur många gånger som helst införs ett helt automatiskt stöd för N-Version Programming (NVP) omedelbart i programspråket. Tekniken gör programvaran feltolerant och blir ett komplement till kostsam och ofta bristfällig testning. En tolk utvecklades för ett programspråk som tillåter multipla definitioner av procedurer. Därmed har det inbyggt stöd för feltolerans genom redundans på procedurnivå. Ett experiment genomfördes där nio programmerare oberoende av varandra implementerade 12 utförligt specificerade procedurer. De olika bidragen klistrades in i ett och samma program. Nio av 12 feltoleranta sammansatta procedurer fungerade perfekt. I många fall även när en majoritet av de ingående bidragen drogs med allvarliga fel. Sammanställningen genomfördes både före och efter programmerarnas egen testning och felrättning. Testningen visade sig vara en faktor med liten inverkan på helheten även om många enskilda uppdaterade bidrag fungerade avsevärt bättre än förut. I något fall lyckades metoden påvisa tvetydigheter i specifikationen när olika versioner producerade olika men formellt korrekta resultat. / Södra Stenbocksgatan 120 252 44 HELSINGBORG 042 14 67 06

Sverige och världen blir mer digitaliserat för varje år. Varje år implementeras ny teknik i allabranscher vilket innebär att tekniken kan komma att styra arbetsbranschen. Detta har gjort attSverige och andra länder har börjat med programmering i grundskolan. Anledning till det ärför att utveckla individens datalogiska tänkande. I den här studien undersöks datalogiskttänkande som en egenskap som en individ innehar och hur arbetsgivaren inom mjukvaruutvecklingprioriterar datalogiskt tänkande vid en potentiell anställning som programmerare.Genom intervjuer och enkäter har forskarna samlat in data och konstruerat egna kategorierifrån programmering och datalogiskt tänkande för att sedan jämföra dessa mot den insamladedata från olika arbetsgivare. Studien har visat att arbetsgivaren faktiskt prioriterar datalogiskttänkande över programmeringskunskaper vilket stödjer den senaste implementationen avdatalogiskt tänkande. Den här studien är unik då det finns få eller ingen tidigare forskning om datalogiskt tänkandedär en kategorisering har genomförts inom de två områdena. Författarna tror starkt på attakademiska intressenter inom data- och systemvetenskap men även företag som bedriverprogrammering kan ha stor nytta av att ta del av den här studien. Studien belyser ett uniktresultat som troligtvis inte genomförts tidigare. Möjliga positiva konsekvenser av den härstudien är att författarna hoppas på att datalogiskt tänkande får mer uppmärksamhet avbranschen. Ett tydligt kunskapsbidrag till den tidigare forskningen om datalogiskt tänkandepresenteras i studien vilket kan påverka den framtida forskningen och implementationen avbegreppet datalogiskt tänkande. / Sweden and the rest of the world are constantly evolving in the digital aspect. Every yearmore technology is being implemented in all the fields which make the technology in controlof all the working fields. These changes have made Sweden and other countries to start withprogramming in the elementary school. This is to develop the individual’s computationalthinking. In this thesis, computational thinking is researched as a property of an individualand how employers prioritize computational thinking at a potential employment within theirbusiness as a software developer. Through interviews and surveys the researches havecollected data and constructed their own categories from programming and computationalthinking which was used in comparison with collected data from different employers. Thisstudy has shown that employers actually prefer computational thinking over programmingskillswhich support the recent implementation of computational thinking. This thesis is unique because none or very few previous researchers with a study revolvingcomputational thinking where categorizes have been used to compare the two different fields.The researches strongly believe that academic stakeholders within computer science andorganizations that uses software developing can have great use of this thesis’ results. Thisstudy enlightens a unique result which most likely has not been conducted before. Potentialconsequences of this study are that the authors hope that computational thinking will acquiremore attention. A clear knowledge grant of the previous research about computationalthinking is being presented in this study which can affect the future research andimplementation of the term computational thinking.

IT-projekt misslyckas ofta för att de blir sena och dyrare än planerat, och i många fall är det tidsfaktorn som är begränsande för projekten. Det existerar många olika programspråk och behov att dela konstruktioner mellan dessa. Idag använder applikationer inom samma system ofta olika terminologi och behovet av konverteringar uppkommer. Det existerar standardiserade språk som till exempel märkspråket XML men då organisationer väljer att skapa sin egen syntax för att formatera publiceringar kan ett motstånd urskiljas. Uppsatsen kan användas som underlag för vidare forskning inom programspråk. Denna studie fokuserar på att jämföra om val av syntax har någon betydelse för tidsåtgången vid uppmärkning av dokument. Den valda forskningsstrategin är experiment. En pilotstudie utfördes och med resultatet från studien gjordes en hypotesprövning i form av ett t-test. Analysen av resultatet antydde att användandet av valfri syntax implicerade en mindre tidsåtgång vid uppmärkning av dokument än vid användandet av XML. Från analysen konstateras det att ämnet bör undersökas vidare och att studien bör genomföras i större omfattning. / IT projects often fail because they are late and more expensive than planned, and in many cases it is the time factor that is limiting for projects. There exist many different programming languages and the need to share structures between them. Applications within the same system often uses different terminology and the need for conversions occurs. Standardized languages such as XML exist but when organizations choose to create their own syntax for formatting publications instead a resistance can be distinguished. The paper can be used as basis for further research in the area of programming languages. This research focuses on comparing if the choice of syntax affects expenditure of time when marking document. The selected research strategy is experiment. A pilot study has been done and based on the results of the study a hypothesis testing (t-test) was made. The analysis of the results indicated that the use of optional syntax implied that less time was spent at marking document than the use of XML. The conclusion from this was that this area should be further explored and that the study should be done on a larger scale.