Leksands kommun behöver inventera sina höjdfixar eftersom ingen vet vilka som finns kvar i orubbat skick. I samband med inventeringen planerar kommunen att koordinatbestämma höjdfixarna med hjälp av GNSS. Om nu allt detta ändå måste göras, varför inte då passa på att gå över till Sveriges nya höjdsystem RH2000? Författaren fick i uppdrag att ta reda på vad som behöver göras inför en omräkning och ta kontakt med andra kommuner för att se hur de har löst problem som uppkommit i arbetet med att byta höjdsystem. En arkivsökning har gjorts för att påbörja de två tabeller, punkttabell och mätningstabell, som Lantmäteriet i Gävle behöver för att kunna ta fram ett eller flera skift. Skift är namnet på det som behöver läggas till eller dras ifrån för att höjderna ska transformeras till RH2000. Tabellerna påbörjades för att författaren ville kunna använda dem som exempel. Den information om punkterna som Lantmäteriet behöver ha med i tabellerna är: punknummer, eventuellt lantmäterinummer, mätta höjdskillnader mellan punkterna samt det mätta avståndet till punkterna. De behöver också fixpunkternas koordinater så att de kan rita upp höjdnätet för att få en överblick på hur det är uppbyggt. Utöver detta finns det mer information som man kan ta med, till exempel inmätningsdatum, ju mer information som skickas till Gävle ju komplettare databas får man tillsänt sig när de har genomfört sitt arbete. För att ta reda på hur andra kommuner har gjort sändes ett mail med frågor till ett antal kommuner. Utifrån svaren kan konstateras att de flesta antingen har gjort nya höjdkurvor eller ändrat värdet på de befintliga kurvorna, till exempel lagt till decimaler. De flesta kommuner har lyckats informera alla som berördes av systembytet. Ett av de vanligaste problemen som de tillfrågade kommunerna stött på var att hitta gamla mäthandlingar. I och med detta examensarbete får Leksands kommun en hel del av detta gjort och en rekommendation är att de tar till vara på detta och genomför bytet till RH2000. De två stora fördelarna med att byta höjdsystem är att utbyte av höjddata med andra kommuner och myndigheter effektiviseras och underlättas och att en bättre geoidmodell kan användas utan transformering. Utöver detta kan Leksands kommun använda databasen som de får av Lantmäteriet i Gävle till att bygga upp sin egna planerade databas över höjdfixarna. / The municipality of Leksand needs to make an inventory of their control points for heights. This has to be done since nobody knows which ones are intact and which ones are not. During the inventory, the municipality plans to use GNSS to determine their coordinates. Since the municipality of Leksand is already working with their control points, why not at the same time convert to the new Swedish height system RH2000? The author was set the task of finding what needs to be done before a conversion and to contact other municipalities to determinate how they have solved problems generated in the work of converting height systems. An archive search has been done to initiate the two tables that Lantmäteriet in Gävle needs to be able to calculate the differences between the current height system and RH2000. This has been done because the author wanted to be able to show examples of the tables. The point information Lantmäteriet needs in the table is: point number, if Lantmäteriet has a different number of the point and what that number is, the measured height differences between the points and the measured distances between the points. They also need the coordinates to trace the net to see how it is constructed. There is also other, optional information that can be included, for example the year of measurement, since the more information you send to Lantmäteriet in Gävle the more complete a database you will receive from them after they have performed their task. To find out how other municipalities have solved possible problems, an e-mail with questions was sent to a number of them. Based on the answers, the author found that most of the municipalities have made new height contours or changed the value on the already existing ones, for example added decimals. Most of the municipalities have succeeded in giving information to those who are affected of the height system change. One of the most common problems the municipalities had to deal with was to find documents of old measurements. With this thesis the municipality of Leksand has got the most of this work done by the author. One of the recommendations to the municipality is to use the work already done and make the height system conversion a reality. The two biggest benefits with the conversion are that it will be easier and more effective to exchange height information and that a better geoid model can be used without transformation. As an addition they can use the database they will receive from Lantmäteriet to build their own, already planned, database of control points for heights.

