<p>Tidigare forskning inom ämnet introduktion av nyanställda har främst behandlat två separata perspektiv. Det ena handlar om frivillig avgång och det andra fokuserar på socialisation i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka om introduktion av nyanställda påverkar arbetstrivsel och intention till frivillig avgång. 100 nyanställda deltog i enkätstudien och 19 frågor besvarades gällande introduktion av nyanställda samt upplevd arbetstrivsel. En väl genomförd introduktion visade sig leda till nöjdare nyanställda som trivdes bättre och hade färre intentioner till frivillig avgång. Resultaten tyder även på att vissa prediktorer i högre utsträckning än andra bidrog till arbetstrivsel. Dessa var att känna sig välkommen, att chefen brydde sig, att medarbetarna brydde sig, att förväntningarna på arbetet uppfylldes, att introduktionen var bra och intention till frivillig avgång. Genom att ta hänsyn till detta kan företag ge den nyanställde en bra start och minska den ångest och nervositet som ofta upplevs under de första dagarna.</p>

<p>Denna studie ingick i ett större forskningsprojekt om grupphandledning under psykoterapiutbildning (GUT). Studiens syfte var att belysa betydelser av problem i handledningsgrupper för upplevelsen av kvalitativa förändringar i arbetsklimat och psykoterapeutiskt arbete. Frågeställningarna gällde hur förändringarna beskrevs samt om det fanns skillnader i beskrivna förändringar mellan handledningsgrupper med olika problembild. 54 handledare och handledda från 12 handledningsgrupper på den grundläggande utbildningsnivån deltog. Data samlades in via frågeformulär med kvantitativa och kvalitativa frågor. Databearbetningen gjordes huvudsakligen med tematisk analys, men även en begränsad del av de kvantitativa data analyserades. Resultaten visade att handledda i grupper som var mindre belastade av problem i högre utsträckning framhöll handledarens och gruppens betydelse för ett positivt arbetsklimat och förändringar i det terapeutiska arbetet. I grupper som var mer drabbade av problem hämmades i vissa fall det terapeutiska arbetet och handledningsupplevelsen färgades i högre utsträckning negativt. Den kvantitativa analysen visade inte på signifikanta skillnader mellan grupperna i arbetsklimat eller kunskapsutveckling. Resultaten diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning.</p>

<p>Av Schmidts & Hunters (1998) meta-analys framgår att det efter 85 år fortfarande saknas tillfredsställande verktyg för att förutspå framtida beteende. Hur Maruyamas (1980) teori om mindscapes skulle kunna bidra med säkrare prediceringar, utforskas i relation till McCraes & Costas (1985) big five, Gardners (1983) multipla intelligenser och Schutz (1958) FIRO-modell. Mindscapeteorins validitet undersöktes genom att lägga grunden för ett kvantitativt test att identifiera mindscapetyper med, vilket i förlängningen skulle kunna användas i kombination med befintliga prediceringsverktyg. Sjuttiosju personer deltog i undersökningen som resulterade i fyra faktorer, i enlighet med Maruyamas fyra mindscapetyper. Testets prediceringsförmåga undersöktes med ett kvalitativt uppföljningstest och fanns vara underkänd, men innan definitiva slutsatser kan dras krävs ytterligare studier.</p>

<p>Hur påverkas de som får behålla sin anställning vid en personalneddragning, downsizing? Ser de sig som vinnare och bildar ett högmotiverat team som med entusiasm går in för att säkra organisationens överlevnad, eller är det istället tvärtom, att de som blir kvar påverkas så negativt att de förlorar sin organisationscommitment och börjar fundera på att söka sig ifrån organisationen? Den tidiga forskningen ägnades åt dem som fick lämna sin anställning vid en downsizing. Under de senaste decennierna har intresset även riktats mot dem som överlever d.v.s. de som får behålla sin anställning vid en downsizing. Forskningen har identifierat ett antal faktorer som kan sättas i samband med effekterna av en downsizing. Av de faktorer som identifierats avser denna litteraturstudie att ta upp: psykologiskt kontrakt, rättvisa i downsizingprocessen, anställningsotrygghet och organisationscommitment. Studien tar även kort upp två personlighetsfaktorer: locus of control och self esteem som också skulle kunna påverka upplevelsen av en downsizing.</p>

<p>För att bättre förstå vad som leder till frånvaro och frivilliga avgångar inom kriminalvården är det aktuellt att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa beteenden. Syftet med denna studie var att undersöka vad ett antal faktorer i arbetsklimatet betydde för individers arbetsrelaterade attityder. Vidare undersöktes om effekterna av klimatvariablerna på attityden intention till uppsägning medierades av de arbetsrelaterade attityderna. Deltagare i undersökningen var kriminalvårdare (N = 90) på en anstalt i Norrtälje. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det varierade vilka klimatfaktorer som kunde predicera de olika attityderna. Arbetstrivsel och lönetillfredsställelse visade sig vara de viktigaste faktorerna för att predicera attityden intention till uppsägning. För att reducera negativa beteenden och frivillig avgång inom kriminalvården bör tillgång till medbestämmande, lärande och kompetensutveckling samt feedback ökas, samtidigt som måloklarheten reduceras.</p>

