Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontext Författare: Niklas Hansson och Niklas Johansson Handledare: Pia Ulvenblad och Ingemar Wictor Nyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, Relationer Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext. Problemformulering: Hur kan uppfattad nivå av PE kopplas till arbetskontext och relationer? Metod: En kvalitativ metod har använts och fyra fallstudier har gjorts på organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. Primärdata kommer från individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frågeformulär och som gjort upplevda nivåer av PE kvantifierbara. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med beståndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till både arbetskontext och relationer, men även kortfattat vilka beteendemässiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre på eventuella utfall kopplat till PE, då dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, då det kan tyckas absolut väsentligt att på något sätt ta upp vad som är positivt och negativt kopplat till konceptet Slutsats: Både arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivå av PE. Här har positiva uppfattningar kring psykologiskt klimat och allmänna relationer kunnat kopplas till organisationerna med högst uppfattad nivå av PE i jämförelse med organisationerna där nivån av PE uppfattats lägre. Dock behövs mer kvantitativ forskning för att kunna göra statistiska generaliseringar rörande sambandet mellan PE och dessa aspekter, samt i hur stor utsträckning det här sambandet påverkar den individuella uppfattningen av PE. / Title: Psykologiskt Empowerment: en Kognitiv Resa mellan Arbetskontext och Relationer Authors: Niklas Hansson and Niklas Johansson   Supervisors: Pia Ulvenblad and Ingemar Wictor   Keyword(s): Psychological Empowerment, PE, Work context, Relations   Purpose: The purpose of this thesis is to extend the understanding of psychological empowerment (PE), by studying its connection to work context and relations.   Research problem: How could perceived level of PE be connected to work context and relations?   Method: A qualitative approach has been chosen and four case studies have been conducted in organisations in different industries, which were done in order to maximise the differences between the cases. Primary data are collected from personal inerviews, which have been conducted together with a complementing questionnaire, which has made the levels of PE quantifiable.   Theoretical framework: The theoretical framework consists of classical PE-theories, in order to form a solid theory base for the concept of PE. These classics are presented together with more modern theories regarding PE in connection to certain aspects of relations and work context. A brief summary of expected outcomes of PE is also included, in order to provide the reader with some of the positive effects which are related to PE. The authors have chosen to put less emphasis on outcomes, since these are to be found in previous research. However, it cannot be neglected, since the reader should be provided with a comprehensive overview of what effects PE could have; both positive and negative ones.   Conclusion: Both work context and relations appear to be connected to perceived levels of PE. Positive perceptions regarding these two aspects have been detected in a wider extent within organisations which have been showing higher levels of perceived PE than those with lower levels. However, quantitative studies need to be conducted in order to make statistical generalisations regarding such connections and in which extent this connection affects PE at the individual levels.

Syfte: Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur psykologiskt empowerment kan påverka sjuksköterskor att stanna på sin arbetsplats.  Metod: Studien vilar på en kvalitativ ansats. Där vi använt en fallstudiedesign bestående av tolv semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Intervjuerna ägde rum på tre stroke- och neurologiavdelningar. Tre av intervjuerna utfördes med avdelningschefer och nio med sjuksköterskor. Resultat och slutsats: Resultatet visar att användandet av psykologiskt empowerment hade positiva effekter på sjuksköterskornas vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Vi såg att psykologiskt empowerment påverkades av både individuella och verksamhetsrelaterade orsaker, vilket gör användandet komplext. En annan svårighet i användandet av konceptet sågs även ha en koppling till den byråkratiska och hierarkiska organisationsstrukturen inom neurologi- och stroke vård i Sverige. Detta påverkade i vilken grad konceptets tekniker kunde utövas och i sin tur personalomsättningen.  Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit med fördjupad kunskap om psykologiskt empowerment och dess påverkan på sjuksköterskor inom stroke-och neurologivården. Förståelsen av sjuksköterskornas inre motivationsfaktorer är tänkt att vara till hjälp för cheferna för att påverka pågående problematik med personalomsättning. Förslag till fortsatt forskning: Personalomsättning bland sjuksköterskor är ett problem som påverkar alla i samhället. Därav anser vi att det skulle vara värdefullt att kolla på våra huvudfynd i en större kontext. Där vi föreslår dels en kvantitativ studie som kan titta på eventuella samband mellan PE och personalomsättning. Vi föreslår också att kvalitativa studier utförs i den privata sektorn för att se om det finns skillnader gentemot den offentliga. / Aim:  The purpose of this study was to increase the understanding of how psychological empowerment can influence nurses to stay at their workplace.  Method: The study rests on a qualitative approach. Where we used a case study design consisting of twelve semi-structured interviews to collect the empirical evidence. The interviews took place in three stroke and neurology departments. Three of the interviews were conducted with department heads and nine with nurses.  Results and conclusions: The result showed that the use of psychological empowerment had positive effects on the nurses' willingness to remain in the place of work. We saw that psychological empowerment is affected by both individual and business-related reasons, which makes the usage complex. Another difficulty in using the concept is also related to the bureaucratic and hierarchical organizational structure within stroke care in Sweden. This affected the degree to which the concept's techniques could be practiced and, in turn, staff turnover.  Contribution of the thesis: This study has contributed with in-depth knowledge of psychological empowerment and its impact on nurses in Swedish stroke and neurology care. The increased understanding of the nurse’s internal motivation factors is supposed to be helpful for the managers to influence ongoing problems with staff turnover.  Suggestions for future research: Staff turnover among nurses is a problem that affects everyone in society. Why we believe it would be valuable to look at our main findings in a larger context. Where we propose a quantitative study that can look at possible connections between PE and staff turnover. We also suggest that qualitative studies be carried out in the private sector to see if there are differences compared to the public.