<p>Högstadieelever kan antas uppleva skolrelaterade prestationskrav och forskningen tyder på att höga krav hos unga kan hänga samman med ökad risk för psykisk ohälsa (Rose & Perski, 2008). Syftet var att få en bild av upplevda skolrelaterade prestationskrav hos barn i år 8 samt möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer avseende dessa krav. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med 20 elever från skolor i områden med hög socioekonomisk status och bearbetades genom omväxlande induktiv respektive deduktiv tematisk analys. Analysen resulterade i teman kring barnens egna upplevda prestationskrav samt möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer, såväl externa som individrelaterade, till dessa krav. Det faktum att barnen befinner sig i tonåren uppfattades som en etablerande omständighet. Slutsatserna innefattar att barnen överlag upplever höga prestationskrav, att dessa troligtvis uppkommit tidigt i livet, bland annat som en följd av krav från föräldrarna samt familjemedlemmars modellerande, samt att kraven vidmakthålls genom mekanismer såsom operant inlärning, modellinlärning, regelstyrning och relationsinramning.</p>

<p>Individer med psykisk funktionsnedsättning kan vara väldigt sårbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. Därför är viktigt att dessa individer får en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lärare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det är främst lärarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen är tämligen begränsad inom detta ämnesområde. Lärarna upplevde konkreta faktaämnen såsom kroppens anatomi var lättare att undervisa i än känslor och sexuell tillfredsställelse. Ett återkommande dilemma var att väga för- och nackdelar kring hur mycket kunskap elever ska få i sin sexualundervisning. Vidare undersöker studien lärarnas handlingsutrymme i deras sexualundervisning. Överlag hade de ett gott handlingsutrymme, trots att det var dissonans mellan särskolans syften. Lärarna upplevde positiva krav och att de hade hög kontroll i sina arbeten. Studien visade även att lärarna hade en hög self-efficacy och att det var främst åldersrelaterat.</p>

<p> </p><p>Affective brain processing of emotional pictures varies in regards to emotional dimensions of valence and arousal, but little research has studied effects of semantic content. To study the effects of semantic picture content on the late positive potential, event-related potentials were recorded from forty participants while they viewed 375 standard emotional pictures that were grouped into categories of semantic content. Results showed that semantic content had a significant effect on the amplitude of the late positive potential even after controlling for valence and arousal. However, a significant effect from any specific category could not be isolated. These findings suggest that semantic picture content is an important variable to consider in studies investigating the late positive potential in affective picture brain processing.</p><p> </p>

<p>PSYKOTERAPEUTERS UPPLEVELSER AV VÄNDPUNKTER I</p><p>PSYKODYNAMISKA TERAPIER</p><p> </p><p> </p><p>Sammanfattning</p><p>Denna explorativa studies syfte var att undersöka legitimerade psyko­terapeuters upplevelser av vändpunkter i psykodynamiska terapier. Data utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med åtta psyko­terapeuter och bearbetades med tematisk analys. Frågeställningarna berörde utmärkan­de drag för processen fram till vändpunkten, beskrivning av vänd­punkts­ögon­blicket, hur vändpunkter benämns samt eventuella svårig­heter att definiera vändpunkter. Resultaten visar att utmärkande för vändpunktsögonblicket är att ett genuint möte uppstår, terapeuten agerar spontant, härbärgerar, har ramar, ger akt på motöverföringskänslor samt är tydlig i förhållande till patienten. Vänd­punktsögonblicket beskrivs ofta som en känsla och blir tydligt i åter­givandet exempelvis i handledning. Processen föregås av motstånd, positiv överföring, avbrott, fördjupning av alliansen, genomarbetning samt minskning av agerandet och projicerandet. Tiden, kontinuiteten samt neutraliteten är bidragande. Vändpunkter benämns oftast av både terapeut och patient i utvärde­ringen, men med andra ord. Berörs de inte utmärks terapin ofta av långsamma processer. Dagens öppen­vårds­psykiatri behandlar före­trädesvis patienters symp­tom och behandlings­tiderna kortas ner och handledning reduceras. Hur påverkar det här möjligheterna att nå fram till vändpunkter med patienter med en svår problematik?</p><p> </p>

<p>Studies on volunteerism have traditionally focused on the perspective of volunteers in a health sector context. This study aims to contribute to the existing volunteerism literature by exploring paid staff’s perceptions of volunteers. As organizational context is thought to affect staff perceptions, it is deemed important to study a wide range of sectors. In this qualitative study, eight police officers were interviewed. Thematic analysis of interview data showed that perceptions of volunteers and their activities are not shaped in isolation from perceptions of occupational role, implementation process, and organizational culture. To improve police officers’ perceptions of volunteers requires a cultivation of a more change ready organizational culture.</p>