<p>Det salutogena perspektivet på hälsa fokuserar på att förklara varför människor behåller sin hälsa trots att de utsätts för en mängd stressorer, till skillnad från de modeller som förklaringar till insjuknande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förhållandet mellan social bakgrund, livsstil och KASAM (känsla av sammanhang) hos lärarstudenter (N = 301). KASAM är ett ofta använt mått på hälsa som tillsammans med frågor rörande studentens liv och uppväxt samt frågor kring livsstil och social bakgrund ingick i den enkät som deltagarna i föreliggande undersökning fyllt i. Studiens resultat visade inte på några signifikanta samband mellan KASAM och livsstil, vilket överrensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Det fanns inte heller några samband mellan KASAM och social bakgrund. Resultaten av föreliggande studie kan ha påverkats av att undersökningen gjorts vid utbildningens första dag i en grupp som är relativt homogen gällande social bakgrund. Därför är det angeläget att följa upp gruppen över tid samt att undersöka KASAM:s samband med social bakgrund i en grupp med mer varierad sådan.</p>

<p>All förhandling kan delas upp i enstaka eller upprepad förhandling. Vid en upprepad förhandling ställs större krav på att alla parter är nöjda. Ultimatumspelet är ett viktigt verktyg för forskare som vill studera beslutsfattande vid förhandling. Syftet med studien var att undersöka om deltagarnas agerande skiljde sig åt vid ett enstaka samt upprepat ultimatumspel. 26 försökspersoner deltog i två ultimatumspel, ett där samma tilldelare och mottagare förhandlade hela spelet och ett annat med randomiserad matchning. Skillnader i utfall för tilldelare, mottagare och antal förkastade krav beräknades. Tilldelarnas utfall och antal förkastade krav skiljde sig signifikant åt vid de två spelen. Deltagarnas beteende skiljer sig i viss mån vid de olika spelen, men uppvisar samtidigt stora likheter. Det verkar som om mottagarna i större utsträckning lyckas skilja de två spelen åt än vad tilldelarna lyckas göra.</p>

<p>Allvarliga beteendestörningar är den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. Socialtjänstens uppgift är att arbeta för att alla barn och unga ska få växa upp under trygga och goda förhållanden. Stora förändringar av socialtjänstens verksamheter för barn och unga och deras föräldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemässiga problem. Syftet med studien var att få kunskap och förståelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar både hem, skola och socialtjänst. Intervjuer med sju ungdomar ifrån tre olika dagverksamheter har genomförts. Genom tematisk analys framkom det att ungdomarna är nöjda och övervägande positivt inställda till verksamheten och att de i olika grad har genomgått en positiv förändring.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på hur kvinnor som drabbats av postnatal depression upplevde bemötandet från vården under graviditeten, efter förlossningen och inom psykiatrin. Postnatal depression har blivit vanligare att prata högt om på senare tid och många studier görs på området. Denna studie baserades på data ifrån fyra kvinnor som fått svara på öppna, strukturerade frågeformulär där frågorna formulerades utifrån fem utvalda teman. Det material som samlats in tolkades sedan i enlighet med valda teman. Resultatet visar att det finns ett missöje riktat mot främst förlossningsvården, speciellt vad gäller erbjudadet av emotionellt stöd under tiden på förlossningsavdelningen. Det som efterfrågas är utöver detta främst en ökad förståelse och kunskap om tillståndet och utökad inormation till blivande föräldrar om eventuella komplikationer som kan uppstå postpartum. En ökad preventiv insats från mödra- och förlossningsvården efterfrågas också liksom bättre uppföljning från psykiatrins sida. Dessutom vore det önskvärt med en utförlig handlingsplan så att risken att det blir ett omkringflyttande av ansvar minskar.</p>

<p>Övning, ensemblespel och personligt uttryck av musik är element i utvecklingen till att bli musiker. Finns det även individuella aspekter av betydelse i den musikaliska utvecklingen? Syftet med studien var att undersöka om det finns vissa signifikativa personlighetsdrag utifrån femfaktormodellen hos musikhögskolestudenter. Studien syftade även till att undersöka styrkor och svagheter för musikalisk utveckling på huvudinstrumentet. Musikhögskolestudenterna (n=83) hade signifikativt högre nivåer av Openness och Agreeableness jämfört med psykologistudenter (n=134). De styrkor och svagheter för musikalisk utveckling som musikstudenterna beskrev med egna ord kodades till ”Lärande”, ”Spelteknik” och ”Gestaltning”. ”Lärande” hade högst svarsfrekvens. Resultaten bekräftade inte tidigare forskning om förekomst av introversion hos musiker. Den musikaliska självbilden kan bidra till förståelsen av musikstudenters mångsidighet.</p>