Detta examensarbete genomfördes i samarbete med Trafikverket och analyserar möjliga orsaker till avvikelser mellan karaktärisering utförd på kärnborrhål vid förundersökningar, uppförande av ingenjörsgeologisk prognos och karaktärisering och klassificering utförd i tunnel vid byggnadsskedet för Citybanan. Två av projektets delentreprenader utvärderades – Norrströms- och Norrmalmtunneln. Totalt analyserades 4596 löpmeter tunnel (Norrströmstunneln) och 2557 meter (Norrmalmstunneln) i syfte att identifiera varför och vart i processen som avvikelser uppstod. Den utförda studien tyder på att inom de två undersökta delentreprenaderna uppstod en skillnad i resultat mellan karaktärisering utförd i kärnborrhål och karaktärisering och klassificering utförd i tunnel. Övergripande visar resultat från karaktäriseringen i samband med tunnelkartering generellt sämre bergförhållanden jämfört med det som prognostiserats. Skillnaderna  otsvarade sämre förhållande uttryckt i 5 (för Norrströmstunneln) respektive 7,5 enheter (Norrmalm) i RMR-systemet från borrhål till tunnelkaraktärisering. Analysen av det utvärderade resultatet indikerar att avvikelserna mellan karaktärisering på borrkärnor jämfört med karaktärisering och klassificering utförd i tunnel antagligen till viss del beror på den använda metodiken vid karaktärisering och klassificering av bergkvaliten med RMR- och Q-systemet. Detta på grund av att parametrarna i systemen inte bestäms på exakt samma sätt vid karaktärisering i förundersökningsskede och karaktärisering och klassificering i byggnadsskede. Dessutom indikeras att anvisningarna för karteringsrutiner vid karaktärisering och klassificering hanteras olika av karterande geologer vid tunneldrivning. Baserat på resultaten från den utförda analysen diskuteras även om det för vissa parametrar för karaktärisering och klassificering finns ett behov av uppdatering i den använda metodiken. Detta för att få förundersökningsprocessen att samspela med det arbete som sker i en tunnel. Resultaten tyder också på att geologerna vid tunnelkartering har en tendens till att kartera sämre bergförhållanden jämfört med det som är prognostiserat samt att vissa egenskaper hos berget kan vara lättare att beskriva på plats i tunneln än vid karaktärisering av berget från en borrkärna. Genom att harmonisera processen för beskrivning av ingående parametrar i de system som används vid karaktärisering mellan förundersökning och karaktärisering och klassificering i byggskede kan skillnader mellan stegen reduceras och risken för prognosavvikelser kan minska för tunnelprojekt i framtiden. / This thesis was carried out in cooperation with the Swedish Transport Administration and analyzes the possible causes of differing rock mass quality assessed in boreholes, engineering geological forecast and tunnel mapping. Two contracts from the City Line project where investigated - in total has 4596 meters (the Norrström tunnel) and 2557 meters (the Norrmalm tunnel) of tunnel mapped during construction been analyzed. The purpose was to identify the reason and where differences in the process of rock evaluation arose. The performed study indicates that in the two investigated tunnels it arose a difference in the results between the characterization performed in boreholes and the subsequent geological forecast compared with the characterization in the tunnel. The assessed rock mass quality became generally successively poorer as the process progresses. This was particulary the case when comparing the geological forecast with tunnel mapping during construction The differences corresponded to a difference of a downgrade of 5 (for the Norrström tunnel) and 7,5 units (the Norrmalm tunnel) in the RMR-system from bore holes to tunnel mapping. The analysis of the evaluated results indicates that the differences between the characterization of boreholes and geological forecasts compared to the characterization and classification performed in the tunnel is probably due to the methodology in the characterization and classification of rock quality with the RMR- and Q system. This is because the parameters of the  ystems is not determined exactly in the characterization of the preliminary investigation stage and the characterization and classification in the construction stage. Also the instructions for mapping routines for the characterization and classification are handled differently by the mapping made by geologists during tunneling. Based on the results of the analysis it is recommended that the way in which some parameters in the systems of characterization and classification of rock are determined should be updated. This is in order to standardize the process for characterizing the rock mass when mapping boreholes, creating geological forecast and conducting tunnel mapping. It is also indicated  that geologists tend to conservatively scale down the rock quality in the tunnel and that certain features of the rock is easier to determine in the tunnel than during characterization of bore holes. By harmonizing the description of parameters of the systems used in the characterization of bore holes and characterization and classification in the construction stage, differences between the steps can be reduced for projects in the future.