Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar. Skolan har en unik möjlighet att bidra i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Lärare har, genom en slags gatekeeperfunktion, möjlighet att tidigt upptäcka och initiera åtgärder för elever med psykiska besvär. Syfte: Att undersöka dels lärares självskattade kunskap om, dels lärares upplevda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid misstanke om, psykisk ohälsa hos elever. Metod: En kvantitativ enkätundersökning med tvärsnittsdesign genomfördes bland 96 grundskolelärare. Data redovisades deskriptivt samt som skillnader (Fischers exakta test) ochsamband (Spearman’s Rho). Resultat: Knappt hälften av respondenterna (n=43) angav sig ha kunskap i form av specifik utbildning gällande psykisk ohälsa hos unga, medan en större andel angav goda kunskaper i att upptäcka elever i risk (n=64) och att bedöma tecken på psykisk ohälsa (n=75). Majoriteten av lärarna upplevde goda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid befarad psykisk ohälsa. Vid jämförelse mellan grupperna med respektive utan specifik utbildning framkom statistiskt signifikanta skillnader avseende både förmåga att upptäcka och upplevda förutsättningar att agera vid befarad psykisk ohälsa hos elever. Sambandsanalyser visade att variabler för kunskaper hade statistiskt signifikanta positiva samband med variabler för upplevda förutsättningar. Slutsatser: Även om majoriteten av lärarna upplever sig ha såväl kunskaper som förutsättningar att agera och initiera åtgärder så stödjer föreliggande studie teorin om att specifik utbildning om psykisk ohälsa hos unga ökar lärares förmåga att både upptäcka elever med psykisk ohälsa och förutsättningarna att agera och initiera åtgärder. / Background: Mental illness increases among adolescents. The school has a unique opportunity to contribute to promotion and prevention. Through a gatekeeper function, teachers can detect and initiate measures for students with mental health problems early on. Aim: To investigate partly teachers’ self-estimated knowledge of, partly teachers' perceived conditions to act and initiate measures in case of suspicion of, mental illness in students.  Method: A quantitative survey with cross-sectional design was conducted among 96elementary school teachers. Data were reported descriptively, as differences (Fischer’s exact test) and as correlations (Spearman’s Rho).  Results: About half of the respondents (n=43) indicated possessing knowledge in form of specific education, slightly more indicated possessing knowledge to spot students at risk (n=64) and to assess signs of mental illness (n=75). The majority indicated experiences of good conditions to act and initiate measures in case of suspected mental illness. When comparing the groups with and without specific education, statistically significant differences emerged regarding both abilities to detect and perceived conditions to act in the event of suspected mental illness in students. Correlation analyzes showed that variables for knowledge had statistically significant positive correlations with variables for perceived conditions.  Conclusions: Although most teachers indicate having both the knowledge and the conditions to act and initiate measures, the present study supports the theory that specific education on mental illness in young people increases teachers’ ability to both detect students with mental illness and the conditions to act and initiate measures.