Thesis (M. P. H.)--University of Hong Kong, 2006.

Thesis (M. P. H.)--University of Hong Kong, 2006. / Also available in print.

<p><strong>Abstrakt </strong>Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i världen under mycket lång tid. Nikotinet medför att människor blir beroende både fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstånd och är idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje år till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning är ett stort folkhälsoproblem. De flesta har dock en vilja att sluta röka. Motivation och vilja har visat sig vara nödvändigt för att nå ett rökstopp. <em>Syftet</em> var att beskriva före detta rökares tankar om motivation för att göra rökstopp och att sedan vidmakthålla detta rökstopp<em>. Metoden</em> som användes var en kvalitativ intervjustudie. Tio före detta rökare intervjuades och en ostrukturerad intervjumetod valdes.<strong> </strong>Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. <em>Resultatet</em> visade att rökstoppet var en process där motivationen sågs i tre olika faser. De olika faserna var motivation för att förebereda beslut om rökstopp, motivation för att ta beslut om rökstopp samt motivation för att vidmakthålla rökstopp. I de olika faserna identifierades känslor som osäkerhet där exempelvis behovet av stöd framkom. Egenmakt handlade om att bestämma sig och frihetskänslor visade bland annat stolthet och oberoende. <em>Slutsatsen </em>blev att motivationen för att nå ett rökstopp grundades på flera olika faktorer och varierade från individ till individ och över tid.</p><p><strong>         Nyckelord: </strong>folkhälsoproblem, motivation, rökstopp, tobak. <strong></strong></p><p><strong>         </strong></p> / <p><strong>Abstract</strong> Tobacco has been the most profitable consumer product in the world for a very long time. Nicotine makes people addicted, both physiologically and psychologically. Smoking has been related to various diseases and is today the single largest cause of premature death. In Sweden, a significant number of premature deaths are caused each year due to smoking. Smoking is a major public health problem. Most people have a desire to stop smoking. Motivation and willingness have been shown to be necessary to reach a smoking cessation. <em>The aim </em>was to describe the former smokers' views on motivation to quit and then maintain that smoking cessation. <em>The method</em> used was a qualitative interview study. Ten former smokers were interviewed and an unstructured interview method was chosen. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. <em>The results</em> showed that smoking cessation was a process in which motivation was seen in three different phases. The different phases were motivation to prepare a decision on quitting smoking, motivation to make decisions about smoking cessation, and motivation for maintaining smoking cessation. The various phases were identified feelings of uncertainty, where for example the need for support was found. Empowering was about how to determine their freedom and how feelings were revealed and among other things, pride and independence. <em>Conclusion </em>was<em> </em>that the motivation to reach a smoking cessation was based on several factors, varying from individual to individual and over time.<strong></strong></p><p><strong>Keywords: </strong>motivation, public health problem, smoking cessation, tobacco.</p>