<p>Positiv psykologi, positiva känslor och dess konsekvenser tar mer och mer plats inom den psykologiska forskningen. En kvantitativ studie har utförts med syfte att pröva tre centrala frågeställningar inom den evolutionspsykologiska grunden för positiv psykologi, samband mellan positivitet och tänkesätt (helhetsperspektiv) samt återhämtning och skapande av sociala resurser. Hypoteserna testades genom enkäter som besvarats av 93 poliser i Stockholm. Resultatet visar att positiva känslor korrelerar med den helhetsbedömning poliserna i studien gör, och överblicken polisen anser sig ha, vid ett ingripande. Positiva känslor visar också ett samband med återhämtning. Resultatet indikerar att ökad kunskap om positiva känslor kan gynna den enskilde men också påverka arbetsresultat och verksamhet på ett gynnsamt sätt. <em></em></p>

<p>Inom området psykologisk behandling har intresset för känsloreglering och svårigheter med känsloreglering som gemensam nämnare vid psykisk ohälsa allt mer ökat. Vid behandling enligt Dialektisk Beteendeterapi av Borderline personlighetsstörning har svårigheter med känsloreglering varit en central del, både att i behandling arbeta med för att uppnå ett större fungerande, och i förståelsen av svårigheter hos individer som har fått diagnosen. Vid utvärdering av behandling har dock instrument riktade specifikt mot känsloreglering och eventuella svårigheter saknats. Denna studie har undersökt om frågeformuläret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) kan användas för detta syfte. Resultatet visar en användarvänlighet av formuläret och signifikanta skillnader i svaren mellan en patientgrupp med diagnosen Borderline personlighetsstörning och en kontrollgrupp. I studien framkommer också att det kan finnas skillnader mellan olika faktorer för svårigheter med känsloreglering för denna patientgrupp, vilket kan ha betydelse vid planering för en effektiv behandling.</p>

<p>Forskning visar att för tidigt födda barn har problem inom en rad kognitiva områden. Denna undersökning syftar till att belysa utvecklingen av öga-handkoordination med hjälp av data insamlade vid 10 mån, 5 ½ och 18 års ålder inom Stockholm Neonatal Project. Resultaten visade på skillnader i öga-handkoordination mellan prematurfödda och kontroller vid alla mätpunkter. Endast ett svagt samband mellan Griffiths’ D-skala vid 10 månader och senare testningar med VMI fastställdes. Däremot korrelerade VMI (Visual Motor Integration Test) vid 5 ½ relativt starkt med VMI vid 18 år. Regressionsanalyser visade att helskale-IK vid 18 år hade starkast förklaringsvärde för resultaten på VMI. Takeffekter fanns vid testningen med VMI vid 18 år, särskilt för kontrollgruppen. Undersökningen kunde inte klarlägga några tydliga prediktorer som skiljer prematurgruppen från en kontrollgrupp beträffande öga-handkoordination även om gruppskillnaderna är beständiga till 18 års ålder. Tidiga mått på öga-handkoordination tycks ha ett svagt och ospecifikt samband med senare visuomotorisk och kognitiv utveckling.</p> / Stockholm Neonatal Project

<p>Research has produced compelling evidence that quantitative job insecurity is associated with negative consequences, and also suggests that short-term attitudinal reactions mediate the relationship between job insecurity and long-term reactions. The aim of this study was to investigate if both quantitative and qualitative job insecurity are related to short-term (job satisfaction and trust in management) and long-term (turnover intention and psychological distress) reactions, and if the short-term reactions mediate the relationships between the two dimensions of job insecurity and the long-term reactions. Survey data from 549 Swedish white-collar workers show that both types of job insecurity were related to all outcomes. While trust in management only had a small mediating effect in the relationship between quantitative job insecurity and turnover intention, job satisfaction was an important mediator between both types of job insecurity and long-term outcomes.</p>

<p>Aviation pilots are trained to base cockpit decisions on strategic and analytic reasoning, while naturalistic decision-making theory suggests that experts in naturalistic settings, like pilots, make decisions based on experience. In the present study, a scenario-based questionnaire was used, to explore the effects of aviation pilots´ non-technical skills and experience-based decision-making in a cockpit decision-making situation. Also, a negative relation between non-technical skills and decisions from experience was predicted. In addition, the relation between general decision-making styles, non-technical skills and experience-based decision-making, was explored. The results indicate that pilots´ non-technical skills can be predicted by a rational general decision-making style. However, the choice of action in a cockpit decision-making situation could not be predicted by high non-technical skills or high experience-based decision-making, and the expected relation failed to appear. The results are discussed in relation to existing theory.</p>