Bakgrund: Egentlig depression är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Sjukdomen drabbar samhället, vården och individen. En utmaning för personer med egentlig depression är att hålla en hälsosam struktur och regelbundenhet i sin vardag. Det leder till svårigheter med egenvård, att följa medicinska ordinationer och hälsoråd. Egenvård är handlingar som individen utför för att förbättra sin hälsa. Det är en viktig del i behandlingen av egentlig depression som kan lindra symtom och påskynda tillfrisknande. Syfte: Att undersöka hur relationen mellan patient och vårdpersonal påverkar motivationen till egenvård hos patienter med egentlig depression. Metod: En litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökningen omfattade artiklar publicerade mellan 2002 och 2022 i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. En manifest litteraturanalys användes för att identifiera faktorer som påverkat patienternas motivation till egenvård. Materialet kondenserades till meningsbärande enheter varefter de kategoriserades. Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier av avgörande delar i bemötandet: specifika ageranden och förhållningssätt. I kategorin specifika åtgärder inkluderas de enskilda handlingarna involvering, informerande, att ställa specifika frågor och att ge patienten tillräcklig tid. De är alla faktorer med en positiv effekt på patientens självbild, motivation och egenvårdsförmåga. Kategorin förhållningssätt innehåller subkategorierna tillit, förståelse, uppmuntran och kontinuitet. De beskriver delar i bemötandet som sjukvårdspersonalen behöver bemästra för att ge patienten goda förutsättningar att sköta sin egenvård. Slutsats: För att ge patienter med egentlig depression goda förutsättningar för egenvård måste vårdpersonalen tillgodose patientens behov av både specifika ageranden och förhållningssätt som ökar motivationen. / Background: Major depressive disorder (MDD) is a growing public health concern in Sweden. The illness affects the society, healthcare system and the individual. One challenge for people with MDD is to maintain a healthy structure and regularity in everyday life. This leads to difficulties in self-care, following ordinations and medical advice. Self-care are actions performed by the individual to improve health. It is an important part of the treatment of MDD which can ease symptoms and expedite recovery. Aim: To investigate how the relation between patient and health professionals affect motivation related to self-care concerning patients with MDD. Method: A literature study of 13 qualitative original articles published between 2002 and 2022 in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. A manifest literature analysis was employed to identify factors affecting the motivation to self-care. The material was condensed into meaningful units and then categorized.  Results: The study identified two categories crucial to the approach: specific acts and disposition. The specific acts category includes involvement, information, asking specific questions and giving the patient enough time. All of them are factors with a positive effect on patients’ self-image, motivation and it strengthened capabilities for self-care. The category disposition included the subcategories trust, understanding, encouragement and continuity. They describe parts in the approach that healthcare professionals need to master to give good prerequisites for patients to handle their self-care. Conclusion: To provide patients with MDD optimal conditions for self-care, health professionals need to fulfil the patient’s requirements of both specific acts and disposition at every healthcare contact.