Abstrakt Tobak har varit den mest lönsamma konsumentprodukten i världen under mycket lång tid. Nikotinet medför att människor blir beroende både fysiologiskt och psykologiskt. Rökning har relaterats till olika sjukdomstillstånd och är idag den enskilt största orsaken till för tidig död. I Sverige leder rökningen varje år till ett betydande antal för tidiga dödsfall. Rökning är ett stort folkhälsoproblem. De flesta har dock en vilja att sluta röka. Motivation och vilja har visat sig vara nödvändigt för att nå ett rökstopp. Syftet var att beskriva före detta rökares tankar om motivation för att göra rökstopp och att sedan vidmakthålla detta rökstopp. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie. Tio före detta rökare intervjuades och en ostrukturerad intervjumetod valdes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att rökstoppet var en process där motivationen sågs i tre olika faser. De olika faserna var motivation för att förebereda beslut om rökstopp, motivation för att ta beslut om rökstopp samt motivation för att vidmakthålla rökstopp. I de olika faserna identifierades känslor som osäkerhet där exempelvis behovet av stöd framkom. Egenmakt handlade om att bestämma sig och frihetskänslor visade bland annat stolthet och oberoende. Slutsatsen blev att motivationen för att nå ett rökstopp grundades på flera olika faktorer och varierade från individ till individ och över tid.          Nyckelord: folkhälsoproblem, motivation, rökstopp, tobak. / Abstract Tobacco has been the most profitable consumer product in the world for a very long time. Nicotine makes people addicted, both physiologically and psychologically. Smoking has been related to various diseases and is today the single largest cause of premature death. In Sweden, a significant number of premature deaths are caused each year due to smoking. Smoking is a major public health problem. Most people have a desire to stop smoking. Motivation and willingness have been shown to be necessary to reach a smoking cessation. The aim was to describe the former smokers' views on motivation to quit and then maintain that smoking cessation. The method used was a qualitative interview study. Ten former smokers were interviewed and an unstructured interview method was chosen. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The results showed that smoking cessation was a process in which motivation was seen in three different phases. The different phases were motivation to prepare a decision on quitting smoking, motivation to make decisions about smoking cessation, and motivation for maintaining smoking cessation. The various phases were identified feelings of uncertainty, where for example the need for support was found. Empowering was about how to determine their freedom and how feelings were revealed and among other things, pride and independence. Conclusion was that the motivation to reach a smoking cessation was based on several factors, varying from individual to individual and over time. Keywords: motivation, public health problem, smoking cessation, tobacco.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för en stor grupp sjukdomar som kan drabba många organ i kroppen.  I Sverige är lungcancer den femte vanligaste formen av cancer. Tobaksprodukter är förknippade med många hälsoproblem, inklusive lungcancer. Rökning är en av de största folkhälsoproblemen där aktiv rökning är den främsta orsaken till lungcancer och passiv rökning under en längre period också utgör en betydande riskfaktor för lungcancer. Med hjälp av preventiva insatser kan risken för cancersjukdomar minskas. Sjuksköterskan har en nyckelroll med lungcancerpatienter. Sjuksköterskans möte med patienter har en stor betydelse inom sjukvården gällande hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser och åtgärder. Sjuksköterskan kan bidra till sunda levnadsvanor hos patienterna för att uppnå en god och jämlik hälsa. Syftet: Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av mötet med rökande patienter med lungcancerdiagnos och hur de arbetar med hälsofrämjande insatser för dessa patienter. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer valdes för att besvara syftet och frågeställningarna. Sex intervjuer med sjuksköterskor, som arbetade med lungcancerpatienter genomfördes. De arbetade på en onkologmottagning respektive på en lungmottagning på olika sjukhus i två olika städer i södra Sverige. Dataanalys utfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen genererade fyra huvudkategorier med vardera två till tre subkategorier. Att vårda lungcancerpatienter som röker är ingen lätt uppgift enligt de intervjuade sjuksköterskorna, eftersom det oftast är sjuka och oroliga patienter som skuldbelägger sig och upplever skam över sin rökning. Sjuksköterskorna eftersträvade att uppmuntra rökande patienter till att sluta röka men de lyckades inte alltid på grund av att patienterna var nikotinberoende och rökning upplevdes vara en del av deras livskvalitet. Sjuksköterskorna bemötte patienterna med respekt och med hänsyn till deras autonomi. Slutsats: Resultaten visar att sjuksköterskorna upplevde många svårigheter i mötet med lungcancerpatienterna. Patienternas upplevelse av skuldkänslor var påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskor utgjorde en viktig del i det förebyggande arbetet och uppmuntrade lungcancerpatienterna till att sluta röka. Sjuksköterskorna visade respekt för patienternas val oavsett om valet upplevdes som bra eller ej för deras hälsa. / Background: Cancer is a collective name for a large group of diseases that can affect many organs in the body. In Sweden, lung cancer is the fifth most common form of cancer. Tobacco products are associated with many health problems, including lung cancer. Smoking is one of the biggest public health problems where active smoking is the main cause of lung cancer and passive smoking over a longer period also constitutes a significant risk factor for lung cancer. With the help of preventive measures, the risk of cancer can be reduced. The nurse has a key role with lung cancer patients. The nurse's meeting with patients is of great importance in health care regarding health promotion and disease prevention efforts and measures. The nurse can contribute to healthy living habits in the patients to achieve good and equal health. Purpose: To examine nurses' experience of meeting smoking patients with a lung cancer diagnosis and how they work with health promotion efforts for these patients. Method: A qualitative method in the form of interviews was chosen to answer the purpose and questions. Six interviews with nurses who worked with lung cancer patients were conducted. They worked in an oncology clinic and a pulmonary clinic in different hospitals in two different cities in southern Sweden. Data analysis was performed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The analysis generated four main categories with two to three subcategories each. Caring for lung cancer patients who smoke is not an easy task, according to the nurses interviewed, because it is usually sick and anxious patients who feel guilty and ashamed of their smoking. The nurses strove to encourage smoking patients to stop smoking but they did not always succeed because the patients were nicotine dependent and smoking was perceived as part of their quality of life. The nurses treated the patients with respect and with regard to their autonomy. Conclusion: The results show that the nurses experienced many difficulties in the meeting with the lung cancer patients. The patients' experience of feelings of guilt was stressful for the nurses. Nurses were an important part of the prevention work and encouraged the lung cancer patients to stop smoking. The nurses showed respect for the patients' choices regardless of whether the choice was perceived as good or not for their health.