The purpose of this thesis is to explain theoretically and empirically the demand for international reserves by the major industrialized countries in the context of the present highly integrated and extremely volatile international financial system. The reserves demand behaviour of each of the G7 countries along with seven non-G7 industrialized countries have been empirically examined. The demand functions are estimated using the cointegration approach on autoregressive distributed lag and simple distributed lag models. / This study has revealed that a country's reserve demand is significantly influenced by its level of capital flows in addition to the traditionally used trade flow variables. It is shown that the greater the external vulnerability of an economy as measured by its net capital flows in relation to its GNP, the higher is its demand for international reserves. The results have striking similarity for all the 14 industrialized countries despite their structural and institutional differences. / This study points to the need of international monetary policy coordination to reduce large fluctuations in exchange rates and lessen massive flows of speculative capital which carry a potential threat of becoming inflationary.

No description available.

Abstract We are facing a century of rapid change in climate, with significant challenges in managing the impact of changes in living conditions for plants and animals. We can already see the responses of species through changes in phenology and spatial distribution, which may change ecosystem structure and function, with subsequent effect on ecosystem services and biological diversity. In Sweden, between 2005 and 2010, the red-listed species has increased by 13 % and similar trends can be seen across the world, making it difficult to attain national and international environmental objectives of preserving biodiversity. One way to reduce the loss of biodiversity is to protect nature from exploitation by allocating valuable areas as nature reserves, but climate change affects protected areas just as much as other landscapes and therefore requires elaborate systems of protection to facilitate species' survival. The paper has examined  how the decisions and management plans for nature reserves in Sweden have been followed-up and whether they are climate adapted or not by examining 30 nature reserves, classified as newly formed (2012), recently revised (2009-2011) and older (1977-2007) reserves, and assessed what is in the decisions and management plans for follow-up, revision, long-term goals and documentation. Officials in ten county administrative boards in Sweden were interviewed about how they handle documentation and monitoring of management plans, and if they take into account climate change in the forming of new nature reserves and if they have begun to look at the climate adaptation of nature reserves. The results show that county administrative boards do not take account climate change in the handling of new nature reserves and they generally have not started looking at climate adaptation of the nature reserves. Documentation is supposed to be carried out according to most management plans (77%) and was in fact carried out in reality in 70% of the county administrative boards, although a new system is being introduced by the Swedish Environmental Protection Agency. Monitoring of management actions should be done according to most management plans, but in reality, monitoring of management plans is generally not performed (only 20% of the county administrative boards do). My results shows that nature reserves in Sweden are not climate adapted and have not taken into account climate change when formed and there is no continuous  follow-up done of decisions and management plans. There are many reasons for authorities to reconsider this, even if it requires a thorough review of current research. / Sammanfattning Vi står inför ett århundrade med snabba förändringar i klimatet och möter stora utmaningar i att hantera effekterna av ändrade levnadsförhållanden för växter och djur. Redan nu kan vi se responser från arter genom förändrad fenologi och geografisk utbredning vilket för med sig förändringar i ekosystemens struktur och funktion som i sin tur påverkar ekosystemtjänsterna och den biologiska diversiteten. I Sverige har mellan åren 2005 och 2010, de rödlistade arterna ökat med 13 % och liknande tendenser syns över hela världen vilket gör det svårt att nå nationella och internationella miljömål om att bevara biodiversiteten.  Ett sätt att minska förlusten av biodiversitet är att skydda naturen från exploatering genom att avsätta värdefulla områden som naturreservat men klimatförändringen påverkar de skyddade områdena lika mycket som övriga landskap och därför krävs genomtänkta system av skydd för att underlätta för arters överlevnad.  Uppsatsen har undersökt hur beslut och skötseldokument för naturreservat i Sverige följs upp samt undersökt om de är klimatanpassade genom en granskning av 30 naturreservat uppdelat på nybildade (2012), nyligen reviderade (2009-2011) samt äldre (1977-2007) reservat och bedömt vad som står i beslut och skötselplaner avseende uppföljning, revidering, långsiktiga mål och dokumentering. Personer på tio länsstyrelser i Sverige har intervjuats om hur de hanterar dokumentering och uppföljning av skötselplaner samt om de tar hänsyn till klimatförändringen vid avsättningen av nya naturreservat och om de har börjat titta på klimatanpassning av reservaten. Resultaten visar att länsstyrelser inte tar hänsyn till klimatförändringen i hanteringen av nya naturreservat och de har generellt inte börjat titta på klimatanpassning av naturreservat än, medan dokumentering ska utföras enl. skötselplanerna (77 %) och utförs i verkligheten hos 70 % av länsstyrelserna men ett nytt system är på väg att införas från Naturvårdsverket. Uppföljning av skötselåtgärder ska göras enligt de flesta skötselplanerna men i verkligheten utförs det inte generella uppföljningar av skötselplanerna (bara i 20 % av länsstyrelserna görs det).  Resultatet visar att naturreservat i Sverige inte är klimatanpassade och har inte avsatts eller avsätts inte med klimatförändringen i beaktande och deras beslut och skötselplaner följs inte upp kontinuerligt.  Det finns många skäl att tänka om för ansvariga myndigheter även om det kräver en grundlig genomgång av pågående forskning.

Thesis (MA)--University of Stellenbosch, 2006. / Bibliography. Also available via the Internet.

Thesis (M.A.)--University of Adelaide, Mawson Graduate Centre for Environmental Studies, 1993. / "Dissertation submitted in partial fulfilment of the course-work requirements for the degree of Master of Environmental Studies in Mawson Graduate Centre for Environmental Studies, University of Adelaide, November,1993"--Cover.

Thesis (B.A.Hons.) from the Department of Geography, University of Adelaide, 1977. / Includes bibliographical references (p. 48).

Thesis (M.Sc.) -- University of Adelaide, 1992. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.Sc.). / Written for the Dept. of Earth and Planetary Sciences. Title from title page of PDF (viewed 2008/05/14). Includes bibliographical references.

Thesis (Ph.D.)--Murdoch University, 2007. / Thesis submitted to the School of Environmental Science. Includes bibliographical references (leaves 262-280).

Thesis (M.Sc. (Centre for Wildlife Management)) -- University of Pretoria, 2002. / Summary in English. Includes bibliographical references.