<p>Den här uppsatsen syftar till att göra en kartläggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den så kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns någon substans i påståendet om hans påverkan på den svenska novellistiken, eller om det istället handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrån de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och några bokförlags ståndpunkter i frågan. För att kunna se om hypotesen stämmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanställts. Dessa generella mönster har sedan jämförts med fyra novellister som debuterade under ovan nämnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag. Efter det mönster för ”Carverprosan” som framkommit, kan man klart och tydligt se att flera av de uppställda kriterierna motsvarar verkligheten. Dock kan man diskutera vidare om dessa drag är utmärkande för just Raymond Carver, eller om man istället borde diskutera arvet från den amerikanska novellistiken eller en Altmansk påverkan utifrån filmen Short Cuts, låter jag dock förbli obesvarad.</p>

Den här uppsatsen syftar till att göra en kartläggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den så kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns någon substans i påståendet om hans påverkan på den svenska novellistiken, eller om det istället handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrån de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och några bokförlags ståndpunkter i frågan. För att kunna se om hypotesen stämmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanställts. Dessa generella mönster har sedan jämförts med fyra novellister som debuterade under ovan nämnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag. Efter det mönster för ”Carverprosan” som framkommit, kan man klart och tydligt se att flera av de uppställda kriterierna motsvarar verkligheten. Dock kan man diskutera vidare om dessa drag är utmärkande för just Raymond Carver, eller om man istället borde diskutera arvet från den amerikanska novellistiken eller en Altmansk påverkan utifrån filmen Short Cuts, låter jag dock förbli obesvarad.

No description available.

Thesis (M.A.)--Acadia University, 2000. / Includes bibliographical references (leaves [114]-120). Also available on the Internet via the World Wide Web.

This video offers some quick questions/points that might be considered when writing about Carver's short story. / https://dc.etsu.edu/lit-outlines-complete-oer/1009/thumbnail.jpg

No description available.

Thesis (M.A.)--Indiana University, 2008. / Title from screen (viewed on August 28, 2009). Department of English, Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI). Advisor(s): Robert Rebein. Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 84-85).

No description available.

Denna studie erbjuder en litterär analys av gestaltandet av sexualitet i den amerikanske författaren Rymond Carvers novell "So much water so close to home". Analysen lyfter bland annat fram den obligatoriska heterosexualiteten som den teoretiseras av Adrienne Rich och hur manlig kontroll av kvinnans sexualitet inom den heterosexuella institutionen tar sig uttryck i texten.Utöver det undersöks i analysen vilka principer som kan anses ligga bakom konstrueringen av sexualitet i novellen samt hur dessa tar sig uttryck. Den aspekten av analysen tar avstamp i Judith Butlers teori om diskursivt skapade kön och genus samt den heterosexuella matrisen som utgångspunkt för all sexuell åtrå.

No description available.