Abstract Mål: Syftet med denna studie var att kartlägga farmaceuters upplevelser kring huruvida en frågelista (Question Prompt List, QPL) är ett användbart verktyg för att öka kommunikationen och patientaktiveringen på svenska öppenvårdsapotek. Kommunikationen på öppenvårdsapotek bör förbättras så patienter får optimal läkemedelsanvändning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 27 farmaceuter och två apotekarstudenter på sju olika öppenvårdsapotek i Stockholm, Uppsala och Göteborg under hösten 2020. Respondenterna bestod av 24 kvinnor och fem män som hade använt QPL:en i sitt arbete under 1-2 veckor. Intervjuerna varade mellan 6-47 minuter, median 15 minuter. Dessa transkriberades och analyserades via systematisk textkondensering (STC). Resultat: Efter STC identifierades fyra resultatkategorier; 1. Ett kommunikationsverktyg som får farmaceuterna att tänka till om sina kundmöten, 2. QPL:en var en tankeställare som kan bjuda in till samtal samt tända en och annan glödlampa hos kunderna, 3. En användbar inbjudande lista med förbättringspotential för att underlätta ytterligare för kunderna på apoteken, 4. Det är viktigt att möta och fånga upp kunden för att kunna ge den bästa servicen. Majoriteten av farmaceuterna (n=28) kan tänka sig använda QPL:en i framtiden. Tidsbrist gjorde att listan inte var användbar i alla kundmöten. QPL:en ansågs ha utvecklingspotential och farmaceuterna gav förslag på hur kommunikation på öppenvårdsapotek kan optimeras; genom exempelvis ökat engagemang från farmaceuternas sida. Slutsats: Farmaceuterna upplevde att QPL:en var användbar och fick kunderna att fråga mer, men inte vid alla kundmöten. QPL:en kan optimeras ytterligare och göras mer lättläslig. Kommunikationen på öppenvårdsapotek bör optimeras ytterligare.

Mål: Syftet med studien är att beskriva patienternas inställningar till användningen av en QPL, huruvida det är ett möjligt redskap att använda under farmaceutmötet på svenska öppenvårdsapotek. Dessutom att undersöka den rapporterade skillnaden i kunskapsnivå efter användningen av QPL mellan patienterna som valde att använda QPL:en under farmaceutmötet och patienterna som valde att inte göra det. Samt att undersöka om olika bakgrundsfaktorer påverkar användningen av QPL.      Metod: En kvantitativ analys av redan besvarade enkäter genomfördes för att besvara syftet och frågeställningen. Enkäterna analyserades deskriptivt med hjälp av beskrivande mått och genom inferentiell statistik i Microsoft Excel. Delstudien bestod av 179 enkäter.    Resultat: Totalt kodades 179 enkäter utifrån inklusionskriterierna. Patienterna rapporterade att QPL introducerades i 96% (n=172) och användes i 46% (n=83) av farmaceutmöten. Majoriteten av patienterna (n=101) upplevde att QPL inte tog mycket tid att läsa och (n=121) tyckte att frågorna var enkla att förstå. Å andra sidan rapporterade patienterna som hämtade minst ett nytt läkemedel och patienterna som hade svenska som modersmål att de använde QPL mer än andra. Samtidigt upplevde patienterna som använde QPL:en under farmaceutmötet en ökad kunskapsnivå om läkemedel jämfört med patienterna som inte använde QPL:en under mötet.   Slutsats: Patienterna upplevde att QPL:en var ett funktionellt verktyg som fick de att ställa fler frågor och förstå sitt sjukdomstillstånd bättre. QPL:en kan effektiviseras ytterligare genom att förkortas ned och finnas i fler språk. Samtidigt bör farmaceut-patientkommunikation på öppenvårdsapotek effektiviseras ytterligare.