Syftet med det här examensarbetet är att få insikt i hur effekterna av realisationsvinstbeskattning påverkar hushållens rörlighet på den svenska bostadsmarknaden i samband med ett bostadsbyte. Studien avser att redogöra grunderna för realisationsvinstbeskattning i Sverige, vilka för- och nackdelar det finns med att beskatta realisationsvinster vid bostadsförsäljningar samt hur realisationsvinstbeskattningen bör utformas för att besvara framtidens utmaningar. Baserat på studiens underliggande problematik och syfte tillämpas en kvantitativ forskningsmetod i det här examensarbetet. Vid insamling av data genomfördes en enkätundersökning och totalt erhölls 102 enkätsvar. För att uppnå syftet med studien analyseras det empiriska resultatet och jämförs med tidigare forskning för att sedan presentera en slutsats och möjlighet till framtida forskning.   Resultatet av undersökningen påvisar att realisationsvinstbeskattning påverkar hushållens ekonomiska förutsättningar i samband med ett bostadsbyte, där beskattningen har en tydlig effekt på framförallt äldre hushåll. Hushåll som haft deras bostäder i många år menar att de upplever en prisuppgång på bostadsmarknaden och därmed en hög värdeökning på fastigheten. En sådan värdeökning medför en hög realisationsvinst och därmed även en hög skattekostnad, vilket i många fall leder till att hushållen aktivt avstår från att sälja sin bostad. Dynamiken på bostadsmarknaden försvagas då äldre hushåll bor kvar i sina villor trots att det finns en önskan om att flytta och trots att bostaden egentligen matchar ett annat hushåll bättre. Undersökningen påvisar även att yngre hushåll upplever utbudet på bostadsmarknaden som ett problem samt att realisationsvinstbeskattning gör det svårt för hushåll att byta bostad utifrån förändrade livssituationer.    Slutligen påvisar studien att hushållen finner dagens realisationsvinstbeskattning orättvis, där skattesatsen är oberoende av hur länge säljaren haft sin bostad i ägo. Den oberoende skattesatsen beskrivs som en central faktor till att äldre hushåll inte realiserar sina bostäder trots att önskan om bostadsbyte finns. Majoriteten av hushållens anser att Sverige bör inspireras mer av våra grannländer vad gäller beskattning av realisationsvinster, där skattesatsen baseras procentuellt beroende på hur länge säljaren haft bostaden i ägo. Somliga anser även att realisationsvinstskatten bör slopas, vilket även lyfts fram bland politiker. Tidigare forskning anser dock att forskningen är för bristfällig för att motivera en slopad vinstskatt samt att en slopad vinstskatt istället kan bidra till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Vår slutsats visar att realisationsvinstbeskattning har en påverkan på hushållens benägenhet att flytta, där framförallt äldre hushåll är tydligt utsatta. Det på grund av prisuppgång på bostadsmarknaden och värdeökningar på fastigheter som låser in hushållen till sina bostäder, trots att önskan om att flytta finns.

Flera svenska städer har problem med bostadsbrist idag, och för att minska den krävs inte bara nybyggnation, utan många menar att våra befintliga bostäder bör användas på ett mer effektivt sätt. För att bostäderna ska kunna användas mer effektivt krävs det att rörligheten på bostadsmarknaden fungerar. I fastighetsföretaget Helsingborgshems fastighetsbestånd är rörligheten låg, och syftet med studien är därför att undersöka hur deras hyresgäster värderar och prioriterar sina bostäder. Syftet är vidare att undersöka vilka händelser som skulle kunna få hyresgästerna att flytta. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ studie med utgångspunkt i Helsingborgshem AB i Helsingborg. Studien utgick från material från intervjuer med elva hyresgäster som bor i Helsingborgshems bestånd, samt en intervju med en representant från Helsingborgshem. Uppsatsen redogör för tidigare forskning kring faktorer som påverkar bostadsval och bostadsbyte, med fokus på demografiska faktorer, ekonomiska faktorer, närområdets betydelse, individuella preferenser och transaktionskostnader för bostadsbyte. Studiens resultat visar att det främst är livsförändrande händelser som påverkar val av boende och beslut om att flytta. Det verkar inte vara svårigheten att hitta en ny bostad som hindrar rörligheten för hyresgästerna, utan snarare omständigheter med flyttprocessen och en ovilja att lämna sina lägenheter och respektive område. Studien visar även på att många hellre lägger sina pengar på resor och nöjen än på boendet, och att de intervjuade inte bedömer att en ökad inkomst skulle innebära ett ändrat boende. Slutligen kan det konstateras att problemet med låg rörlighet inte är ett problem för hyresgästerna. / Today many Swedish cities have problems with housing shortage. In order to reduce the problems not only new constructions is needed but existing housing needs to be used in a more efficient way. To utilize dwellings effectively, mobility in the housing market must work properly. The mobility is low in the real estate company Helsingborghem's property portfolio. The purpose of this study is therefore to research how the company’s tenants evaluates and prioritizes their housing and for what reasons they might be willing to move. To achieve the objective of the study a qualitative method was used, with Helsingborgshem AB in Helsingborg as basis. The empirical data of the study was collected from eleven interviews with tenants living in Helsingborghem’s properties as well as one interview with a representative from Helsingborgshem. The study describes earlier research on factors affecting housing choices and home exchange, with a focus on demographic factors, economic factors, the neighboring area’s impact, individual preferences and transaction costs. The results of the study show that it was mainly life-changing situations that affect the choice of housing and the decision to move. We found that the difficulty of finding a new home is not a factor that prevents tenants from moving. It’s the circumstances that comes with the moving process and the unwillingness leave the apartment and neighborhood that prevents them. The results of the study also shows that many tenants rather spend their money on travels and amusement than on housing, and that an increased income would not change their minds about moving. Finally, it´s noted that the problem of low mobility is not a problem for the tenants.