Global Navigation Satellite Systems (GNSS) i kombination med Nätverks-RTK (NRTK) har idag blivit en vanlig metod för geodetiska inmätningar i plan och höjd. Inmätningar med NRTK har fördelen att de är relativt enkel att använda, ger koordinater i realtid och med låg mätosäkerhet (2–3 cm). Dock har användare rapporterat om att större avvikelser i höjd är vanligare än avvikelser i plan, vilka varierar över tid. Tidigare studier har inte funnit samband mellan avvikelser i höjd med NRTK och variationen över tid.  Studiens syfte var att undersöka hur resultatet av inmätta höjder med NRTK varierar över tid och vad som påverkar avvikelsen i höjd samt om det går att finna ett samband för avvikelserna.   I studien användes en GNSS-mottagare med NRTK för att på två stompunkter insamla mätdata en gång i minuten i tre timmar på varje punkt, under totalt två dagar. Mätdata som lagrades och analyserades var antal satelliter, PDOP, vertikal precision, och tidpunkt för inmätt höjd och höjdvärde. Under fältarbetet användes också två olika elevationsvinklar, 10 och 15 grader, för att se hur mätosäkerheten påverkades. Vidare utfördes en dubbelavvägning mellan stompunkterna som en kontroll av de angivna höjdkoordinaterna. Resultatet visar att variationen för enskild inmätt höjd är slumpmässig. En undersökning av PDOP, antal satelliter, horisontell och vertikal precision gav inga korrelationer till mätresultatet. Standardosäkerheten i höjd för mätserie på punkt 8316 med 10° elevationsvinkel beräknades till 1,2 cm och med en förändring till 15° elevationsvinkel 1,6 cm. På punkt 8318 med 10° elevationsvinkel beräknades 2,6 cm och med 15° elevationsvinkel 3,4 cm.  Analysen av mätdata förtydligar att behov finns för att öka tillförlitligheten vid GNSS-mätning med NRTK. Standardosäkerheten överskrider angiven mätosäkerhet för metoden, vid mätning på 8318 med 15° elevationsvinkel. Med elevationsvinkel 10° uppnås inte 68 % av mätningarna inom sigmanivå 2, och drygt 13 % återfinns inom sigmanivå 2–3. Vid en beräkning av standardosäkerhet, med medeltals-bildning, erhölls markanta förbättringar på punkt 8316 för båda mätserierna upp till 20 min medan det följande ger avtagande förbättringar. På punkt 8318 erhölls ständiga förbättringar kontinuerligt till 60 min vilket var den högsta gränsen som undersöktes. Differens mellan högsta och lägsta avvikelse för inmätt höjd, jämfört med känd höjd, beräknades till 9,2 cm för punkt 8316 med 15° elevation och 6,9 cm med 10°. Motsvarande för punkt 8318 med 15° beräknades avvikelsen till 16,5 cm och 12,3 cm för 10°. För GNSS-användare behövs insikt i att enskilda mätningar, med lågt angivna värden i handenheten, inte säkerställer goda mätresultat. Flera mätningar under kort tid kan ge mycket låg standardosäkerhet, men en timme senare kan samma låga standard-osäkerhet för nya mätningar fortfarande representera en avvikande inmätt höjd. Medeltalsbildning, tidsseparation och en lämplig elevationsvinkel är sannolikt krav för att tillförlitligt kunna säkerställa att metoden uppnår 2–3 cm mätosäkerhet i höjd för 68 % av mätningarna. / The usage of GNSS is becoming increasingly more common due to its efficiency and time saving capacities. Network-RTK is a method that uses relative positioning and is supposed to deliver measurements with a positional accuracy of about 2-3 cm for plane and height. Previous research shows variety in measuring results using NRTK at different times or days, but the focus was on other aspects than time itself. This study focused on time and its impact on GNSS-derived heights, linked to used methods for practical use of GNSS, and these results were meant to create guidelines or routines for increased reliability in measuring data if it exceeded the positional accuracy. Measurment data were gathered at two vertical control points during three hours each, on two separate days, with data being collected at a one-minute interval. The findings of this study show that the variety over time is random, and that there are no standard settings or routines that guarantee reliability for the method to deliver commonly stated positional accuracies. Although, we found that certain steps for improving measurements are time-separating, averaged measurements for at least twenty minutes, and a good understanding of how to set an appropriate elevation mask.